| 1. |
- Lozic, Vanja, 1976-, et al.
(författare)
-
Färgblind rasism : problemföräldrar, utanförskapsområden och fostran till svenskhet
- 2017
-
Ingår i: Ras och vithet. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144117980 ; , s. 215-236
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken ger en introduktion till dagens forskning om ras och vithet i ett svenskt sammanhang. I tolv kapitel undersöker forskare från olika ämnesområden och med olika metodologiska ingångar hur de båda begreppen ras och vithet hänger samman med Sverige, svenskar och svenskhet.Boken är indelad i två avsnitt. Kapitlen i den första delen undersöker i första hand historiska fenomen och frågeställningar. I del två analyserar författarna debatter och förhållanden som rör dagens svenska vithet och samtida svenska rasrelationer.Forskningsfältet svenska kritiska ras- och vithetsstudier är fortfarande relativt nytt. Den här antologin visar att fältet växer och att det i dag pågår forskning om ras och vithet inom flera olika kultur- och samhällsvetenskapliga discipliner.Boken är avsedd för studenter på universitet och högskolor.
|
|
| 2. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Folkbildning på svenska? : En studie av språkintroduktion för migranter i studieförbundet Sensus regi
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Människor har i alla tider migrerat. Rörlighet är historiskt sett regel snarare än undantag. En del människor migrerar för att söka jobb, andra för att följa sin stora kärlek. Men många har också tvingats fly från krig, naturkatastrofer, förföljelse och annan misär. Flykten är inte sällan kantad av svåra utmaningar. För en del blir flykten den sista resan. För andra slutar resan med plats på ett flyktingboende och lång väntan på asylbeslut. Asylprocessen är tärande. Livet står på paus. Medan vissa får beslut om att de får stanna tvingas andra återvända till de länder de flytt ifrån.Sverige 2019. Hösten 2015 hade Sverige den största invandringen sedan andra världskriget. Många människor sökte skydd från krig, förföljelse och mänskligt lidande. Välfärdssystemet sattes under press. Debattens vågor gick höga. Sverige byggde murar mot omvärlden. Migrationsverket som har uppdrag att erbjuda asylsökande en meningsfull vardag, fick allt mer uppenbara problem att fullfölja detta uppdrag. Det civila samhället mobiliserades runtom i landet till stöd för de nyanlända. Regeringen satsade stora riktade resurser till studieförbunden, som gavs i uppdrag att erbjuda asylsökande en introduktion till det svenska språket och det svenska samhället. Det är om just denna verksamhet som denna forskningsrapport handlar.Migration, lärande och social inkluderingDenna rapport har sitt ursprung i dels ett flerårigt samarbete mellan Bildnings-förbundet Östergötland och forskningsmiljön Vuxenpedagogik och folkbildning (där också Mimer – nationellt program för folkbildningsforskning är förlagt) vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Dels har studien sitt ursprung i lanseringen av forskningsprogrammet Migration, lärande och social inkludering, ett samarbete mellan de båda forskningsmiljöerna Vuxenpedagogik och folkbildning samt Socialt arbete, vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, båda vid Linköpings universitet.I forskningsprogrammet riktas intresset mot frågan om på vilket sätt olika sammanhang för vuxna och unga vuxnas studier i det svenska språket och om det svenska samhället bidrar till deras sociala inkludering. I forskningsprogrammet är det flera olika sammanhang som studeras: Studieförbundens verksamhet med Svenska från dag 1 och vardagssvenska, utbildning i svenska för invandrare och språkintroduktionsprogrammet på gymnasieskola och folkhögskola. Forskningsprogrammet har en longitudinell forskningsdesign. Vi vill å ena sidan studera Sensus verksamhet och övriga studiesammanhang var för sig, här och nu. Vad är det som händer? Hur bedrivs arbetet? Hur resonerar verksamhetsledare och cirkelledare om verksamheten och om deltagarna? Men vi vill framför allt rikta intresset mot deltagarna och den mening som de skapar kring sina studier, och hur detta meningsskapande kan relateras till deltagarnas historia, deras liv här och nu, men också till deras drömmar om framtiden. På så sätt vill vi alltså ge en ögonblicksbild av respektive verksamhet här och nu, och den roll som denna verksamhet spelar i migranternas liv i bredare bemärkelse.Men för att skapa en större förståelse för den roll som dessa verksamheter spelar för migranter i deras väg mot potentiell inkludering i det svenska samhället planerar vi dessutom att genomföra uppföljningsintervjuer med samma deltagare, både tre och sex år efter det att den första intervjun genomförts. Vid dessa intervjuer intresserar vi oss för hur deltagarna retrospektivt resonerar om sitt deltagande i till exempel Svenska från dag 1, och vilka andra studier, möten och händelser som tillskrivs värde i deras bana mot potentiell inkludering i det svenska samhället. Ambitionen är att nitialt, i de olika studiesammanhang intervjua sammanlagt 200 migranter. I dagsläget har totalt 150 migranter intervjuats.Forskningsprogrammets design gör det möjligt att skapa unik kunskap om migranters sociala inkluderingsbanor i det svenska samhället. Inte, som ofta är fallet, genom att med kvantifierbara mått mäta olika slags indikatorer på inkludering (etablering på arbetsmarknaden, löneutveckling med mera). Utan snarare genom att bidra med ”tjocka” berättelser och beskrivningar med grund i deltagarnas egna erfarenheter och meningsskapande. I slutskedet av programmet kommer resultat från de olika studiesammanhang som undersökts att jämföras med varandra. Tillskrivs något sammanhang större värde än något annat? I sådant fall, varför, och i vilka hänseenden? Det är vår förhoppning att den kunskap som forsknings-programmet bidrar med kommer att vara av stort värde inte bara för beslutsfattare och för de som arbetar med denna typ av verksamhet, utan även för de som faktiskt deltar i den.Finansiering och medverkanDen forskning som presenteras i denna rapport är samfinansierad av AMIF via Sensus och projekt #fokus, Bildningsförbundet Östergötland och Linköpings universitet. Ansvariga för arbetet, tillika det vidare forskningsprogram som denna rapport är del av, är professor Magnus Dahlstedt, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, och professor Andreas Fejes, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. De har designat studiens upplägg, ansvarat för etikprövning, samordning och bemanning, samt deltagit i bearbetning och analys av material och författande av denna rapport. Docent Sabine Gruber har ansvarat för data-insamlingen, och har tillsammans med Dahlstedt och Fejes genomfört bearbetning och analys av materialet och skrivit denna rapport.Magnus Dahlstedt, Andreas Fejes och Sabine GruberNorrköping och Linköping, 16 augusti 2019
|
|
| 3. |
- Lozic, Vanja, 1976-, et al.
(författare)
-
Färgblind rasism : problemföräldrar, utanförskapsområden och fostran till svenskhet
- 2017
-
Ingår i: Ras och vithet. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144117980 ; , s. 215-236
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken ger en introduktion till dagens forskning om ras och vithet i ett svenskt sammanhang. I tolv kapitel undersöker forskare från olika ämnesområden och med olika metodologiska ingångar hur de båda begreppen ras och vithet hänger samman med Sverige, svenskar och svenskhet.Boken är indelad i två avsnitt. Kapitlen i den första delen undersöker i första hand historiska fenomen och frågeställningar. I del två analyserar författarna debatter och förhållanden som rör dagens svenska vithet och samtida svenska rasrelationer.Forskningsfältet svenska kritiska ras- och vithetsstudier är fortfarande relativt nytt. Den här antologin visar att fältet växer och att det i dag pågår forskning om ras och vithet inom flera olika kultur- och samhällsvetenskapliga discipliner.Boken är avsedd för studenter på universitet och högskolor.
|
|
| 4. |
- Scarpa, Simone, 1976-, et al.
(författare)
-
Is migration bad for welfare? : reconfigurations of welfare, labour and citizenship in Sweden
- 2019
-
Ingår i: Inequalitities and migration. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144116945 ; , s. 31-52
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this chapter is to challenge an axiomatic assumption made in current public debates, namely that the sustainability of the welfare state in an age of globalization requires the imposition of limits on immigration. With a particular focus on Sweden and recent changes of Swedish welfare policy, the chapter shows how the current crisis of the Swedish welfare model has in fact haunted this model for decades. The argument presented is that the socially-integrative capacities of the Swedish model had been compromised well before the start of the post-2015 refugee crisis in Europe. The argument made is that it was not the scale of immigration that made the Swedish welfare state unsustainable. Rather, it is the austerity-driven retrenchment of the Swedish welfare state that, in the past quarter of a century, has steadily undermined the capacity of the welfare model to offer emancipatory and non-discriminatory pathways of incorporation to immigrants. With the neoliberal reforms implemented since the early 1990s, the current reality in Sweden is that of deepening, and increasingly ethnically tinged, class divisions and long-term social exclusion of sizeable population groups from substantial citizenship rights.
|
|
| 5. |
- Vesterberg, Viktor, 1978-, et al.
(författare)
-
Citizens in the Making : The Inclusion of Racialized Subjects in Labour Market Projects in Sweden
- 2017
-
Ingår i: Scandinavian Political Studies. - : Wiley-Blackwell Publishing Inc.. - 0080-6757 .- 1467-9477. ; 40:2, s. 228-246
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article analyzes the formation of citizenship in today’s multi-ethnic Sweden in light of the inclusion of ‘people with foreign background’. Particular focus is put on how ethnicity and migration renders visible existing citizenship ideals, defined in terms of similarity and difference on the basis of ethno-cultural background. The formation of citizenship is analyzed in the case of labour market projects targeting racialized migrants. The point of departure is an understanding of citizenship as an ongoing process of citizen formation, highlighting the formation of citizens as rights-bearing subjects, belonging to the societal community – in contrast to those not bearing these rights and not belonging to the societal community. The analysis illustrates how norms of Swedish-ness condition the membership in the Swedish societal community, forming a particular kind of racialized citizenship, including certain subjects, under certain conditions, while excluding others. One conclusion is that in addition to the formal dimensions of citizenship, the ability and willingness to adapt to norms of Swedish-ness is essential for accessing and using social rights – that is, for becoming employable and included on the labour market. In the projects analyzed, racialized migrants have the duty of becoming employable by embracing certain values – the good, working citizen, the free, independent individual, able to make choices – all constituted as being part of an ideal Swedish citizenship.
|
|
| 6. |
- Dahlstedt, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Tillspetsad spekulation
- 2012
-
Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap. - : Föreningen Tidskrift för genusvetenskap. - 1654-5443 .- 2001-1377. ; :1-2, s. 14-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
- Bečević, Zulmir, et al.
(författare)
-
(O)tryggheten och framtiden – viljan att göra skillnad
- 2018
-
Ingår i: Förortsdrömmar. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789176853542 ; , s. 141-162
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel handlar om ungdomar som lever och verkar i två förortsområden i två av landets större städer, och närmare bestämt ungdomarnas sätt att förhålla sig till och navigera bland omgivningens förväntningar om dem och områdena de bor i. Områdena är två av de urbana miljöer som under senare år varit föremål för omfattande – och mestadels negativ – uppmärksamhet i offentlig debatt, inte minst till följd av sociala spänningar och oroligheter som bland annat har involverat ungdomar boende i områdena. Syftet är att analysera ungdomars tolkningar av sin tillvaro och sitt identitetsskapande i förortsområdets kontext, i relation till det omgivande samhällets förväntningar och tolkningar – om dem och om området. Hur förhåller sig ungdomarna till och navigerar bland omgivningens förväntningar och tolkningar om dem och om området? På vilket sätt formar dessa förväntningar och tolkningar ungdomarnas förståelse av sin tillvaro och sin tillhörighet till området – idag och i relation till en kommande framtid?
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
-
Bortom systemskiftet : mot en ny gemenskap
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det välfärdssamhälle som skapades i Sverige under 1900-talet har under tre decennier omvandlats i snabb takt, med urholkade socialförsäkringssystem, långtgående marknadslösningar inom välfärdens kärnområden och individualisering av sociala problem. I den här populärvetenskapliga antologin diskuterar Sveriges ledande välfärdsforskare hur utvecklingen kan vändas och hur vägarna framåt kan se ut.
|
|
| 10. |
- Colliander, Helena, Filosofie doktor, 1977-, et al.
(författare)
-
Komvux i svenska för invandrare : Möjliggörande eller begränsande för social inkludering?
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommunerna är ansvariga för att erbjuda språkutbildning till migranter i behov av kunskaper i svenska. Komvux i svenska för invandrare (sfi) är en insats som över tid har tagit form både som formell språkutbildning och som en insats för att öka migranters möjligheter att försörja sig och delta i samhället och för kommuner att förse arbetsgivare med arbetskraft (Carlson, 2004; Lindberg & Sandwall, 2007; Rosén 2014). Ett grundläggande syfte i utbildningen är att eleverna ska utveckla språkkunskaper för deltagande i studie-, arbets-, vardags- och samhällsliv (Skolverket, 2018a). I denna rapport undersöker vi hur sfi organiseras på lokal nivå med fokus på om och i så fall på vilket sätt sfi kan bidra till migranters sociala inkludering. Följande forskningsfrågor ställs:Hur organiseras sfi för att bidra till migranters sociala inkludering?Hur beskriver migranter sitt deltagande i sfi och dess betydelse för social inkludering?Vilka deltagarbanor kan identifieras bland de migranter som deltar i sfi?På vilka sätt möjliggör eller begränsar sfi migranters sociala inkludering?I följande punkter sammanfattas rapportens centrala resultat.Båda kommuner som ingår i studien erbjuder plats på sfi för migranter som är i behov av språkutbildning inom den tid som regleras enlig lag. Vidare har de ett kursutbud som anpassas efter olika elevgruppers utbildningsbakgrund och de följer upp studieavbrott för att utveckla kunskap om hur dessa kan förebyggas. Kommunerna har även en, i nationell jämförelse, hög andel behöriga lärare.En utmaning i organiseringen av sfi handlar om hur kommunerna ska lyckas erbjuda en likvärdig utbildning till en heterogen elevgrupp. Detta då elevunderlaget varierar över tid både vad gäller storlek och elevernas förutsättningar och behov.Kommunernas mål och uppdrag med sfi är att öka migranters anställningsbarhet och därigenom tillgodose den lokala arbetsmarknadens behov av arbetskraft. I den meningen handlar social inkludering först och främst om försörjning och sysselsättning.Sfi-undervisningen fokuserar på ett funktionellt språkbruk och att utveckla elevernas kunskaper om och för deltagande i arbete och samhälle. På så sätt kan sfi potentiellt bidra till social inkludering. Undervisningen präglas även av en normativ ansats där lärarna föreskriver vad eleverna bör göra för att bli inkluderade i samhället. På så sätt osynliggörs elevernas erfarenheter och tankar.De nationella sfi-provens form och innehåll styr vilka kunskaper som värdesätts och ges utrymme i undervisningen. Godkända prov och betyg från sfi tillskrivs betydelse som en slags entrébiljett till fortsatt deltagande i studier och arbetsliv. Samtidigt fungerar sfi som ett hinder. Långdraget deltagande för att nå upp till kraven i sfi, och misslyckanden på prov hindrar elever från vidare deltagande i en rad samhälleliga sammanhang.Sfi beskrivs av migranterna som betydelsefullt för att utveckla språkkunskaper och kunskap om utbildning och arbetsliv i Sverige. För vissa elever fungerar läraren som vägvisare in i det svenska samhället. Inte sällan är läraren en av få personer med svenska som modersmål som migranterna möter i sin vardag. Vidare beskrivs sfi som ett socialt rum där det är möjligt att öva svenska i en trygg miljö, och få hjälp med att orientera sig i samhället och vardagslivet. I detta rum erbjuds dessutom möjligheter att skaffa vänner som delar erfarenhet av att migrera och att skapa ett liv i Sverige.Att lära sig språket och försörja sig själv är centrala inslag i migranternas deltagarbanor och i deras strävan att känna sig och erkännas som inkluderade i Sverige. Vidare är en god boendesituation och möjlighet att delta i meningsfulla sammanhang viktiga förutsättningar för att kunna vara del i samhället. Gemensamt för deltagarbanorna är att migranterna beskriver sig som aktiva när det gäller att ta sig vidare genom att lära sig svenska och visa att de vill bli del av samhället. Ett hinder i deras banor är avsaknaden av sociala sammanhang utanför sfi där det är möjligt att öva på svenska språket och skapa sociala kontakter med svensktalande.Sfi organiseras framför allt som en formell språkutbildning präglad av läroplan och nationella prov. Inom ramen för utbildningen framställs social inkludering ske främst genom kunskap i svenska språket och framgång i att erhålla anställning. Språket förs med andra ord fram som nyckeln till inkludering. En sådan framställning delas i stort av migranterna i vår studie. Samtidigt kan vi se hur migranterna i vår studie även lyfter fram boende, trygghet och social gemenskap som centrala förutsättningar för social inkludering. Språkutbildning är således inte den enda nyckeln in i det svenska samhället.
|
|
