| 1. |
- Eriksson, Max, et al.
(författare)
-
Viltvårdsavgiften : En studie av svenskarnas vilja att betala det statliga jaktkortet
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Viltvårdsavgiften ska enligt Jaktförordningen (SFS 1987:905, 49 §) betalas av alla över 18 år som jagar i Sverige. Avgiften är 300 kr och gäller för ett jaktår, vilket omfattar tiden 1 juli–30 juni. Det statliga jaktkortet är ett kvitto på att denna avgift är betald. Under de senaste decennierna har antalet personer som löser det statliga jaktkortet minskat. I den här rapporten, som är ett utredningsuppdrag från Naturvårdsverket till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), undersöks varför antalet personer som löser jaktkort minskar, och om antalet jaktkortslösare som ägnar sig åt jakt också minskat över tid. Rapporten omfattar endast personer bosatta i Sverige.
|
|
| 2. |
- Johansson, Maria, et al.
(författare)
-
Expectations about voluntary efforts in collaborative governance and the fit with perceived prerequisites of intrinsic motivation in Sweden’s ecosystem-based moose management system
- 2022
-
Ingår i: Ecology and Society. - : Resilience Alliance. - 1708-3087. ; 27:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Collaborative governance regimes may be vulnerable because of dependency on stakeholders’ voluntary engagement and efforts. This study focuses on the Swedish moose management system, a multi-level collaborative governance regime inspired by the ecosystem approach. Self-determination theory is used to explore perceived prerequisites of basic needs for intrinsic motivation across sub-groups of stakeholder representatives who are engaged across different social-ecological contexts. Questionnaire data collected among representatives at two governance levels, moose management groups (n = 624) and moose management units (n = 979), were subjected to two-step cluster analysis. The analyses revealed two sub-groups of representatives, characterized by differences in species composition and land ownership structure: managers of multi-ungulate areas and managers of large-carnivore areas. In several respects, these groups significantly differed in how they perceived the prerequisites. This included prerequisites of perceived competence with regard to their need for knowledge of topics and usefulness of monitoring methods, perceived autonomy operationalized as possibilities to perform their tasks with sufficient time, resources, and support from their organizations, and perceived relatedness to different groups of actors. Further efforts should be made to understand the conditions required for representatives to energize and direct their behavior. The institutional system must better fit the needs of stakeholder representatives across various local contexts, otherwise the space for local voluntary engagement might be hampered.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Dressel, Sabrina, et al.
(författare)
-
Achieving Social and Ecological Outcomes in Collaborative Environmental Governance : Good Examples from Swedish Moose Management
- 2021
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 13:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Collaborative governance approaches have been suggested as strategies to handle wicked environmental problems. Evaluations have found promising examples of effective natural resource governance, but also highlighted the importance of social-ecological context and institutional design. The aim of this study was to identify factors that contribute to the achievement of social and ecological sustainability within Swedish moose (Alces alces) management. In 2012, a multi-level collaborative governance regime was implemented to decrease conflicts among stakeholders. We carried out semi-structured interviews with six ‘good examples’ (i.e., Moose Management Groups that showed positive social and ecological outcomes). We found that ‘good examples’ collectively identified existing knowledge gaps and management challenges and used their discretionary power to develop procedural arrangements that are adapted to the social-ecological context, their theory of change, and attributes of local actors. This contributed to the creation of bridging social capital and principled engagement across governance levels. Thus, our results indicate the existence of higher-order social learning as well as a positive feedback from within-level collaboration dynamics to between-level collaboration. Furthermore, our study illustrates the importance of institutional flexibility to utilize the existing knowledge across stakeholder groups and to allow for adaptations based on the social learning process.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Dressel, Sabrina, et al.
(författare)
-
En studie av 2021 års licensjakts effekt på attityder till varg
- 2023
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Frågan om jakt på varg bidrar till att legitimera eller öka acceptansen för varg ochvargförvaltning har stötts och blötts inom forskning, politik och förvaltning under många år. Inom såväl politiken som forskningsvärlden råder det delade meningar om huruvida jakten verkligen kan bidra till att öka acceptansen. En anledning till oenigheten är att det saknas evidensbaserade studier som genomförts med tillräckligt hög validitet och tillförlitlighet. Genom sådana studier kan man bekräfta eller förkasta att jakt som förvaltningsåtgärd bidrar till att påverka människors attityder, och i förlängningen beteenden, som till exempel kan bidra till att förebygga illegal jakt.I denna studie valdes genomförandet av vargjakten i Sverige år 2021/2022 ut som en unik möjlighet att med rigorösa metoder fånga upp jaktens eventuella effekter på attityder till varg, vargpolitik och vargförvaltning, samt förtroendet för förvaltande myndigheter. Studien utformades med syfte att undersöka effekterna av licensjakt på varg bland allmänheten, samt bland direkt och indirekt berörda aktörer i vargfrågan. Studien kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder och består av tre moduler: 1) en kartläggning av allmänhetens attityder före (n = 5 470 personer) och efter licensjakten (n = 7 432 personer) i län med licensjakt och utan licensjakt, 2) en intervjustudie med aktörer som är involverade i eller är direkt påverkade av beslutsprocessen rörande licensjakten, och 3) en analys av sociala mediers bevakning av licensjakten för att förstå den bredare samhällsdebatten.En slutsats av den här och tidigare studier är att det finns ett omfattande och stabilt stöd bland allmänheten för jakt på varg om syftet är att reglera vargpopulationen (Dressel m fl, 2021). Licensjakten på varg under 2021, som en enskild förvaltningsåtgärd, har däremot inte visat någon stark effekt på allmänhetens attityder till varg, dess politik och förvaltning eller tillit till förvaltande myndigheter. Den kvantitativa undersökningen fångade några små förändringar men utan ett tydligt mönster. Vissa län blev något mer positiva i vissa aspekter medan andra län blev något mer negativa. Mot bakgrund av teorier om hur attityder förändras, är det rimligt att anta att attityderna inte förändrades eftersom deltagarnas vardag inte påverkades av licensjakten. En slutsats av analysen av förvaltningsprocessen inför, under och efter licensjakten är att den, enligt de intervjuade aktörerna, lider brist på långsiktighet, förutsägbarhet och en gemensam idé om hur man åstadkommer förändring. Mer konkret ifrågasatte de intervjuade aktörerna aspekter relaterade till hela beslutsprocessen (till exempel grunden för vilken en potentiell jakt diskuteras, hur beslutsprocessen är utformad och vem som är involverad i den, samt att resultatet av processen överklagas i domstol). Detta påverkade aktörernas syn på förvaltningssystemet och involverade myndigheter och skapade frustration.En slutsats av analysen av debatten på Twitter och offentliga Facebooksidor är att licensjakten förvisso rönt stor uppmärksamhet och att den är politiserad, men att diskussionerna i mångt och mycket har förts i stuprör där grupper delar och förhåller sig till onlinematerial som är specifikt för just den egna gruppen. Det finns således ingen viral historia, eller någon särskilt inflytelserik resurs (bloggare, diskussionsforum, nyhetssajter, etc.) som på ett genomgripande sätt präglat diskussionerna i dessa grupper under tiden för studien. Generellt verkar det därmed inte finnas stöd för att licensjaktsfrågan skulle ha förändrat exempelvis Facebookgruppernas sätt att agera och fungera vilket i förlängningen betyder att debatten på dessa plattformar har haft en begränsad effekt och räckvidd.
|
|
| 10. |
|
|
