| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Eva, 1957, et al.
(författare)
-
Distans, IKT, folkbildning och vardag. FOLKLIKT-projektet.
- 2001
-
Ingår i: Paper presenterat vid Mimers årliga forskarkonferens, Härnösand, 6-7 november 2001 samt vid konferensen Forskning i Norden, Oslo, 28-30 maj 2001..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Berndtsson, Rolf, 1936-
(författare)
-
Om folkhögskolans dynamik : Möten mellan olika bildningsprojekt
- 2000
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study is describing the projects of Bildung which are possible to identify with the students and the teachers at two folk high schools and the meeting between those projects in the classrooms. Another purpose is to describe and analyze processes, which arise when teachers, students and folk high school as an institution come together. As a background and part of the study, connected to the central concept of the thesis - power and Bildung - is an account of the projects of Bildung which have been developed within the folk high school in a historical perspective. It is the generally oriented course and the students that are in focus.The study is part of an ethnographic research tradition and the empirical part of the study consists of a combination of qualitative interviews with the teachers and the students and participant observation.The projects of Bildung, which I have found represented by the students are “selfeducation” with the subgroups "self-development" and "self-rehabilitation" and "the project of qualification". Most of the teachers try to establish an attitude that has a self-educational direction but gradually the teachers are forced to let the qualification project get a more prominent part in the teaching. The projects of Bildung are changing and are in contrast to each other, sometimes in harmony and sometimes out of balance. I found that the study setting could be characterized by manifoldness and dynamics. A pluralism resulting in challenges and different processes.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Lisbeth, 1951-, et al.
(författare)
-
Folkbildning för förändring : Dilemman i politiskt mobiliserande didaktik
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok är skriven av en grupp forskare, som på olika sätt studerat olika aspekter av folkbildning. I sitt arbete har var och en blivit förtrogen med de begrepp och företeelser som vi här riktar ljuset på. Via ett anslag från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté har vi kunnat samlas kring ett gemensamt tema, som vi valt att kalla mobiliseringsdidaktik. Begreppet är knappast etablerat, men vi har funnit att didaktikens frågor kan vara fruktbara även i ett sådant här sammanhang - den slags folkbildning som siktar på samhällsförändring. Projektet utgör även ett försök att se didaktiska val som dilemman. Boken har tagit formen av en antologi, där varje författare svarar för de empiriska fall som de studerat och de begreppsliga resonemang som präglat deras perspektiv. På så sätt uppstår en variation i tänkande inom ramen för det gemensamma: didaktik, design och dilemma.Författarna
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Larsson, Staffan, 1947-
(författare)
-
Didaktik för vuxnas studier
- 2020. - 1
-
Ingår i: Om vuxenutbildning och vuxnas studier. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144133294 ; , s. 231-251
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tänk dig att du har fått ansvaret för en kurs i samhällskunskap på ett yrkesprogram i komvux och känner att du vill sätta din prägel på den. Hur ska du ta dig an uppgiften? Det väcker en rad frågor. Ska innehållet ändras och i så fall varför? Innehållet har varit fokuserat på allmän kunskap, kanske skulle samarbete med yrkeslärare bidra till att ge ett annat slags kunskap. Det ryms inom kursplanen och är dessutom påbjudet från olika håll. Att relatera kunskapen till yrket kanske ger ett annat intresse hos deltagarna. Ett problem med kursen är att allt färre vill delta. Trots att det är stor brist på utbildade i yrket. Kanske stänger vi ute vissa grupper? Vad behöver vi ändra för att nå dem? Om vi förlägger kursen till tider som passar småbarnsföräldrar kanske fler är lockade. Arbetsformerna i den gamla kursen var inte särskilt engagerande. Den har följt läromedlet nära och sedan avslutats med ett skriftligt prov. Kan man göra på något annat sätt och i så fall varför? Kanske kan man börja i konkreta situationer i yrket och sedan arbeta vidare därifrån med samhällsaspekten. En idé är att deltagarna sen diskuterar sakerna med fokus på att använda sakliga argument och inta en hållning av att reda ut vad som är sant och falskt. Eftersom det är vuxenutbildning vi håller på med: Spelar det någon roll att det är vuxna som vi ska lägga upp studierna för? Kan deras kunskaper från livet komma till nytta?
|
|
| 10. |
- Larsson, Staffan, 1947-
(författare)
-
Facets of Quality in Qualitative Research
- 2022
-
Ingår i: Oxford Research Encyclopedia of Education. - : Oxford University Press. - 9780190264093 - 0190264098
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- How to judge the quality of a piece of research is a question that permeates academic work. A clear conception of quality is the backbone of the design and conduct of research, as well as the basis for supervision, manuscript review, and examination papers. Qualitative methodologies justify their usefulness through the development of more sophisticated interpretations of specific study objects than can be achieved within other methodologies. However, it is difficult to arrive at a decision concerning the quality of a piece of research because there are many aspects or facets to consider. Academics develop their competence for reaching decisions through experience, coupled with taking part in ways of reasoning about quality in qualitative research. Within this reasoning process there are a number of quality facets that should be considered. Each facet is grounded in various ways in different research traditions, and each has a foundational meaning but must also be assessed in relation to limitations. From the perspective of the text as a whole, one must consider whether it shows an awareness of the consequences of the research assumptions and other aspects of internal consistency. Ethical considerations are yet another facet. From a narrower perspective, the quality of the interpretation of empirical data must be able to capture rich meaning and present it in a structured way so that the interpretation can be clearly discerned. Another facet is how the interpretation contributes to existing knowledge about the issue or phenomenon that was studied. A classic question concerns the relation between an interpretation and the empirical basis, its credibility or validity. Here there are various facets to consider: Is the interpretation well anchored in data, and how do specific data fit when they are put together? Another facet is whether the interpretation opens up new ways of understanding an issue or process and whether more sophisticated action can result from embracing the interpretation. A proper evaluation of qualitative research should consider all facets; however, the ultimate appraisal rests on professional wisdom of the judge developed through experience and participation in deliberations related to what constitutes quality in academic texts. Determination of quality in qualitative research is not a mechanical process.
|
|
