| 1. |
- Grandien, Christina, et al.
(författare)
-
Efter flodvågskatastrofen. : Svenska folkets åsikter om och förtroende för myndigheter, medier och politiker
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Flodvågskatastrofen i Sydostasien på annandagen den 26 december 2004 var en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. Den drabbade också Sverige hårt, eftersom många svenskar semestrade i Thailand vid tiden för katastrofen. Den svenska krisberedskapen sattes på prov – ett prov som många anser att den inte klarade av. Det framgår av denna rapport, som undersöker allmänhetens åsikter om och förtroende för myndigheter, politiska organ och ledare samt medier, och hur allmänheten själv uppfattar att dess åsikter och förtroendebedömningar har påverkats av flodvågskatastrofen. Rapporten bygger på en riksrepresentativ telefonintervjuundersökning och en fokusgruppsundersökning. Resultaten visar att den svenska allmänheten är kritisk – inte minst mot regeringen med Göran Persson i spetsen och mot utrikesdepartementet under ledning av Laila Freivalds. Medierna anses dock i huvudsak ha skött sin bevakning väl, och allmänheten uppger också ett högre förtroende för journalister än för politiker.
|
|
| 2. |
- Grusell, Marie, 1965, et al.
(författare)
-
Campaign Prefessionalization and Politic Structures: A comperative Study of Election Campaigning in Finland and Sweden in the 2009 Europen Parlimentary Elections
- 2010
-
Ingår i: ECREA 2010 – 3rd European Communication Conference.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of this paper is to investigate the professionalization of political campaigning in the context of the 2009 European parliamentary elections. Theoretically we will focus on theories related to the professionalization of political campaigning while empirically; we will focus on the 2009 European Parliamentary election campaigns in Finland and Sweden, two countries that, despite their many similarities as societies, provide a useful contrast for theory development. The two countries differ in some key political system variables and should therefore differ in a predictable manner also in their degree of campaign professionalism.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Grusell, Marie, 1965, et al.
(författare)
-
”SVT och SR bör samarbeta med kommersiella medier”
- 2012
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - 1101-2447. ; :19 mars
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ny roll för public service-företagen. Frågan om public service-företagens utveckling har hamnat allt högre på den mediepolitiska dagordningen. I en ny bok har vi kartlagt mönstren som sannolikt kommer att prägla företagens framtida roll. Det är både rimligt och önskvärt att gränserna mellan de allmänfinansierade och de publicistiskt orienterade kommersiella medierna inte är lika skarpa som i dag. Nya former för samarbete behöver prövas för att stärka kvalitetsjournalistiken, skriver Lars Nord och Marie Grusell.
|
|
| 9. |
- Grusell, Marie, 1965, et al.
(författare)
-
Syftet är alltid att få spinn : De politiska partiernas strategiska kommunikation inför EU-parlamentsvalet 2009
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I början av sommaren 2009 var valtemperaturen högre än någonsin tidigare under en svensk kampanj inför ett Europaparlamentsval. Förväntningarna om det stora genombrottet för svensk Europadebatt märktes bland politiker och debattörer, i mediebevakning och på bloggar. Vissa gladdes över att debatten bytt fokus från ja eller nej till EU till att handla mer om politiska förslag, prioriteringar och idéer för Europasamarbetet. Andra uppmuntrades av det ökade intresset från partier, medier och medborgare. Samtidigt är Europaparlamentsvalens tyngd i Sverige fortfarande långt ifrån riksdagsvalens. De betraktas fortfarande som second-order elections med helt andra egenskaper och förutsättningar än valen till riksdagen, vilket märks tydligt i hur många svenska medborgare som utnyttjar sin rösträtt vid de olika valtillfällena. I denna rapport analyserar Marie Grusell och Lars Nord de svenska partiernas strategiska kommunikation under denna valkampanj. Som författarna skriver innebar valkampanjen både nya förutsättningar och business as usual för partierna, men samtidigt ”tyder mycket på att partierna planerade denna valrörelse mer noggrant än tidigare”. Rapporten är en del av ett internationellt forskningsprojekt om EUvalet som bland annat studerar professionaliseringen av valkampanjer ur ett jämförande perspektiv. Ur nationell synvinkel pekar resultaten på att flera svenska partier blir alltmer professionella i sin strategiska kommunikation. Men det är först när utvecklingen i Sverige kan jämföras med den i andra länder, med andra politiska system och medielandskap, som de nationella särdragens betydelse för partiernas kampanjarbete verkligen kommer upp till ytan. I den meningen är denna rapport ett viktigt och unikt bidrag till forskningen och debatten om de svenska partiernas kampanjarbete.
|
|
| 10. |
|
|
