| 1. |
- Biedenbach, Galina, et al.
(författare)
-
B-to-B-Markenwert : ein Ansatz für eine professionelle B-to-B-Markenführung
- 2018. - 2
-
Ingår i: B-to-B-Markenführung. - Wiesbaden : Springer Gabler. - 9783658050962 - 9783658050979 ; , s. 839-851
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In Wissenschaft und Praxis ist die Notwendigkeit einer expliziten B‐to‐B‐Markenführung zur Steigerung ihres Wertes unstrittig. Allerdings werden konkrete Tools zur Unterstützung einer effektiven Markenführung sowohl in der Forschung als auch der Praxis häufig unterschätzt. Dieser Beitrag diskutiert die Herausforderungen und Möglichkeiten den Ansatz des (verhaltenswissenschaftlichen) Markenwertes für die B‐to‐B‐Markenführung als ein solches Tool zu nutzen. Abgeschlossen wird der Beitrag mit Ideen für die zukünftige Forschung sowie konkreten Managementempfehlungen.
|
|
| 2. |
- Bierschwale, Christoph, et al.
(författare)
-
Qualitätskriterien von inklusiven Bildungsmedien im Fach Mathematik : Theoretische und empirische Rahmenbedingungen
- 2020
-
Ingår i: k:ON - Kölner Online Journal für Lehrer*innenbildung. - Köln : Universität zu Köln. - 2701-1429. ; 2:2, s. 1-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article deals with the development of qualitycriteria of inclusive teaching materials in mathmatics. As part of an international comparative research design, group discussions were held with primary school math teachers. After analyzing the content of the group discussions there were six criteria that characterize inclusive teaching material in mathematics, including the structure of the material, individualization, collaborative learning, conceptualization e.g. with regard to principles of mathematical education, mathematical task culture and metacognitive support. The findings presented in the form of the criteria catalog provide new impulses for teacher trainings and the development of inclusive teaching material.
|
|
| 3. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Die AGB-Kontrolle im Wettbewerbsrecht : Zugleich ein Beitrag zum Verhältnis von UWG und dem Recht der Allgemeinen Geschäftsbedingungen
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Tyskland regleras allmänna villkor i standardavtal (tyska Allgemeine Geschäftsbedingungen) av avtalsrätten, närmare bestämt §§ 305–310 i tyska civillagen (BGB). Lagen ställer bland annat krav på innehållet i allmänna villkor. Som en del av avtalsrätten har dessa bestämmelser endast effekt på avtalsparterna och påverkar formellt inte tredje part. Tredje parter skulle dock kunna påverkas av allmänna villkor i standardavtal. I praktiken kan detta bli relevant i konkurrenssituationer där standardavtal inte överensstämmer med lagkraven och därmed kan anses vara olagliga. När företag konkurrerar med varandra kan frågan ställas om en konkurrent som inte är part i avtalet kan åberopa rättsmedel mot det företag som använder olagliga avtalsvillkor i sina standardavtal. Användningen av olagliga allmänna villkor kan ge konkurrensfördelar eftersom de rationaliserar avtal och överför risk till avtalsparter utöver vad som är tillåtet enligt lagen. Ett möjligt rättsmedel finns i den tyska marknadsföringslagen, lagen mot otillbörlig konkurrens (UWG), nämligen ett föreläggande om att upphöra med den otillbörliga affärsmetoden.Det har emellertid varit kontroversiellt om det finns en rättsgrund för en talan av konkurrenter. En rättsgrund som ligger nära till hands är den s.k. lagstridighetsprincipen som undersöks närmare i denna avhandling. Det som krävs för att lagstridighetsprincipen ska anses vara uppfylld är ett brott mot en lagbestämmelse som är avsedd att reglera marknadsbeteendet i marknadsaktörers intresse. §§ 307–309 BGB, som gäller innehållet i allmänna villkor, kan vara sådana lagbestämmelser. Vid tiden av författandet av avhandlingen hade den tyska federala högsta domstolen (BGH) ännu inte beslutat i frågan. Denna avhandling försöker därför analysera och bedöma de olika befintliga tillvägagångssätten och utvecklar till och med ett nytt, eget tillvägagångssätt för bedömningen av den föreliggande frågan. Analysen fokuserar på § 4 nr 11 UWG och undersöker om §§ 307 till 309 BGB faktiskt avser att reglera marknadsbeteende i marknadsaktörers intresse. Undersökningen visar att §§ 307 till 309 BGB ger alla konkurrenter lika villkor när det gäller rationalisering av kontrakt och risköverföring i standardavtal. På så sätt kan argumenteras att reglerna även är tänkta att (indirekt) skydda konkurrenter som tredje parter. Denna slutsats illustrerar att marknadsrätten och avtalsrätten, i alla fall i detta sammanhang, har betydande likheter och överlappningar. Av denna anledning analyseras och undersöks i avhandlingen även det allmänna förhållandet mellan dessa två rättsområden närmare.
|
|
| 4. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Die Prospekthaftung im Franchiserecht
- 2014
-
Ingår i: Zeitschrift für Vertriebsrecht. - München : C.H. Beck. - 2193-5769. ; :1, s. 23-29
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Prospectus liablity in German franchise law"German franchise law is, as compared to other countries, relatively unregulated. Legal rules applicable to franchise agreements are general in nature. For instance, the legal basis for the liability of the franchisor due to the failure to disclose information to the franchisee before signing the franchise agreement can be found in general rules of contract law.In connection with the breach of the pre-contractual duty to disclose following from general contract law, a legal opinion exists that wants to apply the so-called principle of prospectus liability, developed by the German Federal Supreme Court (BGH), to pre-contractual situations between a franchisor and a potential franchisee. The principle of prospectus liability states that persons responsible for the conception of an investment scheme can be held responsible for the information contained in a prospectus marketing the investment. The consequences of prospectus liability, if applied to franchising, would be that persons involved in the development and management of a franchise system could be personally liable for an alleged misinformation of the franchisee before signing the franchise agreement. This article analyses the question whether the application of the principle of prospectus liability to franchisor-franchisee relationships is desired and whether it can be justified in accordance with the legal practice of the German Federal Supreme Court. The article argues that, for several dogmatic reasons, this is not the case.
|
|
| 5. |
- Lundberg, Urban, 1971-
(författare)
-
Das nordische Modell : sozialdemokratisches Markenzeichen oder gemeinsames kulturelles Erbe?
- 2014
-
Ingår i: Der Burger im Staat. - 0007-3121. ; 4:2/3, s. 92-102
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Das Unterfangen der schwedischen Sozialdemokratinnen und Sozialdemokraten, den Begriff „Nordisches Modell“ markenrechtlich schützen zu lassen, mutet absurd an. Zeitgeschichtlich betrachtet sind diese Anstrengungen um den Markenschutz allerdings nur das jüngste Kapitel einer anhaltenden Debatte über die Auslegung des Begriffs. Urban Lundberg skizziert die Entwicklung des nordischen Modells von den 1930er Jahren bis in die Gegenwart. Erst die Genese des Konstrukts macht den symbolischen Gehalt, die begrifflichen Ambivalenzen und Konflikte um die Deutungshoheit verständlich. Gerade weil der Begriff des nordischen Modells vage ist, bietet er hinreichend Ermessensspielraum für Interpretationen und genügend Anlässe für politische Kontroversen. Das nordische Modell hat wie alle politischen Begriffe eine komplexe Geschichte, die weder von der Sozialdemokratie, noch von einer anderen Partei für sich reklamiert werden kann.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Vogt, Michaela, et al.
(författare)
-
Inklusionssensible Bildungsmaterialien als „Must have“ : Hilfen bei der Bewertung von Vorhandenem und eigenen Erstellung von Neuem
- 2021
-
Ingår i: Grundschule aktuell. - : Der Vorstand des Grundschulverbandes. - 1860-8604. ; 155, s. 18-21
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Möchte man im Unterricht den diversen Bedarfslagen aller SchülerInnen gerecht werden, steht man als Lehrperson vor vielseitigen Herausforderungen. Dass hier personelle Ressourcen eine zentrale Rolle spielen, wird zwar häufig betont, jedoch kaum schuladministrativ ausreichend berücksichtigt. Um die Lehrpersonen trotzdem handlungsfähig zu halten, müssen deshalb andere Optionen mitgedacht und im Sinne unterstützender Maßnahmen realisiert werden. Hierzu zählen u. a. eine umfängliche Professionalisierung in der LehrerInnenaus- und -weiterbildung wie ebenso Beratungsstrukturen für unterrichtliche Problemlagen.
|
|
