| 1. |
- Munthe, Christian, 1962
(author)
-
Mellan genialitet och galenskap: Recension av Benjamin Labatuts roman "MANIAC"
- 2023
-
In: Tidskriften Alba. - 1403-5448.
-
Review (other academic/artistic)abstract
- John von Neumann var ett för de allra flesta okänt ungerskt underbarn av judisk härkomst som sedermera flydde undan nazisterna till USA, där han dog 1957. Han var ett matematiskt universalgeni som gav viktiga, för att inte säga avgörande, bidrag till fysikens, biologins, data- och samhällsvetenskapens och meteorologins (och därmed klimatvetenskapens) utveckling under 1900-talet. Vid sidan av den mer allmänt kände Alan Turing föranstaltade han det som vi idag lär känna som A.I. och teoretiserade tidigt om hur man kunde tänka på maskiner som livsformer analogt med biologiska – en idé som idag ingår både i evolutionsbiologiska verktygslådor liksom i visioner och mardrömsscenarier om en teknologisk singularitet bortom vilken generella A.I. dominerar och, i värsta fall, tränger ut människoarten. Det är denne märkliga och skrämmande person Benjamín Labatuts välskrivna roman sätter i centrum för en berättelse om gränslandet mellan genialitet och galenskap, vetenskap och teknik från förra sekelskiftet till nu, logikseminariernas tankelekar och konkret global politisk utveckling på liv och död. Romanen är pärlande klart översatt av Anna Petronella Foultier. Man behöver nog ha ett visst intresse för vetenskap, teknik och/eller global politik för att uppskatta den fullt ut, men mycket sådant förklaras under hand på ett skenbart enkelt vis, så jättestora kunskaper behövs inte.
|
|
| 2. |
- Gerlee, Philip, 1980, et al.
(author)
-
Vetenskapliga modeller : Svarta lådor, röda atomer och vita lögner
- 2012
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Vad har en zebrafisk, ett fartygsskrov i miniatyr, en matematisk ekvation och en näringskedja gemensamt? De är alla exempel på vetenskapliga modeller som används inom dagens forskning för att beskriva vår omvärld och gör det möjligt för forskare att isolera och i detalj studera ett visst fenomen. Boken inleds med att introducera begreppet på ett intuitivt plan, genom att dra paralleller till mentala modeller och konstnärliga representationer, och fortsätter med en historisk tillbakablick som sträcker sig från 1600-talet till nutid. Vi diskuterar också den iterativa konstruktionsprocessen och balansen mellan enkelhet och komplexitet som den innebär, vilket i sin tur är kopplat till avvägningen mellan en förklarande modell och en förutsägande. För att belysa skillnader mellan olika synsätt på modeller presenteras också en intervjustudie där forskare från tio stycken forskningsfält beskriver sin relation till modeller. Avslutningsvis innehåller boken ett kapitel där typiska modeller från flera discipliner beskrivs i detalj. Syftet med denna bok är att ge en övergripande introduktion till vetenskapliga modeller och visa hur modeller är uppbyggda samt hur de används inom vetenskapligt arbete. Vi hoppas också att den kan tjäna som inspiration till nya modeller och även underlätta det interdisciplinära samtalet. Boken vänder sig i första hand till studenter på landets ingenjörs- och naturvetarprogram samt till studenter på lärarhögskolorna, men även till dig som har ett vetenskapligt intresse och vill få en översikt av modellering i stort och olika modelleringstraditioner i synnerhet.
|
|
| 3. |
- Gerlee, Philip, 1980, et al.
(author)
-
Vetenskapliga modeller
- 2012
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Vad har en zebrafisk, ett fartygsskrov i miniatyr, en matematisk ekvation och en näringskedja gemensamt? De är alla exempel på vetenskapliga modeller som används inom dagens forskning för att beskriva vår omvärld och gör det möjligt för forskare att isolera och i detalj studera ett visst fenomen.Boken inleds med att introducera begreppet på ett intuitivt plan, genom att dra paralleller till mentala modeller och konstnärliga representationer, och fortsätter med en historisk tillbakablick som sträcker sig från 1600-talet till nutid. Vi diskuterar också den iterativa konstruktionsprocessen och balansen mellan enkelhet och komplexitet som den innebär, vilket i sin tur är kopplat till avvägningen mellan en förklarande modell och en förutsägande. För att belysa skillnader mellan olika synsätt på modeller presenteras också en intervjustudie där forskare från tio stycken forskningsfält beskriver sin relation till modeller. Avslutningsvis innehåller boken ett kapitel där typiska modeller från flera discipliner beskrivs i detalj.Syftet med denna bok är att ge en övergripande introduktion till vetenskapliga modeller och visa hur modeller är uppbyggda samt hur de används inom vetenskapligt arbete. Vi hoppas också att den kan tjäna som inspiration till nya modeller och även underlätta det interdisciplinära samtalet.Boken vänder sig i första hand till studenter på landets ingenjörs- och naturvetarprogram samt till studenter på lärarhögskolorna, men även till dig som har ett vetenskapligt intresse och vill få en översikt av modellering i stort och olika modelleringstraditioner i synnerhet.
|
|
| 4. |
- Hassellöv, Ida-Maja, et al.
(author)
-
Effekter på havsmiljön av att flytta över transporter från vägtrafik till sjöfart
- 2019
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Antagandet av en nationell godstransportstrategi 2018 innebär att Sverige strävar efter att ”främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart”. Ett delmål är att minska negativ miljöpåverkan från godstransporter. Men, om en överflyttning av gods från väg till sjöfart innebär ökat antal fartyg, eller ökad tillryggalagd distans med fartyg, innebär överflyttningen en ökad belastning på havsmiljön. Här föreligger därför en målkonflikt mellan transportpolitiska mål och flera miljömål. Tillståndet i havsmiljön runt Sveriges kuster uppnår idag inte god miljöstatus med avseende på exempelvis näringsämnen, miljögifter och främmande arter; för samtliga dessa belastningar bidrar sjöfarten till den negativa situationen. För att nå god miljöstatus behöver istället den totala belastningen på den marina miljön minska. Vid en eventuell överflyttning av godstransport från väg till sjöfart, är det därför angeläget att säkerställa att den ökade belastningen på den marina miljön minimeras. Ett sätt är att visa geografisk hänsyn genom att undvika sjöfart inom miljömässigt känsliga havsområden. Ett annat sätt är att ställa hårdare krav på fartygens prestanda. Miljöpåverkan från fartyg varierar framför allt mellan, men också inom, olika fartygstyper. Men att skapa nya regelverk med syfte att förbättra fartygens prestanda är en långsam process eftersom sjöfarten primärt regleras genom internationella konventioner där tillämpning av regionala eller nationella särregler undviks. Några förslag till åtgärder för att säkerställa att havsmiljön kring Sverige inte försämras till följd av överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart är: Tillse att det skapas högkvalitativt och jämförbart underlag för sjö- och landtransporters påverkan på havsmiljön. Analysera och kommunicera samtliga typer av utsläpp, inte bara utsläpp av koldioxid. Utsläppsmängder och påverkan bör anges och jämföras i absoluta tal och relevanta enheter. Minimera antalet transporter genom att öka fyllnadsgraden. Optimera fartygens hastighet för att minimera drivmedelsförbrukningen och emissioner. Dagens fartygstrafik i Sveriges mest känsliga och skyddade havsområden måste minska. När- och kustsjöfart bör kanaliseras bort från havs- och kustområden med höga naturvärden. Skapa tydliga incitament så att fraktköpare enbart anlitar fartyg som har högsta miljöprestanda avseende såväl utsläpp av växthusgaser som av andra förorenande eller övergödande ämnen till luft och vatten. Säkerställ att införandet av ett NECA (kvävekontrollområde) i Östersjön och Nordsjön innebär att fler fartyg installerar kväverening och att införandet inte leder till att fler äldre fartyg utan regelstadgad effektiv kväverening trafikerar området. • Stärk samordningen mellan myndigheter så att framtidsfrågor som rör sjöfart och dess miljöpåverkan behandlas och åtgärdas i linje med ekosystembaserad förvaltning. Relaterat till sjöfartens striktare svavelregler som träder i kraft 2020-01-01: Förbjud utsläpp av skrubbervatten till havet då utsläppen innebär en stor risk för försämrad miljöstatus och överskridna miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet, med avseende på exempelvis koppar och zink. Utred konsekvenserna av den förväntade ökade användningen av lågsvavliga hybridoljor som fartygsbränsle. Då befintlig saneringsutrustning är mindre effektiv för hybridoljor innebär detta en ökad risk vid kommande olyckor och oljeutsläpp.
|
|
| 5. |
- Wilhelmsson, Kenneth, 1976
(author)
-
Autentiska och artificiella frågor till svensk text Automatisk frågegenerering jämfört med användares frågor för informationsåtkomst : Authentic and artificial questions to Swedish text Automatically generated questions versus user-generated questions for information access
- 2015
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Informationssökning mot ostrukturerade datakällor som fri text är ett av de områden där användargränssnitt med fri formulering i naturligt språk har tagits fram. I ett sådant, eventuellt AI-betonat, system kan några grundläggande svårigheter från användarperspektivet märkas. En sådan svårighet är att en användare inte känner till huruvida en fråga som hon avser att ställa egentligen kan besvaras av den aktuella texten. Denna svårighet, tillsammans med andra, som de kraftiga variationsmöjligheterna för formen för ett giltigt svar på en ställd fråga, riskerar att leda till att användarintrycken av systemtypen blir negativa. De moment som behöver ingå i ett sådant frågebaserat informationssystems funktionssätt måste på något sätt inbegripa en mappning av frågeled i frågan (t.ex. när) till den form och grammatisk funktion som svaret i texten måste ha (för frågan när normalt ett tidsadverbial). Bland annat denna iakttagelse inbjuder till användning av automatisk frågegenerering (question generation, QG). Frågegenerering innebär att frågor som en naturlig text besvarar initialt utvinns av ett program som samlar in dem i explicit form. Tanken för användning i informationssökning är att en användare i gränssnittet enbart ska kunna ställa just dessa frågor, vilka faktiskt besvaras av texten. Denna studie gäller just de frågor som ett automatiskt frågegenereringssystem för svenska kan, och genom vidare utveckling, skulle kunna generera för godtycklig digital svensk text. Även om mängden automatiskt genererade frågor och frågeformuleringar kan bli mycket stor, utrymmesmässigt många gånger större än ursprungstexten, så är det tydligt att den beskrivna metoden för frågegenerering för svenska inte kan och troligen inte heller kommer att kunna förmås att skapa alla de frågor och frågeformuleringar som en vanlig användare skulle anse att en viss text besvarar. Men hur väl fungerar då automatiskt genererade frågor i detta sammanhang? Denna uppsats kretsar kring en användarundersökning där undersökningsdeltagare har ombetts att formulera frågor som texter besvarar, och som anses vara relevanta frågor. Den resulterande samlingen frågor undersöktes och kategoriserades. Resultatet av undersökningens huvudfråga visar att bara 20-25 % av användarnas frågeformuleringar skulle kunna genereras direkt automatiskt med aktuell ansats – utan vissa informationstekniska förbättringar. Uppsatsen föreslår viss ny terminologi för detta outforskade område, bl.a. för att skilja mellan de olika grader av processkrav som generering av olika frågeslag från text kräver.
|
|
| 6. |
- Beier, Ulrika, et al.
(author)
-
Fisk och fiske i Mälaren
- 2015
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Nära en tredjedel av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och en av de artrikaste beträffande fisk. Sjön är både flikig och mångsidig. Ömsom kantas den av slätter med intensivt jordbruk och stora vassområden, ömsom av karga klippor och grusstränder. Här finns omväxlande små och stora öar, grunda vikar, trånga sund och stora, djupa fjärdar. Mälaren har förorenats under århundraden och är fortfarande delvis övergödd. Trots det tjänar den som landets största dricksvattentäkt. Två miljoner människor får dricksvatten från Mälaren. Länge har fokus varit på sjöns vattenkvalitet, både för att dricka och bada i. Mälaren är också viktig som fiskesjö. Fiske i Mälaren innebär oftast rekreation men sjön försörjer också cirka trettio yrkesfiskare. Sist men inte minst - fisken i Mälaren är en viktig del i dess ekosystem. Genom näringsväven återkopplar fisken oundvikligen till vattnets kvalitet. I den här rapporten vill vi sätta Mälarens fisk i fokus. Vi ska berätta om fiskarter som är viktiga för ekosystemet och fisket samt om hur fisken i Mälaren undersöks.
|
|
| 7. |
- Gustavsson, Eva, 1970, et al.
(author)
-
Min plats i biosfären
- 2019
-
Book (other academic/artistic)abstract
- “Min plats i biosfären” är en skrift som presenterar forskningsresultat om vilken roll kulturmiljön och de kulturella ekosystemtjänsterna kulturarv och platsidentitet har för människors välbefinnande och för hållbar landskapsförvaltning inom Biosfärområde Vänerskärgården med Kinnekulle. Resultaten i skriften baseras på forskningsprojektet “Kulturmiljö och kulturarv som en del av hållbar landskapsförvaltning” och har genomförts av forskare vid Göteborgs universitet och Högskolan i Gävle.
|
|
| 8. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 9. |
- Kiessling, Anders, et al.
(author)
-
Musselodling i Östersjön som miljöåtgärd : nya positiva data från tre pågående EU-projekt
- 2019
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Nya resultat visar att musselodlingar i Östersjön har en betydande potential att bidra till att minska övergödningen samtidigt som förutsättningar skapas för en cirkulär ekonomi/produktion. För att ta musselodling till nästa nivå krävs dels ytterligare förfining av den nya tekniken, men framförallt fler och i förlängningen också större odlingar samtidigt som vi måste vidareutveckla alla de initiativ som nu pågår hur näringen kan återanvändas i livsmedelssystemet på ett effektivt och ekonomiskt lönsamt sätt.
|
|
| 10. |
- Munthe, Christian, 1962
(author)
-
Jordens framtid – eller människans?
- 2019
-
In: Ett HUM Om – Världskulturmuseet, Göteborg, 20 november, 2019..
-
Conference paper (other academic/artistic)
|
|
