| 1. |
- Asplund Carlsson, Maj, 1948, et al.
(författare)
-
"När han är arg är han turkisk". Identitetsskapande i Lin Hallbergs kompisbokstrilogi
- 2008
-
Ingår i: EDUCARE. - : Malmö högskola, Lärarutbildningen. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; 4:1, s. 7-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- With a background in current theories of identification and identifying processes, our aim is to study how ideologies of identity interpellate children in narrative texts such as Lin Hallberg’s trilogy of Kompisboken, Bästisboken and Svikarboken. We study how the texts offer, mirror and perform various identities in their characterization of children and adults in a multicultural context. The issue is how the different characters are created through chains of articulation, of equivalence and difference, of properties, actions and performances. The four main child characters are construed around two dyads – male and female, native and foreign – and as well as the minor characters – parents and teachers – they display subject positions which are restricted and basically locked in a normative matrix. Thus, these texts do not afford children alternative identity constructions or resistance to stereotypical identities of gender or ethnicity.
|
|
| 2. |
- Hrelja, Robert, 1974-, et al.
(författare)
-
Dömd till samverkan! : En kunskapsöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skapandet av en effektiv kollektivtrafik kräver i ökande grad samverkan mellan formellt självständiga organisationer. I denna kunskapsöversikt diskuteras samverkan mellan offentliga och privata organisationer samt resenärer. Syftet är att öka den begreppsmässiga förståelsen av samverkan på kollektivtrafikområdet. Den gör det genom att definiera samverkan, och diskutera vilka kvaliteter som möjliggör väl fungerande samverkan. Kunskapsöversikten börjar med att beskriva tidigare kollektivtrafikforskning om samverkan. Därefter beskrivs vilka slutsatser som finns om samverkan i andra för kollektivtrafiken analytiskt intressanta forskningsfält. En slutsats är att samverkan kan definieras som försök att överkomma problem med kollektivt handlade, och försök att förändra en situation där ömsesidigt beroende aktörer agerar självständigt, till en situation där de agerar samfällt för att uppnå gemensamma mål. Samverkan ska enligt denna definition förstås som en mer sofistikerad form av kollektivt handlande än vad som menas med begrepp som samordning eller koordination. Väl fungerande samverkan kan beskrivas som en form av ”samhandling”. Motsatsen kan beskrivas vara ”förhandling”. I samhandling utforskar formellt självständiga organisationer gemensamma nyttor, och uppnår mer än om de hade agerat självständigt. Samhandling kan ses som ett stegvist tillitsbygge som förutsätter kvaliteter som ett ömsesidigt förtroende, förståelse av andra organisationers drivkrafter, gemensam problemformulering. Den måste även vara tydligt handlingsinriktad.
|
|
| 3. |
- Biszczanik, Kamila, 1984-
(författare)
-
Fängelsets historia
- 2018. - 1
-
Ingår i: Kriminalvården. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144125787 ; , s. 19-30
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Tikkanen, Ronny, 1968
(författare)
-
MSM-enkäten. Riskhandlingar, hivtest och preventiva behov bland män som har sex med män
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten innehåller en presentation av resultat från MSM-enkäten 2008. Syftet med MSM-enkäten är att kartlägga sexuella beteenden, hivtestningsvanor, kunskapsbehov samt behov av hiv/STIpreventiva insatser bland män som har sex med andra män. Resultatet från enkäten utgör ett underlag för utformandet av en uppdaterad hivprevention.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ihlström, Jonas, 1981-, et al.
(författare)
-
Hot och våld mot bussförare och tågvärdar
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I studien har befintlig statistik över inrapporterat hot och våld bland bussförare och tågvärdar analyserats. Den kvalitativ ansatsen i studien bygger på intervjuer med medarbetare och chefer i trafikföretagen. Sammanlagt har 29 bussförare och tågvärdar intervjuats (16 tågvärdar och 12 bussförare), samt 7 chefer i olika befattningar i de två bolagen. Med detta som utgångspunkt har ett antal potentiala åtgärder identiferats och kategoriserats som aktörssamverkan eller organisationsutveckling. Aktörssamverkan handlar om att utveckla samverkan och tydligheten mot kund i avgörande frågor som biljettaviseringer etc. Det är framförallt samverkan mellan trafikföretag och kollektivtrafikmyndighet som är avgörande. Självklart ska även förarna vara med i denna dialog. Organisationsutveckling handlar om att ta fram, tydligt kommunicera och följa upp riktlinjer till förare och tågvärdare. Detta är framförallt viktigt när det gäller färdbeviskontroll. Det handlar även om att förbättra tillbudsrapporteringen och de förutsättningar och vilkor som desas omges med. Det måste vara tydligt att rapporteringen är viktigt, vad som ska rapporteras, när och hur, men även vad den leder till. Vidare är värderingar och värdegrundsarbete en sannolikt en viktig fråga att jobba med. I detta ingår att ha en gemensam sund företagskultur, en tydlighet i vilken roll medarbetare har i olika situationer, diskrimineringsgrunder etc. Medarbetarperspektiv är en viktigt dimension. Att se till att de förare och tågvärdar har en repetoar med svar till de som inte vill visa giligt färdbevis förväntas vara en lämplig åtgärd.
|
|
| 8. |
- Johansson, Thomas, et al.
(författare)
-
De nya fäderna : Om pappaledighet, jämställdhet och nya maskulina positioner
- 2007
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Malmö högskola, Studentcentrum. - 0348-8365. ; :1-2, s. 143-166:1-2, s. 143-166
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur uppfattar och förhåller sig män till de kampanjer som vill påverka dem att vara hemma mera med sina barn? Artikelförfattarna har träffat fyra grupper av män med skilda erfarenheter och bakgrunder för att utforska hur de konstruerar sitt faderskap i spänningsfältet mellan visioner och levd erfarenhet.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Rönnbäck, Julia
(författare)
-
Det är väl typiskt tjejer : om basket, kropp och femininitet
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this dissertation is to analyse how a group of female basketball players – aged 15 to 18 and located in one of Sweden’s largest cities – construct and negotiate gender and femininity through bodily and verbal practices. The study is grounded in poststructuralist theories – primarily using the theoretical work of the philosophers Judith Butler and Michel Foucault. The methods used are qualitative: participant observations, interviews and written dialogues via Facebook. The writing method used is ethnographic fiction.The first part of the analysis shows how the female basketball players frequently talk about appearance and also how they repeatedly talk about the fleshier matters of the body – such as muscles and fat. These recurrent verbal practices are parts of the processes through which the girls construct gender and femininity, and a way of exercising relational power. The girls themselves explain their frequent talk about body and appearance as something “typical” for girls and thus they use a discourse that circles them (as young women) in order to make themselves understandable.The second part of the analysis depicts how the female basketball players – in the locker room – before every game construct similar and socially recognizable female bodies. These recurrent bodily practices are further parts of the processes through which the girls construct gender and femininity. Additionally, in the second part, the analysis show how the female basketball players – through verbal and bodily practices – transform gender and convert femininity within sport and also how they, in game situations, embody two different discourses: “Girl Power” and “the insecure (sporting) girl” that encompass young (sporting) women.One conclusion in the thesis is that discourses that surround young (sporting) females appear to be central in their creation of gender identity. Furthermore, the (sporting) girls are active participants in the ongoing debate regarding what (sporting) girls are, can be and should be.
|
|
