| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bruno, Linnéa, 1975-, et al.
(författare)
-
Barnäktenskap och hedersrelaterat våld
- 2020
-
Ingår i: Barn och unga i utsatta livssituationer - perspektiv från forskning och praktik. - Stockholm : Liber. - 9789147133598 ; , s. 140-156
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Kalat, Anne-Sofie
(författare)
-
Vad gör elitens söner i skolan?
- 2007
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Könsdifferentieringen av utbildningsresultat i grundskola och gymnasieskola har i Sverige liksom internationellt rönt stor uppmärksamhet. Främst har diskussionen kommit att handla om huruvida dagens pojkar möter svårigheter med att förena maskulina praktiker och engagerat skolarbete. Att betygsglappet nu är ungefär lika stort mellan pojkar och flickor oavsett socialklass har väckt frågan om huruvida alla pojkar ställs inför dilemmat att välja mellan skolframgång eller status bland jämnåriga. I bjärt konstrast till samtida genusforskning har detta även öppnat för en ensartad syn på maskulinitet i de utvecklingsarbeten som initierats. Behovet att utöka den inhemska empiriska basen har därmed varit betydelsefullt, inte minst eftersom forskningen i liten grad analyserat hur maskuliniteter konstrueras bland elever från samhällets övre skikt. Syftet med denna text är att problematisera den antagna konflikten mellan den ”riktige killen” och den ”goda eleven” genom att vända blicken mot elitens söner.Det empiriska materialet i detta paper bygger på deltagande observation och intervjuer av unga män och kvinnor i en naturvetenskaplig gymnasieklass, vilka läser första året i en skola med betydande status. Analysen tar utgångspunkt kritisk forskning om män och maskuliniteter. Genom vilka praktiker och diskurser konstrueras dominans, utanförskap och maskulinitetsideal bland elitens söner i skolvardagen? Att ha kul tillsammans under lektionstid, t ex genom att utmana klassrummets ordningsnormer, tycks vara en viktig byggsten i killarnas sociala hierarki och gemenskap. Samtidigt sammanfaller även iscensättande av den ”gode eleven” i hög grad med maskulina praktiker och genererar status i den manliga hierarkin. Här utgör tidigare förvärvat skolkapital emellertid en viktig bricka för att kunna använda sig av skolans ”spelplan”. Således både bekräftas och ifrågasätts antagandet om den negativa relationen mellan maskulinitet/er och skola av empirin. I studien undersöks relationen mellan normer för maskuliniteter och elevskap med en öppenhet för dessa inte bara kan variera mellan elever med olika social bakgrund eller mellan skolor, utan även mellan de olika pedagogiska sammanhang som elever i en och samma skolklass agerar inom. Har exempelvis skolämnenas könskodning betydelse elevernas könsrelationer, och när accentueras respektive utmanas skillnadsskapanden mellan könen?Materialet utgör en av två delar i en pågående sociologisk studie lokaliserad till en mellanstor universitetsstad. I den andra delen studeras en klass som läser fordonsprogrammet i samma kommun.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Callegari, Julia, 1988-, et al.
(författare)
-
Kompetent aktör eller psykiskt skör? : Barn- och flickdiskurser i konstruktionen av ungas psykiska ohälsa
- 2019
-
Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap. - 1654-5443 .- 2001-1377. ; 40:1, s. 73-95
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mental health problems among children and youth is positioned as one of the most urgent public health issues in Sweden today. Both research and official reports assert that mental health issues have increased among adolescents, especially girls, during the last decades. The aim of this study is to investigate how changes in childhood and gender discourses has implicated the construction of young people’s mental health as a public problem since the early 1990s up until today. The empirical material consists of documents published by state authorities between 1990 and 1998, and between 2006 and 2017. The results show that the construction of mental health issues among children and youth is characterized by an ideological and gendered shift, promoting different ideals of childhood. In early 1990s, young people’s poor mental health was understood as a result of social inequality, most common among working-class boys with behavioral problems. Today, it is framed as an introvert phenomenon most common among girls, who are depicted as having trouble handling stress and performance-related pressure. In this shift, the child (read boy) is initially framed as a “child of society” in need of support, to later on being defined as a “competent child” (read girl) who has the responsibility to create a good life for herself. In this way, the construction of mental health among children and youths reflects how gender orders are reformulated in the individualized era, where young girls who do not embody neoliberal ideals of independency, flexibility, and female empowerment are framed as mentally fragile and in crisis. Furthermore, the construction shows how current ideas about the child as a competent actor has central implications for today’s understanding of young people’s mental health.
|
|
| 7. |
- Zovko, Davor, et al.
(författare)
-
Användning av utvärderingar inom Arbetsförmedlingen
- 2016
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 22:1, s. 6-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Arbetsförmedlingen använder utvärdering huvudsakligen för kontroll och återrapportering till regeringen och inte för verksamhetsutveckling avseende utveckling av stödet till de arbetssökande. Det visar en analys av policydokument och kvalitativa intervjuer med ledningspersonal inom ett lokalt arbetsmarknadsområde. Arbetsförmedlingens utvärderingar genomförs centralt och kommuniceras nedåt i organisationen. New Public Management-modellen i organisationen tycks vara överordnad Arbetsförmedlingens funktion som människobehandlande organisation.
|
|
| 8. |
- Zovko, Davor
(författare)
-
Arbetsförmedlares erfarenheter av Arbetsförmedlingens utvärderingsverksamhet
- 2019
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 25:3-4, s. 26-47
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Syftet med studien är att undersöka arbetsförmedlares erfarenheter av Arbetsförmedlingens utvärderingsverksamhet och dess påverkan på kärnverksamheten. Inom ramen för en stor omorganisation som kallas förnyelseresan genomförs utvärderingar på både central och lokal nivå. På lokal nivå utvärderas främst så kallade växthus- och pilotkontor. Påhögre nivåer i organisationen används utvärderingar i första hand sombeslutsunderlag. Utvärderingsverksamheten har lett till införandet av nyinformationsteknik, organisatoriska förändringar samt metodutbildningarför arbetsförmedlare. Om arbetsförmedlarna gavs större inflytande överutvärderingskriterierna skulle utvärderingsverksamheten ytterligare bidra till utveckling av kärnverksamheten och stödet till de arbetssökande.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
