| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Sjöstrand, Karin, 1975, et al.
(författare)
-
När vattentillgången brister
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Access to good quality water in sufficient quantity is essential for people’s everyday life and for most businesses and economic sectors. However, water scarcity and drought are emerging as some of the most important global risks to society with both short-term and long-term effects on people, ecosystem services, biodiversity and the economic activities that depend on a reliable water supply. This is a global problem, and Sweden is not spared. The low precipitation and high summer temperatures that hit Sweden for three consecutive years between 2016 and 2018, caused a vastly reduced access to water and led to major consequences for the Swedish society. In most Swedish regions, however, there is usually more than enough water to meet the growing needs of society and at the same time maintain a good environmental status even during drought. But to ensure a long-term sustainable water supply, all parties, i.e. households, water-dependent businesses and authorities, need to take measures. Drought and water scarcity are challenges that do not only affect, or can be solved by, the municipal drinking water supply. Each and everyone who uses and is dependent on water, regardless of whether the water is supplied through public or private systems, is part of the problem and should therefore also be part of the solutions. This report provides information and material to help companies contribute to a better water situation in areas with low water availability. The report describes the water usage and water availability in Sweden today and how they are expected to change in the future. Incentives and driving forces for water savings are described as well as methods for identifying inefficient water usage and improvement measures. A review of studies from various countries provides information on challenges as well as good examples of water scarcity mitigation measures in various economic sectors. Examples of decision support methods that can be used to evaluate and prioritize between alternative measures are also described. Finally, potential implementation barriers are discussed and examples of policy instruments which can facilitate implementation of beneficial measures are given.
|
|
| 4. |
- Ahlgren, Serina, et al.
(författare)
-
Växtnäring till jordbruket i osäkra tider – scenarier och dokumentation från en workshop
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mineralgödsel är en förutsättning för dagens konventionella jordbruk och utan mineralgödsel blir det problematiskt att få fram tillräckligt med foder och livsmedel. Sverige har ingen egen produktion av mineralgödsel och försörjningen är därför helt beroende av import. Denna rapport beskriver hur växtnäring hanteras ur beredskapssynpunkt i Sverige idag, och ger också en liten inblick i hur växtnäring har hanterats i tidigare kriser och pristoppar i andra länder. Rapporten beskriver också tre olika tänkbara krisscenarier där växtnäring behöver hanteras på olika sätt för att säkerställa livsmedelsförsörjningen i Sverige. Tidsperspektivet i scenarierna är relativt kort: ett fokuserar på hur växtnäringsförsörjningen kan lösas under den kommande växtodlingssäsongen medan de andra två scenarierna fokuserar på några år framåt i tiden. Scenarierna diskuterades på en workshop med deltagare från jordbruks- och växtnäringssektorn. I rapporten redovisas diskussionerna från workshopen. Under workshopen lyftes några brister i dagens system och förslag på vilket stöd och långsiktiga förändringar som behövs, för att säkra tillgången på växtnäring i Sverige under en kris: • I vardagen finns det ingen nationell eller regional planering av den svenska primärproduktionen och fördelningen av mineralgödsel eller andra insatsvaror till olika verksamheter, utan allt sköts av marknaden. Det finns därför ingen ansvarig offentlig aktör som har helhetsansvar för området. Vid en allvarlig brist på mineralgödsel kan det behövas någon som kliver in, säkrar leveranser och tar beslut om prioriteringar till olika verksamheter och eventuellt styrning av vem som odlar vad. Det kan även behövas någon som ansvarar för förebyggande arbete. • En trygg och resilient försörjning av växtnäring kommer att kräva en mångfald av lösningar. Dessa kräver i varierande grad samordning mellan marknadsaktörer och myndigheter. Vissa kan också kräva ny lagstiftning. Ett ”Gödselmedelskabinett” med ansvar att ta fram en strategi föreslogs. • Lagstiftning bör justeras alternativt införas för att utöka möjligheterna till miljö- och hälsomässigt säker återvinning av resurser från restflöden. Sådana ändringar skulle kunna förberedas redan nu, så att de snabbt kan träda i kraft i händelse av kris eller krig. • Sverige bör utveckla gemensamma strategier och avtal med andra länder, främst inom Norden, till exempel en nordisk strategi för växtnäringsfrågor.
|
|
| 5. |
- Algehed, Jessica, et al.
(författare)
-
Innovation + stadsutveckling = sant?
- 2019
-
Ingår i: Innovation och stadsutveckling – en forskningsantologi om organiseringsutmaningar för stad och kommun. - Borås : Stema. - 9789189049086
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Andersson, Lisa, et al.
(författare)
-
ARKILOG : En studie om hur arkitektkontor organiserar sitt arbete med medborgardialog i stadsbyggnadsprojekt
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Under senare år har intresset för medborgardialoger ökat i stadsbyggnadsbranschen. Detta med förhoppningen att involvering av medborgare i utformningen av våra städer ska leda till allt ifrån ökad demokratisk legitimitet, till bättre utformade städer och mindre överklaganden.Det mesta av såväl den forskning som det praktiska utvecklingsarbete som har genomförts fokuserar dock på metoder för medborgardialogsamt medborgardialog ur ett maktperspektiv(Jahnke, Andersson, Molnar & Blomqvist,2018). Försvinnande lite arbete berör verksamhetersorganisering av medborgardialog, detta trots att det ökade intresset för medborgardialog innebär att allt fler aktörer börjar arbeta meddet. Studien riktar fokus mot arkitektkontor som allt oftare får i uppdrag att utföra dialoger eller utgöra samarbetspartner till den aktör som utför dialogen i stadsbyggnadsprojekt. Arkitekten har dessutom en speciell roll då hen ska bemötabåde beställarensönskemål och medborgarenseller brukarens behov, vilka kan skilja sig åt (Petrescu, 2005). Givet den här utvecklingen ärdet viktigt att generera kunskaper om arkitektkontors arbete med medborgardialog och hur detta påverkas av företagets övergripande organisering. Det är detta vi vill bidra till med denna populärvetenskapliga rapport. Vi har ett relativt brett fokus på alla former av kontakter som arkitekter har med medborgare,dock avgränsat till stadsbyggnadsprojekt. Med det senare menas arbete som berör utveckling av ett geografiskt område som innefattar mer än enbart en enstaka byggnad (vilket kan ske både inom och utanför den formella planprocessen).
|
|
| 7. |
- Andersson, Lisa, et al.
(författare)
-
PROLOG : Processtöd för företag i stadsbyggnadssektorn som vill utveckla sitt arbete med medborgardialog
- 2019
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Inkludering och dialog framhålls idag som viktiga komponenter för en socialt hållbar stadsutveckling. Som en följd av detta finns numera förväntningar på medborgardialog i fler sammanhang än vid lagstiftade samråd iplanprocesser. Dessa förväntningar påverkar hur kommuner, fastighetsutvecklare och byggherrar tar sig anstadsbyggnadsfrågorna. Det innebär även nya typer av uppdrag för arkitektkontor och andra konsultföretag i stadsbyggnadssektorn. Många såväl beställare som andra företag inom stadsbyggnadssektorn ställs alltså idag inför en mängd val kring hur de ska förhålla sig till och organisera sitt deltagande i medborgardialoger. Hur företaget organiserar sig på strategisk nivå har betydelse för medarbetarnas förutsättningar att delta i och bidra till medborgardialoger.Detta faktum uppmärksammas dock sällan vilket är anledningen till att processtödet Prolog har tagits fram.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Broberg, Kristina, et al.
(författare)
-
Smarta hållbara städer i Skåne : Innovationsekosystemkartläggning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2019 tog Forsknings och Innovationsrådet i Skåne fram en innovationsstrategi för regionen som syftar till att ”vara en långsiktig agenda för samarbete mellan nyckelaktörer i Skåne för att främja innovation, adressera svag produktivitet och stärka näringslivet med hållbarhet som en självklarhet och konkurrensfördel”. I strategin pekas sex specialiseringsområden ut, däribland smarta hållbara städer. I samarbete med Region Skåne har RISE under hösten 2020 – våren 2021, genomfört en innovationsekosystemanalys för smarta hållbara städer. Under de senaste åren har Region Skåne gett uppdrag till andra aktörer och även själv bedrivit arbete för att kartlägga delar av ekosystemet runt detta specialiseringsområde. Under arbetet med kartläggningen som presenteras i denna rapport identifierades gap i tidigare analyser främst kring vilka stödfunktioner som finns tillgängliga för aktörerna inom smarta hållbara städer. Fokus i denna kartläggning har därför varit ta fram ny kunskap om dessa stödfunktioner. Övriga delar av analysen baseras på en litteraturstudie av tidigare rapporter. Genom ekosystemanalysen vill Region Skåne få en ökad förståelse för regionens kapacitet inom ett antal utvecklingsområden. Härigenom ämnar man skapa en grund för att identifiera styrkor och svagheter inom området och skapa underlag för vidare arbete. Parallellt med RISE arbete har det pågått ett flertal initiativ och kartläggningar, däribland arbetet med klimatneutrala Lund och Malmö som sker på uppdrag av det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities. Tillsammans förväntas genomförda och pågående initiativ ge viktiga resultat om Skånes position och utveckling inom området. Det kan även fungera som ett viktigt underlag i det arbete som pågår, och ska vara klart under 2021, med att ta fram en innovationsagenda för utvecklingen av specialiseringsområdet i regionen. Kartläggningen som presenteras i denna rapport har genomförts i tre delar: 1. En litteraturstudie av tidigare publicerade rapporter av relevans för innovationsekosystemet kring smarta hållbara städer. 2. En kartläggning över tillgången på stödfunktioner. 3. En intervjustudie för att få en fördjupad förståelse för stödfunktionernas verksamhet och roll i ekosystemet. Litteraturstudien utgick från flera tidigare genomförda analyser av regionens näringsliv (branscher, ankarföretag) och forskning och forskningsinfrastruktur. Sammanställningen visar att definition av branschområdet smarta hållbara städer är komplext och därmed är det utmanande att identifiera vilka företag som ingår i området. Dock pekar resultaten på att de branscher som inkluderas i FIRS definition av smarta hållbara städer i hög uträckning redan är, eller har potential att bli starka skånska styrkeområden. Gällande forskning visar studien att flera delområden inom smarta hållbara städer i regionen är starka. Framför allt energiområdet utmärker sig i samtliga studerade analyser, men även andra teknikområden är starka. Regionens städer har attraherat stora anslag bland annat från Vinnova, det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities och EU Horizon. Antalet testbäddar inom smarta hållbara städer i regionen utmärker sig däremot som lågt jämfört med andra regioner i närområdet (STRING-regionerna). Kartläggningen av stödfunktioner visade att aktörerna ofta inte bedriver en renodlad verksamhet inom en viss typ av stödfunktion, och att de olika typerna av stödfunktioner på så sätt knyter an till varandra. Totalt identifierades 56 olika aktörer inom de fem kategorier av stöd som arbetades fram: acceleratorer och inkubatorer, testbäddar, innovationsstöd och plattformar, nätverk, kluster och hubbar, samt övrigt stöd. De identifierade aktörerna har en geografisk tyngdpunkt i storstadsregionerna i västra Skåne, och det finns således en stor outnyttjad potential i Skånes övriga kommuner som skulle kunna vara med i arbetet framåt och få innovationsområdet att växa i regionen. En fördjupad studie har gjorts genom intervjuer med aktörer med verksamhet inom testbäddar, inkubatorer och acceleratorer samt nätverk och hubbar. När det gäller testbäddar anses dessa utgöra en viktig länk i innovationsekosystemet genom att erbjuda en plats för behovsägare och leverantörer att mötas och för innovationer att testas. Testbäddar kan också ha en roll i att attrahera internationella aktörer till regionen. Trots dess roll anses antalet testbäddar inom smarta hållbara städer i regionen vara begränsat. Generellt upplevs definitionen av testbäddar som smal, och finansieringsmöjligheterna begränsade. Här identifieras ett behov av ökad kunskap kring alternativa finansieringslösningar för att utveckla och bedriva testmiljöer. I slutsatskapitlet sammanfogas resultat från litteraturstudien, kartläggningen och intervjustudien. Resultaten diskuteras utifrån olika domäner i Isenbergs innovationsekosystem-modell och kompletteras med reflektioner utifrån den högst aktuella och intensiva händelseutvecklingen som sker inom hållbar stadsutveckling på olika nivåer. Projektets slutsatser presenteras uppdelat på följande delområden: Näringslivet inom smarta hållbara städer i Skåne, Tillgång till forskning och forskningsinfrastruktur, Tillgång till innovations- och entreprenörskapsstöd, Finansiering och slutligen Den offentliga sektorns roll i utvecklingen av smarta hållbara städer. Städernas omställning pekas ut som en nyckel för att uppnå klimatneutralitet på nationell, europeisk och global nivå. Stora satsningar utvecklas i snabb takt inom den finansiella sektorn samt inom forskning och innovation. Därför behövs kontinuerlig omvärldsbevakning, positionering och påverkan och det finns möjligheter för regionens aktörer att aktivt bidra till utformningen. Nedan sammanfattas de främsta slutsatserna: • Malmö, Lund och Helsingborg har starka positioner inom hållbar stadsutveckling. För att skapa en förflyttning inom specialiseringsområdet i hela regionen krävs det att det skapas förutsättningar även för de mindre kommunerna och städerna att utvecklas och bidra till utvecklingen i regionen. • Det finns många nätverk, men få testbäddar inom specialiseringsområdet i Skåne. För att utveckla områdets styrkor krävs att det finns en utvecklad och fungerande testmiljöstruktur och att testmiljöerna, i den mån det är möjligt, är verksamma i verklig miljö och inom stadens ytor. • Det finns ett behov av att bredda omfattningen av smarta hållbara städer. Branscherna mobilitet och logistik bör inkluderas i definitionen. Därtill behövs en översyn av begreppet så att medborgarens och civilsamhällets drivkraft för att skapa hållbara och klimatneutrala städer kan tas tillvara.
|
|
| 10. |
- Burden, Håkan, et al.
(författare)
-
Självkörande landsbygd
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur skulle autonoma fordon kunna användas inom kollektivtrafiken på landsbygden? Genom intervjuer, workshops och en RFI (request for information, ett första steg mot upphandling) har vi undersökt frågan utifrån fyra konkreta områden i Sverige – Lund, Gotland, Eskilstuna och Skellefteå. Med en definition av landsbygd baserad på individens mobilitet har vi sett att Sveriges landsbygd rymmer mindre orter på väg att avfolkas där äldre, barn och de utan körkort hade kunnat få bättre tillgång till samhällelig service med autonoma fordon. Vi har också sett att flera av landets nya arbetsplatser kommer befinna sig på landsbygden och därmed skapa ett mobilitetsbehov från staden till landet. För att kunna realisera de identifierade möjligheterna finns ett behov av att framföra fordonen i högre hastigheter samt att de ska kunna hantera mer komplexa trafiksituationer än vad dagens piloter i städerna visat. På landsbygden finns alltså ett utrymme för nya fordon att visa upp sig. Samtidigt ser vi hur man inte ska förvänta sig att investeringarna i autonoma fordon kommer betala sig på en linje, snarare behöver man lyfta blicken och se systemeffekten när stomlinjetrafiken blir mer attraktiv då bussarna går raka vägen istället för via mindre samhällen. Vi har inte sett några belägg på att den digitala infrastrukturen behöver utvecklas för att möjliggöra försök med autonoma fordon på någon av de undersökta rutterna. Dagens 4G-täckning är fullgod och fordonen borde ha tillgång till tillräckligt bra positioneringsdata för att bedriva verksamheten. Däremot ställs flera frågor om hur ersättningstrafiken organiseras när fordonen inte klarar av vädret, vem som står för säkrare hållplatser och hur chaufförens övriga ansvar realiseras när fordonet är förarlöst.
|
|
