| 1. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 2. |
- Schierup, Carl-Ulrik, 1948-, et al.
(författare)
-
Migration : ett hot mot välfärden?
- 2018. - 1
-
Ingår i: Nation i ombildning. - Stockholm : Boréa Bokförlag. - 9789189140950 ; , s. 31-77
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska samhällsekonomiska modellensupplösning under 2000-talet har följts av en djup politisk kris. Det är enkris som har tagits till intäkt för den upprepade berättelsen om liberalt präglad invandrings- och mångfaldspolitik som misslyckat experiment. Författarna ifrågasätter denna berättelse genom attvända på argumentet om det negativa förhållandet mellan migrationoch välfärdsstatlig solidaritet. De hävdar således att det främst är deneuropeiska och svenska åtstramningspolitiken som sedan tidigt 90-talhar undergrävt samhällets socialpolitiska integrationspotential, skapat fördjupade etniskt präglade klasskillnader, permanentat social exkluderingav stora befolkningsgrupper från sociala och medborgerliga rättigheter,samt i sin konsekvens medfört bristande solidaritet kring välfärdsstatens institutioner.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Max, et al.
(författare)
-
Viltvårdsavgiften : En studie av svenskarnas vilja att betala det statliga jaktkortet
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Viltvårdsavgiften ska enligt Jaktförordningen (SFS 1987:905, 49 §) betalas av alla över 18 år som jagar i Sverige. Avgiften är 300 kr och gäller för ett jaktår, vilket omfattar tiden 1 juli–30 juni. Det statliga jaktkortet är ett kvitto på att denna avgift är betald. Under de senaste decennierna har antalet personer som löser det statliga jaktkortet minskat. I den här rapporten, som är ett utredningsuppdrag från Naturvårdsverket till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), undersöks varför antalet personer som löser jaktkort minskar, och om antalet jaktkortslösare som ägnar sig åt jakt också minskat över tid. Rapporten omfattar endast personer bosatta i Sverige.
|
|
| 4. |
- Sörlin, Sverker, et al.
(författare)
-
Mer tvärvetenskap?
- 2005
-
Ingår i: "I den absoluta frontlinjen". - Stockholm : Nya Doxa. - 9157804656 ; , s. 319-368
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Droppe, Adam, 1969-
(författare)
-
Kategoriseringssjuka
- 2008
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Olofsson, Eva, 1945-
(författare)
-
Har kvinnorna en sportslig chans? : den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet
- 1989
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study examines the conditions of womens´s participation in organized sport. The Swedish Sport Confederation and the two associations with the largest number of female members, the Swedish Gymnastics Federation and the Swedish Football Association, have been studied. Gymnastics is a traditional sport for women and is mainly a fitness sport. Soccer is a competitive sport and a new sport for women. The discussions and decisions of the sports associations regarding women and sport have been analyzed through studies of official documents, minutes and debates. An interview study with female leaders in gymnastics and soccer completes the analysis of the documents.Women represent just over a third of the members of the sports movement. Women participate in fewer sports than men. They only dominate in non-competitive and in aesthetic sports. According to this study there is no female sport or womens´sport - apart from gymnastics - only male sport with female participants.The attitude of the sports movement is that women and men are different but the form and rules of competitive sport are based on equality. The social gender system and thus mens´control over womens´ participation in sport is obvious in the sport movement. Three female counterstrategies have been identified: in the beginning of the 20th century female gymnastics coaches developed a form of gymnastics for women based on the ideology of peculiarity; in the 1970s women claimed equality with men for their breakthrough into soccer; in the 1980s women try to combine the ideologies of equality and peculiarity through male sport behaviour and the accentuation of traditional femininity. Womens´subordinate position in the sports movement is reflected in the lower valuation of womens´sport performances. Sport is an essential part of male character building. The motives of health have always been emphasized for women. The official ideology has in recent years passed on to a general accentuation of the aspects of health, which has facilitated womens´participation in sport. This is contradicted by the development of top-level sport and its manifestations in the form of for example drug-taking.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bjärstig, Therese, Docent, 1978-, et al.
(författare)
-
Jämställd viltförvaltning : En studie av Svenska Jägareförbundets utbildningssatsning och förutsättningarna för en ökad kvinnorepresentation
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jämställdhetspolitiken har sedan mitten av 1970-talet haft en central ställning i den svenska offentliga debatten. Ett område där frågan om kvinnlig representation först på senare tid har uppmärksammats är inom jakt och viltförvaltning. Denna rapport bygger på följeforskning som genomförts 2019-2021 i anslutning till Svenska Jägareförbundets (SJF) projekt “Jämställd viltförvaltning”. Projektets planering, genomförande och utfall utvärderas, och synen på kön, sociala normer och mångfald bland deltagarna i projektets utbildning ”Älgförvaltning, ekologi och människa” undersöks. Det huvudsakliga empiriska materialet utgörs av skriftliga svar på tre frågor som deltagarna besvarat, en kurs- respektive processutvärdering, samt deltagande observationer. Centrala frågeställningar är om, och i så fall på vilket sätt, de kvinnliga och manliga deltagarnas synsätt skiljer sig åt och vilka implikationer detta ger för jämställdhetsarbetet och en ökad kvinnorepresentation. Vi diskuterar hur deltagarnas synsätt kan förstås och länkar detta till kön och genus; en möjlig förändring av könsroller och sociala normer; samt en ökad mångfald inom älgförvaltningen. Vad gäller deltagarna så råder en stor enighet att det finns kvinnliga respektive manliga egenskaper, men delade meningar om dessa främst är biologiska eller socialt konstruerade. En majoritet anser att det sker anpassning till en manlig norm och vi identifierar tre huvudsakliga normer: prestationsnormen, arbetsfördelningsnormen och hårdhetsnormen. Det är dock nästan uteslutande kvinnliga deltagare som ger mer specifika beskrivningar av normer och normanpassningar. När det gäller mångfald så anser en majoritet av deltagarna att arbetet i älgförvaltningsgrupperna påverkas i positiv riktning av en större mångfald. Rapporten lyfter vikten av fortsatt forskning om förändring av könsroller och normer, samt av mångfald inom viltförvaltningen. Fortsatta utbildningsinsatser inom SJF behövs för att nå uppsatt mål om ökad kvinnorepresentation. Utbildningen bör därför revideras och ges på nytt, men då rekommenderas att jämställdhet ges samma tyngd som övriga delar i utbildningen, och utgör ett examinerande inslag. Andra mer övergripande rekommendationer inför SJF:s fortsatta jämställdhetsarbete innefattar ett aktivt ledarskap inom organisationen vad gäller jämställdhetsfrågor, översyn av potentiellt exkluderande strukturer, att genom ett normkritiskt förhållningssätt arbeta för att synliggöra förgivettagna sanningar, ifrågasätta normer och könsroller etc. och på så sätt bättre förstå och även potentiellt kunna påverka rådande kultur och traditioner, etablering av kvinnliga mentorer och nätverk, samt en översyn av rekryteringsrutiner inför framtida nomineringsomgångar till landets älgförvaltningsgrupper.
|
|
