| 1. |
- Boström, Bengt-Ove, 1950
(författare)
-
Utmaningen : om ansvar, kvalitet och ledning i universitet och högskolor
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken Utmaningen behandlar frågor om ansvar, kvalitet och ledning för den autonoma akademin. Varför bör akademiska lärosäten och deras lärare och forskare vara autonoma? Vilket ansvar medför autonomin, och hur kan akademin axla det ansvaret? Vilken roll kan och bör ledningen spela?
|
|
| 2. |
- Brembeck, Helene, 1952, et al.
(författare)
-
Ju mer vi är tillsammans - fyrtiotalisterna och maten
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mappies, Silvverrävar, det grå guldet, jätteproppen Orvar... Det här är en bok om den stora generationsgruppen fyrtiotalisterna och deras matvanor. Mat betyder alltmer när vi blir äldre, matlagning och måltider är dagens fasta hållpunkter och upptar mer tid av vår vardag än då vi arbetar. Mat är också den del av det svenska hushållets konsumtion som kräver mest energi och belastar miljön mest. Även äldre måste därför äta mer resurssnålt och miljövänligt. God mat och god service, hälsa kvalitet, fritt val, vänner, hållbarhet. En ekvation som inte alltid går ihop. Hur vill generationen egentligen ha det med maten och livet i framtiden? Boken bygger på material som insamlats i samband med projektet ”Den mångdimensionella matkonsumenten” , vid Centrum för komsumtionsvetenskap i Göteborg. Här ges en mer fördjupad och helhetlig bild av några grupper 40-talister och om maten i deras liv. Här överbyggs avståndet mellan mediernas oövervinnerliga äventyrare och vård- och omsorgsforskningen bräckliga, sjuka, utsatta människor i behov av vård, omsorg och beskydd. Boken tar oss med på en matresa från 50-talets Sverige fram till idag. Här växer en bild av generationens matminnen, matens sociala betydelse, hälsa och miljötänkande fram. Berättelserna varvas med tidstypiska recept.
|
|
| 3. |
- Heide, Mats, et al.
(författare)
-
Kommunikation och Organisation
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken behandlar organisationers kultur, ledarskap, förändring, identitet och image ur ett kommunikativt perspektiv. Författarna ger också teoretiska grunder och forskningsperspektiv på detta aktuella ämne, illustrerade med praktikfall som valts för att spegla svenska förhållanden. Kommunikation och organisation är den första svenska kursbok som ger en bred översikt över ämnet organisationskommunikation. Den vänder sig till studenter i ämnen som medie- och kommunikationsvetenskap, företagsekonomi, informatik, sociologi och psykologi. Den riktar sig även till informatörer, marknadsförare, personaladministratörer och ledare som arbetar praktiskt med organisationers kommunikation.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Jensen, Mikael, 1969-
(författare)
-
Den fria tidens lärande
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärande är centralt i det mesta vi gör. Kanske särskilt under vår fritid. Den här boken handlar huvudsakligen om hur vi människor lär oss och tar samtidigt med tiden som en väsentlig faktor för lärande. Vårt sätt att förhålla oss till tid påverkar hur vi lär. Det som kallas den fria tiden skapar förutsättningar för lärande som skiljer sig från lärande inom ramen för mer styrd tid. Relaterade begrepp som informellt och formellt lärande diskuteras. Flera teorier om lärande beskrivs. Författaren använder en mängd exempel för att illustrera olika sätt att se på tid och lärande. De mest centrala delarna berör barns lärande inom fritidshem, förskola och skola, men även lärande i hemmiljö och platser där barn befinner sig på sin fritid. Boken vänder sig i första hand till lärare och andra professionella som arbetar med barn under deras fritid. Fritidshemmet diskuteras i ett eget kapitel men alla delar av boken är relevanta för fritidshemsverksamhet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Persson, Christel, 1968-, et al.
(författare)
-
Människa och miljö : med praktisk vägledning för projekt
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt behandlar nyckelfrågorna inom hållbar utveckling och miljöstrategi. Boken ger läsaren både en förståelse för och en uppdatering av forskningsläget inom ämnen som global uppvärmning, resursfördelning, energiförsörjning, hållbar produktion och konsumtion samt hållbara lösningar. Kopplat till varje kapitel finns avsnitt som ger vägledning i att söka och kritiskt granska information. I en fördjupande del av boken ges läsaren ytterligare kunskap om informationssökning, källkritik och enklare referenshantering. Detta gör boken till ett utmärkt verktyg för rapportskrivning och genomförande av projektarbeten inom miljöområdet på olika nivåer.Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt vänder sig till dig som studerar på utbildningar inom miljö- och landskapsvetenskap, skogs- och lantbruksvetenskap, ekonomi och samhällsplanering. Den riktar sig även till dig som arbetar praktiskt med klimat- och miljöfrågor samt Agenda 2030 inom företag, kommuner och myndigheter.Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt utgör en starkt reviderad utgåva av Klimat och miljöstrategi i ett samlat perspektiv från 2010.
|
|
| 8. |
- Sepp, Hanna
(författare)
-
Måltidspedagogik : mat- och måltidskunskap i förskolan
- 2013
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Maten och måltidens roll på förskolan har skiftat genom åren och har alltid haft en central del i förskolans verksamhet. Förskollärare förväntas ha kunskaper i allt från betydelsen av god hygien, till sin egen roll som förebild vid måltiderna. De förväntas dessutom ha kunskaper kring bra mat för barn och får ofta frågor från föräldrarna kring mat och måltider. Boken är tänkt att fungera som bakgrund, inspiration och stöd till alla förskollärare i arbetet med mat och måltider i förskolan. Utgångspunkten är lärande om och med mat och måltider med grund i såväl mat- och måltidskunskap och pedagogik som läroplanen för förskolan och de nationella folkhälsomålen.Boken omfattar två delar. Första delen vilar på disciplinerna i mat- och måltidskunskap i förskolan, medan den andra delen presenterar praktiska tillämpningar, övningar och exempel på hur personalen kan arbeta med mat och måltider. Innehållet i boken är mat- och måltidskunskap som omfattar matkultur och kommunikation, livsmedelsvetenskap samt näring och hälsa där kreativitet, hantverk och vetenskap går hand i hand kopplat till barn och verksamheten i förskolan.Syftet med boken är att lyfta maten och måltidens roll i den pedagogiska verksamheten på förskolan samt att öka kunskapen kring mat och hälsa.Boken vänder sig särskilt till lärare och barnskötare i förskolan, föräldrar och alla andra som är intresserade av barn och mat.
|
|
| 9. |
- Abramsson, Marianne, 1963-, et al.
(författare)
-
Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar : skrift inom regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, Hjälpmedelsinstitutet
- 2014
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport handlar om den äldre befolkningen i Sverige, dess bosättningsmönster, flyttningar och motiv till att flytta eller att bo kvar. Studien är dels baserad på statistik från databasen Geosweden dels på resultat från ett större intervjumaterial omfattande 74 hushåll som inbegriper boende i olika åldrar, upplåtelseformer och med olika ekonomiska ramar.Analysen av bosättningsmönster och flyttning bland dem som var 65 år och äldre år 1990 respektive år 2000 uppvisar både en stabilitet och en dynamik över tiden. Stabiliteten består i att flertalet inte flyttar och att det fortsatt är en hög andel som bor i ägt småhus, även högt upp i åren. Dynamiken består i de effekter som flyttningen har för den grupp som flyttar. Det är effekter som har stor betydelse för dem som flyttar men marginella effekter för ålderskohorterna totalt.Drygt 1,5 miljoner individer i varje ålderskohort har följts över tio respektive åtta år. Skillnader och likheter i både flyttningsbeteende och bosättningsmönster i tre olika åldersgrupper: 65-69 år, 70-79 år och 80+ år har analyserats. Fokus är på ålder och demografiska förändringar som faktorer som kan bidra till att förklara både flyttningsbenägenheten i sig och mellan vilka typer av bostäder flyttningen sker.Den demografiska profilen i de två ålderskohorterna är ungefär densamma, dock är det relativt sett fler i ålderskohorten 65+ år 2000 som är födda utanför Sverige, fler som är skilda respektive har en ATP-pension. Det är också relativt sett fler som är 80+ år i ålderskohorten 65+ år 2000. Demografiska förändringar som är kända i samhället i stort, såsom en stigande andel personer född i ett annat land och en ökad skilsmässofrekvens framträder även bland de äldre, och dessutom som förändringar över en relativt kort tidsperiod.Bosättningsmönstret har undersökts efter typ av bostad definierad som småhus med äganderätt, bostadsrätt, privat hyresrätt och allmännyttig hyresrätt. År 1990 var det 41,8 procent av samtliga i åldern 65+ år som bodde i ett ägt småhus. Fördelningen på övriga typer av bostäder var relativt jämn. År 2000 var det fortsatt 38,7 procent i denna kohort som bodde i ett ägt småhus. En motsvarande analys av ålderskohorten 65+ år, år 2000 visar att 46,7 procent bodde i ägt småhus, år 2008 var det fortsatt 42,1 procent. De förändringar som sker i bosättningsmönstret i övrigt mellan de två ålders-kohorterna är en högre andel i bostadsrätt och en motsvarande lägre andel i hyresrätt. De senare förändringarna rör sig om tre procentenheter.Bosättningsmönstret varierar över tid, men än mer mellan olika åldersgrupper. Andelen i ägd bostad sjunker med stigande ålder och skillnaderna mellan åldersgrupperna i de båda ålderskohorterna minskar med stigande ålder. Det skiljer närmare tio procentenheter i andelen i den yngsta åldersgruppen som bodde i ägt småhus år 1990 respektive år 2000, medan skillnaderna mellan övriga åldersgrupper är betydligt mindre. Vi pekar här på betydande kohorteffekter.Flyttningsbenägenheten är lägre i ålderskohorten 65+ år, år 2000 jämfört med i ålderskohorten 65+ år 1990, en förändring som gäller såväl totalt som för de enskilda åldersgrupperna. Sambandet mellan demografiska förändringar och benägenheten att flytta har undersökts. Här återfinns förvän-tade samband såsom att en skilsmässa genererar en flyttning för åtminstone den ena parten samt en relativt sett högre flyttningsbenägenhet bland dem som blir änkor/änklingar. Stabilitet minskar sannolikheten för att flytta. Det gäller särskilt bland dem som är gifta. Ny familjebildning bland äldre leder inte alltid till att parterna flyttar samman, utan samlivet blir istället ”Living apart together”.Den andel som flyttar under de två femårsperioderna var 27,6 procent respektive 23,2 procent. Flyttningsbenägenheten minskade totalt, inom samtliga åldersgrupper och även inom samtliga typer av bostäder. Men även om bosättningsmönstret i hela gruppen 65+ år var stabilt under såväl 1990-talet som 2000-talet var det stora förändringar bland dem som flyttade, andelen individer i småhus med äganderätt minskade betydligt. I de grupper som flyttade under perioden 1990-1995 minskade andelen från 41,6 procent till 26,8 procent och under perioden 1996-2000 från 40,9 procent till 14,1 procent. Ökningen skedde framför allt i hyresrätt. Bland dem som flyttade under perioden 2001-2005 minskade andelen i ägt småhus från 53,3 procent till 13,1 procent och under perioden 2006-2008 (kort tidsperiod) från 49,0 procent till 10,8 procent. Ökningen skedde i övriga upplåtelseformer, men särskilt i allmännyttig hyresrätt.Småhuset är den vanligaste typen av bostad men bostadsrätten och hyresrätten får en allt större betydelse med stigande ålder och förändringar i hushållet. Den ägda bostaden, förutsätter på samma sätt som för yngre åldersgrupper stabila förhållanden. Studien visar på signifikanta samband mellan demografiska förändringar och sannolikheten för att flytta men också på att det finns komplexa samband mellan flyttningsbenägenhet och typ av bostad, främst den ägda bostaden som både ökar sannolikheten för att flytta, men över tid också minskar densamma.Sannolikt kommer äldres boende i huvudsak inte att se så mycket annorlunda ut i framtiden mot vad det gör idag, dvs de flesta bor kvar i sina bostäder och de äldsta flyttar när de har behov av att an-passa sitt boende till en försämrad hälsa. Utifrån intervjuerna kan vi dock förvänta oss en något ökad rörlighet bland äldre och en större beredskap bland äldre att själva se om sin situation som äldre. När de ges möjlighet, i form av ett varierat bostadsutbud, flyttar flera äldre till ett mera anpassat boende. Det ökade utbudet av bostadsalternativ liksom intervjuerna understryker detta. En flytt till ett mer anpassat boende skulle på sikt kunna underlätta för t ex vård- och omsorgsgivare. Flera av de äldre hänvisar dock till att de inte vet hur de kommer att agera när de blir äldre, kanske kommer de att dröja sig kvar i sina bostäder trots att de nu säger att de tänker anpassa sitt boende, att den tröga rörligheten följer med åldrandet. Några av de intervjuade kände också en stark bundenhet såväl till bostaden som till den omgivande miljön och var därmed inte intresserade av att flytta.Intervjuerna visar att boendekostnaderna påverkar äldres val av boende. De som bor i villa sedan många år tillbaka har ofta låga boendekostnader, 2000-4000 kronor i månaden, en bidragande orsak till att många äldre bor kvar, även om det erbjuds attraktiva alternativ på bostadsmarknaden. Skillnaden i månadskostnad mellan det man har och det man får är alltför stor. En grupp äldre anser sig inte ha råd till ett annat boende, särskilt de som bor i bostäder med låg hyra. En utmaning för bostadsmarknadens aktörer är att skapa boenden som passar även för den gruppen som har samma behov av ett bra boende som äldre med bättre ekonomi. Information om hur man kan beräkna sina boendekostnader kan vara behjälplig då en del äldre utgår från att de inte har råd med vissa boende-alternativ, trots att det är många som inte utnyttjar sin rätt till bostadsbidrag.Många äldre har inte varit aktiva på bostadsmarknaden på många år och saknar kunskap om boende-alternativ. För äldre som bor i bostäder där de har svårt att klara sig själva och upplever sin situation som besvärlig kan riktad information om alternativ på bostadsmarknaden öka den kunskapen.Trygghetsboendet är ett alternativ för äldre som känner sig oroliga, ensamma eller isolerade i sitt boende. I boendet finns personal på dagtid och larmfunktion under övriga tider på dygnet. Då det särskilda boendet i allt större utsträckning riktar sig till dem med stora vård- och omsorgsbehov, ofta multisjuka och med demenssjukdom, erbjuder trygghetsboendet ett alternativ för äldre vars omsorgsbehov är av en annan karaktär, t ex för att man är ensam i sitt boende eller sjuklig. Trygghetsboendet såsom det fungerar för de intervjuade i den här studien bidrar till en ökad social gemenskap och en minskad oro. Boendet utgör en trygghet även för anhöriga som vet att hjälp finns att få vid behov.Intervjuerna visar också att det finns en medvetenhet bland äldre om att man kan behöva hjälpa varandra. Boendesituationen eller boendemiljön kan underlätta eller försvåra den typen av hjälp. I intervjuerna var det de som bodde på landsbygden som tydligast gav uttryck för att de kände sig trygga med att man grannar sinsemellan hjälps åt även om hjälpen förekom även i stadsmiljöer. På landsbygden kände man sig även tryggare med den formella omsorg man eventuellt kan komma att behöva. Man hade en större kännedom om hur hemtjänsten fungerar, genom personlig erfarenhet av arbete eller av att föräldrar hade haft hemtjänst och var nöjda med hur den fungerar. Likaså visste man vilka särskilda boenden som skulle kunna bli aktuella och även här hade man en stor tillit till att dessa fungerar bra och man kände också till personalen. Denna tillit gör också att man inte känner sig tvingad att se om sin boendesituation, man vet att den dag man inte längre klarar sig på egen hand får man hjälp från en fungerande hemtjänst eller får flytta till ett omtyckt särskilt boende.Bostadsrätten har över tid stärkt sin roll. Möjligen kan detta förklaras av att allt fler äldre är vana vid ägande liksom att de lägger en stor vikt vid att bo i en miljö med stabila grannar. På så sätt har även seniorboendet fått en ökad betydelse. Den insats i boendet som krävs för tillgång till en bostadsrätt och den åldersgräns som förutsätter inflyttning i seniorboen
|
|
| 10. |
- Gawell, Malin, 1964-, et al.
(författare)
-
Innovationslabb för social inkludering : Erfarenheter från Vinnova-finansierade projekt
- 2020. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I boken presenteras en analys av erfarenheterna från tio projekt som finansieras inom Vinnovas utlysning ”Social innovation mot segregation – finansiering av innovationslabb för ökad inkludering” under perioden 2017-2019. Analysen bygger på projektledarnas erfarenheter av att leda och organisera innovationslabben, som dokumenterats genom workshops, enkät och projektmaterial. Rapporten är framtagen inom ramen för det kunskapsstöd som letts av Ideell Arena i samarbete med Södertörns högskola och Luleå tekniska universitet.
|
|
