| 1. |
- Aldén, Linda, 1974-
(författare)
-
Koordinatbestämda fastighetsgränser : Analys av förutsättningar och förslag till reform av det svenska gränssystemet
- 2024
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt huvudregeln i 1 kap. 3 § jordabalken (1970:994) har en fastighetsgräns den sträckning som utmärkts på marken i laga ordning. Kan inte gränsmärket längre fastställas med säkerhet gäller i stället andra bevis såsom förrättningshandlingar, innehav och andra omständigheter.Samtidigt finns det en uttalad strategi om att Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. För samhällsbyggnadsprocessen finns stora förhoppningar om att en obruten digital process ska korta ledtiderna och på sikt bidra till ett ökat bostadsbyggande. I det perspektivet utgör det fysiska gränsmärket ett hinder som omöjliggör en digital samhällsbyggnadsprocess.I den här studien analyseras förutsättningarna för en reform av det svenska gränssystemet och samtidigt redovisas hur ett sådant reformförslag kan implementeras. Sammanfattningsvis kan detta beskrivas som att arbetets syfte inte är att utreda om en övergång till ett nytt gränssystem ska ske, utan hur.Utgångspunkten är att det fysiska gränsmärket ska ersättas med en koordinatuppgift som lägesbestämmer gränsens rätta sträckning. Detta ställer krav på förändrad lagstiftning i såväl jordabalken som fastighetsbildningslagen (1970:988). Samtidigt måste förslaget utformas så att inte egendomsförluster uppkommer.Givet dessa förutsättningar presenteras ett förslag till gränsreform där gränspunkter kommer att definieras av koordinatuppgifter i stället för med andra bevis, till exempel markeringar. Förslaget utgår från att detta sker vid en förrättning. Övergången till koordinatbestämda fastighetsgränser sker därför successivt i takt med att gränspunkter hanteras av lantmäterimyndigheten. Följande moment är av central betydelse i reformförslaget:1. I alla lantmäteriförrättningar kommer nytillkommande gränspunkter definieras med stöd av koordinatuppgifter.2. En ny förrättningsåtgärd, omdefinieringsförrättning, införs i fastighetsbildningslagen så att redan befintliga gränspunkter kan omvandlas och definieras med stöd av koordinatuppgifter.3. Kommunen ges mandat att avgöra om fastigheters gränser ska definieras med stöd av koordinatuppgifter i samband med att en ny digital detaljplan antas. Övergången verkställs genom lantmäteriförrättning, se punkterna 1 och 2.Om forskningsprojektets förslag skulle implementeras innebär detta att ett hinder, av flera, undanröjs på väg mot en obruten digital samhällsbyggnadsprocess.
|
|
| 2. |
- Braunerhjelm, Pontus, 1953-, et al.
(författare)
-
Rädda våra företagare nu!
- 2020
-
Ingår i: Dagens Juridik. - Stockholm : Blendow Publishing AB. ; 6 maj
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Ekbäck, Peter, 1961-, et al.
(författare)
-
Miljöprocess och svensk gruvdrift : En analys och utvärdering av tillståndsprövning för miljöfarlig verksamhet
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att få bedriva gruv- och mineralverksamhet i Sverige krävs tillstånd. De två viktigaste tillståndsprocesserna är de som rör mineralrättigheter och miljötillstånd. Den mineralrättsliga prövningen regleras i minerallagen och den miljörättsliga prövningen regleras i miljöbalken.Frågor som rör effektiviteten i tillståndsprocesserna har under senare år diskuterats i ett flertal studier och rapporter. När det gäller gruvprojekt har ett antal tillståndsansökningar blivit kraftigt försenade, avslagna och/eller överklagade. Med tanke på att Sverige har några av Europas mest lovande geologiska förutsättningar för den gröna omställningen är behoven av en mer effektiv tillståndsprocess en viktig angelägenhet.Det övergripande syftet med denna studie är att närmare undersöka utformningen av den miljörättsliga prövning som sker inför bearbetning och utvinning av mineral vid gruvverksamhet i det svenska systemet. Den allmänna målsättningen har vidare brutits ner i fem konkreta forskningsfrågor:Vilka var de bakomliggande motiven för att utforma den svenska miljötillståndsprocessen med domstol som första prövningsinstans?Hur hanteras de roller som olika myndigheter tilldelats, och hur löses de konflikter som kan uppstå mellan motstående allmänna intressen?Vilka har de viktigaste konsekvenserna av ovanstående två infallsvinklar blivit i praktiken, och hur kan dessa konsekvenser relateras till de ursprungliga och bakomliggande målsättningarna?Hur effektiv är den svenska miljöprocessen, i ett samhällsperspektiv?För att besvara forskningsfrågorna har en rättsvetenskaplig metod använts, dvs. vi har analyserat författningstext, förarbeten, rättspraxis och doktrin, rapporter och annat relevant material. De domar och beslut som presenteras har avgjorts under perioden 2021–2023 och visar exempel på sådana konflikter som kan vara aktuella vid miljötillståndsprövning eller ändring av miljötillstånd.När det gäller motiven för att utforma den svenska miljötillståndsprocessen med domstol som första prövningsinstans, visar analyserna att det sedan arbetet med 1969 års miljöskyddslag förespråkats två motstående organisatoriska lösningar – administrativ myndighet kontra domstol. Betänksamheten inför dessa alternativa former tycks på intet sätt vara skrinlagd, utan flera tidigare och pågående utredningar arbetar fortfarande aktivt med frågan.Tidigare studier och en nordisk utblick visar att det svenska systemet med domstolsprövning avviker från våra grannländers processuella utformning och även kan ifrågasättas på rättsekonomiska grunder. I och med att miljötillstånd inte innefattar tvistefrågor mellan enskilda, utan istället avvägningar mellan ett stort antal allmänna intressen som på sikt påverkar hela samhällsutvecklingen, finns goda grunder för en reformering av prövningssystemet.Avseende den praktiska implementeringen av regelverket rörande miljöprövningen, visar de rättsfallsanalyser som gjorts att prövningen är kasuistisk, dvs. bedömningen om miljötillstånd ska ges avgörs från fall till fall på ett tämligen detaljerat sätt. Det är därför svårt att förutse om en ansökan kommer att resultera i ett positivt besked om tillstånd såsom i ett liknande tillståndsärende. Det är vidare svårt att förutse hur de förhållandevis generella rättsreglerna kommer att tillämpas i ett enskilt tillståndsprövningsärende. På frågan om den svenska miljöprocessen är effektiv kan konstateras att det finns en diskrepans mellan den materiella och den processuella effektiviteten. Den materiella effektiviteten innebär att regelverket bör skapa förutsättningar för långsiktigt lämpliga och lönsamma allokeringar av samhällets mark- och vattenresurser. Den processuella effektiviteten innebär att samhällets kostnader för beslutsprocesser rörande förändring eller skydd av markanvändningar – s.k. transaktionskostnader – bör vara så låga som möjligt. En analys av tidigare utredningar, rapporter och rättsfall visar att det finns förutsättningar för att skapa långsiktigt lämpliga och lönsamma allokeringar av samhällets mark- och vattenresurser. Emellertid är transaktionskostnaderna för de inblandande parterna alltför höga.Det är således vår avslutande konklusion och rekommendation att miljötillståndsprocessen ses över i sin helhet, snarare än mindre justeringar av detaljerna i den befintliga prövningsutformningen. Administrativ prövning av miljötillstånd är en sådan önskvärd reform, åtminstone i första instans. De närmare detaljerna kring hur ett sådant prövningssystem skulle kunna utformas är inte föremål för nuvarande studie, utan får bli en uppgift för kommande projekt. Enligt vår mening bör man även i ett sådant reformarbete hålla dörren öppen för frågan om överklagande av miljötillstånd ska ske på judiciell eller administrativ väg, dvs. en liknande systemstruktur som finns i Danmark, Norge och Island.
|
|
| 4. |
- Engström, Rickard, 1972-
(författare)
-
Den oberoende mellanmannen : En studie av fastighetsmäklarprofessionen och begreppet ”god fastighetsmäklarsed” i teori och praktik
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska fastighetsmäklaren intar en roll som oberoende mellanman medomsorgsplikt mot både köpare och säljare, vilket skiljer sig från hurfastighetsmäklaryrket är organiserat på de flesta andra håll i världen. Därav är densvenska modellen värd att studera och analysera. I Sverige regleras yrket i lag.Utövarnas regelefterlevnad kontrolleras av Fastighetsmäklarinspektionen (FMI). Ettviktigt begrepp är ”god fastighetsmäklarsed”. Vad som bedöms vara ”godfastighetsmäklarsed” bestäms genom praxis från FMI och förvaltningsdomstolarna.En disciplinpåföljd från FMI kan bestå av erinran, varning eller återkallelse avregistrering, vilket medför ett yrkesförbud. En disciplinpåföljd kan överklagas tillförvaltningsdomstolarna.Denna avhandling består av en sammanhållande kappa och fyra artiklar sombeskriver fyra olika studier som gjorts för att bättre förstå förutsättningarna för deindivider som verkar som fastighetsmäklare på den svenska bostadsmarknaden. Detövergripande syftet är att beskriva och analysera fastighetsmäklares yrkesroll i ensvensk kontext och speciellt deras roll som oberoende mellanman. Med utgångspunkti tre forskningsfrågor används både kvalitativa och kvantitativa metoder för att samlain och analysera primära och sekundära data. Resultaten visar att verksamma svenskafastighetsmäklare balanserar de utmaningar som kan rymmas inom rollen somoberoende mellanman, men det finns också vissa gränsdragningsproblem avseende”god fastighetsmäklarsed”.FMI utdelar disciplinpåföljder till fastighetsmäklare vid regelöverträdelser. Att ivardagen förhålla sig till regelverk och praxis är svårare för vissa kategorierfastighetsmäklare: yngre fastighetsmäklare får oftare än äldre påföljden erinran, äldrefår oftare än yngre påföljden varning, och fastighetsmäklare verksamma i storstad fåroftare påföljden varning jämfört med fastighetsmäklare på landsbygden.Fastighetsmäklaryrket och professionsutvecklingen studeras i en jämförande studiemellan Australien (Victoria) och Sverige. De svenska branschorganisationerna –Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklarförbundet (FMF) – är delaktiga i professionsutvecklingen,bland annat som huvudmän för Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd(FRN) som agerar enligt lagen (2015:671) om alternativ tvistlösning ikonsumentförhållanden. Avhandlingen ger vidare förslag till utveckling av såvälytterligare forskning som av praktiken.
|
|
| 5. |
- Engström, Rickard, et al.
(författare)
-
Fastighetsmäklare- om behoven av mer utbildning och tillsyn
- 2020
-
Ingår i: Insolvensrättslig tidskrift. - Vällingby : Föreningen insolvensrättslig tidskrift. - 2002-3014 .- 2002-6315. ; :1, s. 47-76
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel tillägnas ordförande i Fastighetsmäklarinspektionens disciplinnämnd, tillika ansvarig utgivare av denna tidskrift, professorn Marie Karlsson-Tuula. Antalet mäklare som får en disciplinpåföljd av Fastighetsmäklarinspektionen i form av en återkallelse av registreringen som mäklare, en erinran eller en varning har ökat. I denna artikel analyseras vilka fastighetsmäklare som får en disciplinpåföljd och vad som behövs för att minska antalet anmälningar och disciplinpåföljder. Frågor som ska besvaras är:1) Vad är skälet till att antalet anmälningar mot mäklare har ökat liksom antalet disciplinpåföljder? 2) Av de mäklare som får en disciplinpåföljd - finns det några likheter eller skillnader när det gäller mäklarnas ålder, kön, utbildning eller geografiska fördelning?
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
