| 1. |
- Rydström, Ingela, et al.
(författare)
-
Importance of social capital at the workplace for return to work among women with a history of long-term sick leave: a cohort study
- 2017
-
Ingår i: Bmc Nursing. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1472-6955. ; 16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: The workplace is an essential source of social capital for many people; it provides mutual support and gives meaning to life. However, few prospective studies have thoroughly investigated the importance of aspects of social capital in the workplace. The aim of this study was to investigate the associations between aspects of social capital (social support, sense of community, and quality of leadership) at the workplace, and work ability, working degree, and vitality among women with a history of long-term sick leave from human service organizations. Methods: A longitudinal cohort study was performed among women with a history of long-term sick leave. The study started in 2005, and the women were followed up at 6 months, 1 year, and 6 years using self-reported questionnaires (baseline n = 283). Linear mixed models were used for longitudinal analysis of the repeated measurements of prospective degree of work ability, working degree, and vitality. Analyses were performed with different models; the explanatory variables for each model were social support, sense of community, and quality of leadership and time. Results: Social capital in terms of quality of leadership (being good at solving conflicts and giving high priority to job satisfaction), sense of community (co-operation between colleagues) and social support (help and support from immediate superiors and colleagues) increased the women's work ability score (WAS) as well as working degree over time. Additionally, social capital in terms of quality of leadership increased the women's vitality score over time. Conclusions: A sustainable return-to-work process among individuals with a history of long-term sick leave, going in and out of work participation, could be supported with social support, good quality of leadership, and a sense of community at the workplace. The responsibility for the rehabilitation process can not be reduced to an individual problem, but ought to include all stakeholders involved in the process, such as managers, colleagues, health care services, and the social security agency.
|
|
| 2. |
- Bhattarcharjee, Anindo, et al.
(författare)
-
Leadership Development in Social Care – A Study of the Entrepreneurs and Managers of Elder Care in India and Sweden
- 2020
-
Ingår i: Purushartha: A Journal of Management, Ethics & Spirituality. - 0975-024X. ; 12:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The developing world is going grey. Amidst the claims of demographic dividend of India due to its predominant young population, there is a growing population of people above 60 years of age, who constitute the aged population. There is also epidemiological evidence of growing mental health issues amongst elders in developing countries like India. The Indian elder care industry in recent years has seen tremendous growth both in terms of business and the number of opportunities for entrepreneurial start-ups. In this paper, we share the findings of an inductive (qualitative) study based on constructivist grounded theory approach, to uncover the themes that help us arrive at a conceptual model for leadership development in social care. The study was conducted on the top or senior management of elder care organizations in two different institutional contexts: India (where the elder care sector is at an initial stage of development driven by private players) and Sweden (a matured well-developed elder care system mostly organized by public sector and funded by taxes). The emerging themes helped us arrive at important values in caregiving and leadership in elder care viz., purpose, passion, patience, patient-centricity (people), and practical wisdom. This establishes the relevance of Bhattacharjee and Singh's (2017) 4P model of leadership and paves the way for future research on practicing servant leadership models in elder care (e.g. Gunnarsdóttir et al., 2018).
|
|
| 3. |
- Dellve, Lotta, 1965
(författare)
-
Arbetsskador – jämställd bedömning?
- 2020
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 26:2, s. 5-8
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Seldén, Daniel, 1973, et al.
(författare)
-
ARBETE OCH PENSIONERING. Uppfattningar bland medarbetare i Göteborgs Stad
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrunden till den här undersökningen är att det idag finns utmaningar att behålla och rekrytera personal och att i framtiden förväntas dessa utmaningar öka. Därför är det värdefullt att öka den vetenskapliga kunskapen om pensionspreferenser och om hur hållbara arbetsförhållanden kan bidra till ett förlängt arbetsliv. Syftet med rapporten är att beskriva medarbetares uppfattningar om pension samt att undersöka vilka arbets- och verksamhetsrelaterade faktorer som samvarierar med medarbetares önskan om att pensionera sig tidigare, vid den normativa pensionsåldern 65 år, eller senare. Metod: Samtliga tillsvidare- och månadsanställda som är 55 år eller äldre inom Göteborgs Stad (n=10 485) inbjöds att delta i undersökningen via en webbenkät. Analysen är beskrivande och uppdelad per verksamhet och kön. Resultatet visade att pensionspreferensen skiljer sig relativt mycket åt mellan olika verksamheter. Följande faktorer samvarierar med önskemål om längre arbetsliv: - Kön: män vill oftare än kvinnor pensionera sig efter 65 års ålder; - Hög utbildningsnivå - God hälsa - Verksamhet Anställdas motiv till tidig pension angavs i följande ordning: (1) önskan om mer fritid; (2) att hälsan kräver det; (3) att arbetet har blivit för krävande (framförallt bland kvinnor). Motiv till att förlänga sitt arbetsliv var (1) att man vill höja sin pensionsinkomst; (2) att man tycker om sitt arbete och vill ägna sig åt det så länge man kan; (3) att den dagliga kontakten med arbetskamrater är viktig och att arbetet upplevs ge livet innehåll och mening. Anställda i Göteborgs Stad upplever generellt sett pension som någonting positivt och skillnaderna mellan sektorer är små i detta avseende. Majoriteten (>70 procent) inom samtliga sektorer och i liknande utsträckning för både män och kvinnor kan tänka sig att fortsätta att arbeta i någon form efter pensioneringen. Önskemål om hur pensionsprocessen ska gå till varierar något mellan olika verksamheter, men att trappa ner, antingen med eller utan pensionsuttag, är det mest vanligt förekommande önskemålet inom samtliga sektorer. Organisatoriskt sett verkar det finnas goda möjligheter till ett förlängt arbetsliv inom kommunens samtliga verksamheter. Många anställda (45-70 procent, något fler kvinnor) upplever att organisationen har en öppenhet för fortsatt anställning. Det finns relativt stora skillnader mellan kommunens verksamheter avseende betydelsen av hälsa och arbetsförmåga samt ekonomiska förutsättningar för att kunna gå i pension. De allra flesta (80 procent) upplever att de har den kompetens som behövs för att arbeta efter pensionen, oavsett kön. Det finns svaga tendenser till att de som deltagit i utvecklingsarbeten som handlade om ökad delaktighet i beslut rörande arbetet och/eller karriär och kompetensutveckling också var mer intresserade att arbeta längre. Få medarbetare har erhållit någon form av individuell överenskommelse om anpassning av sina arbetsförhållanden. Inom skola, förskola och funktionshinder anser dock män i högre grad än kvinnor att deras arbetsgivare är öppen för individuella lösningar. Möjligheterna till flexibilitet hade viss betydelse för senare pensionspreferens men flera medarbetare upplever att de hade relativt låg grad av flexibilitet i relation till utförandet av sina arbetsuppgifter. Att ha möjligheter att anpassa sitt arbete efter dagsform har betydelse för önskan att arbeta efter 65 års ålder. De fanns dock stora variationer mellan de olika verksamheterna avseende generella anpassningsmöjligheter.
|
|
| 7. |
- Biswas, Urmi, et al.
(författare)
-
Ageing and values in the developments of home-based eldercare (HBEC): : Perspectives from India and Sweden
- 2020
-
Ingår i: Psychology and developing societies. - India : SAGE Publications India. - 0971-3336 .- 0973-0761. ; 32:2, s. 224-253
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ageing population is becoming a major concern because of its economic, political and social impact. Trusted eldercare service is an important issue for a matured nation. The paper addresses the preconditions of healthy ageing and sustainable value integrated eldercare in a developing and a developed society. In India, professional eldercare is about a decade old and is still emerging to get a foothold in the health care system. The aim is to explore understanding and values of home-based eldercare (HBEC) in India from a multiple stakeholder’s perspective and to understand the value related challenges and issues in developments with HBEC in Sweden which has a century old experience of professional and public organised eldercare. The study included 210 in-depth interviews, 105 each from India and Sweden. The in-depth interviews of various stakeholders including older individuals, their relatives, caregivers, managers and doctors. Interviews and focused group discussions were carried out across six cities in India and 10 municipalities in Sweden. The qualitative data were analysed to conceptualise the stakeholders understanding of HBEC, the values associated with care giving, perceived challenges and issues in the emerging HBEC sector in India. The findings highlight the changing values in the societies with relation to the needs and context of eldercare in both countries. These preconditions for compassion and work engagement in care giving as well as competence development in caregivers need to be strengthened in the contexts of care and in alignment with sociocultural values
|
|
| 8. |
- Eriksson, Andrea, 1977-, et al.
(författare)
-
Learning Processes as Key for Success in Workplace Health Promotion Interventions in Health Care
- 2020
-
Ingår i: Frontiers in Public Health. - : Frontiers Media SA. - 2296-2565. ; 8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is limited previous research on how learning processes contribute to the outcomes of workplace health promotion (WHP) leadership interventions. The aim of this study was to identify the outcomes of a system-based WPH education program for managers and investigated what impact the intervention program had on health-oriented leadership, improvement work, and employee well-being, as well as what factors (i.e., how manager's active work following the intervention and organizational learning climate) contributed to these outcomes. A mixed-methods approach was applied, including qualitative interviews with 23 managers and process leaders, as well as questionnaires to employees and managers representing 17 public health care units in Sweden. The results showed that health-oriented leadership, improvement work, work satisfaction, and vitality increased at workplaces that worked actively to implement WHP following the program. Working actively with WHP and health-oriented leadership was of central importance for success and was a covariate with improved social learning climate, improved developmental leadership, and increased degree of improvement work. All included factors of learning during the intervention were associated with improved job satisfaction, while the increase in vitality seemed unrelated to program implementation. In conclusion, successful outcomes of WHP interventions interact with dimensions of organizational learning climate in the workplace.
|
|
| 9. |
- Gillberg, Gunnar, 1958, et al.
(författare)
-
Mot en visare organisering av äldreomsorgen
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det sker idag många olika satsningar för att utveckla former för organisering av äldreomsorgen men flera av dessa har haft stora svårigheter att genomföra förändringar i praktiken. Den visa organisationen är ett ESF- finansierat projekt som i huvudsak har satsat på ledarskapsutbildning, kompetensutveckling och djupare involvering av medarbetarna i organiserandet av äldreomsorgens verksamhet med målet är att etablera tillitsorganisering och handlingsklokhet på verksamhetsnära nivåer. Rapporten redogör för resultat av utvärderingen av projektet ”Den visa organisationen”. Syftet med utvärderingen var att analysera implementeringsprocess och måluppfyllelse samt identifiera faktorer som varit viktiga för att utveckla arbetet i äldreomsorgen. Analysarbetet bygger på intervjuer med 65 undersköterskor och 17 chefer under 2018 och 2019. Den interaktiva delen av följeforskningsuppdraget har också inneburit deltagande i projektets olika former av möten, kontinuerliga samtal med projektledningen samt deltagande observationer vid den ledarutbildning som utgör en viktig del av projektet. Intervjuerna visade att en process för distribuerande av ledningsansvaret hade skett i praktiken genom utveckling av medarbetarnas arbetsroller. I denna process var chefernas stärkta kompetens och frigörelse av kontroll betydelsefull. Av central betydelse var också att tid för utveckling avsattes genom schemaplanering, att utveckla arbetsformer som baserades på dialog, att erbjuda utbildning och skapa ansvarsområden samt utveckla verksamhetsnära ledningsgrupper. Ett långsiktigt lärande i handlingsklokhet hade startat genom att stärka kompetens att arbeta strategiskt verksamhetsnära och att bygga tillit och relationer. I intervjuer med undersköterskor beskrevs att ansvarsförskjutningar i realitet ägt rum på arbetsplatsen och hur de växt med det ökade ansvaret. De upplevde ett utvecklat stöd av sin chef, att bli mer sedd, lyssnad på och delaktig i beslutsprocesser. Ansvaret och kompetens-utvecklingen innebar ökad yrkesstolthet, status och erkännande – men också mer arbete. Slutsatser är att en reell maktförskjutning kommit till stånd genom de utvidgande verksamhetsnära ledningsgrupperna, delegerade och utvecklade ansvarsområden samt samordnarfunktioner. Den utvecklade ledarutbildningen och arbetsformerna var av central betydelse för utveckling av chefsroll som skapade delaktighet, lärande och distribuerad ledning på verksamhetsnära nivåer i praktiken.
|
|
| 10. |
- Wallin, Linda, 1982, et al.
(författare)
-
Span of control and the significance for public sector managers' job demands: A multilevel study.
- 2014
-
Ingår i: Economic and Industrial Democracy. - 0143-831X .- 1461-7099. ; 35:3, s. 455-481
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to investigate how span of control influences seven job demands common amongst operational public sector managers. Self-administrated surveys were collected from 434 managers organized in 37 municipal operations, i.e. management teams in a set of public organizations in Sweden, and complemented with register data. Multilevel analyses were performed and it was shown unfavorable to have a large number of subordinates for the majority of job demands investigated. Furthermore, managers who were members of management teams with a higher average span of control experience some job demands to an even higher extent. Thus, the results of this study demonstrate that span of control is a key upstream component of managers’ job demands and emphasize the value of a reasonable number of subordinates.
|
|
