| 1. |
- Eriksson, Max, et al.
(författare)
-
Viltvårdsavgiften : En studie av svenskarnas vilja att betala det statliga jaktkortet
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Viltvårdsavgiften ska enligt Jaktförordningen (SFS 1987:905, 49 §) betalas av alla över 18 år som jagar i Sverige. Avgiften är 300 kr och gäller för ett jaktår, vilket omfattar tiden 1 juli–30 juni. Det statliga jaktkortet är ett kvitto på att denna avgift är betald. Under de senaste decennierna har antalet personer som löser det statliga jaktkortet minskat. I den här rapporten, som är ett utredningsuppdrag från Naturvårdsverket till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), undersöks varför antalet personer som löser jaktkort minskar, och om antalet jaktkortslösare som ägnar sig åt jakt också minskat över tid. Rapporten omfattar endast personer bosatta i Sverige.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Fredman, Peter, et al.
(författare)
-
Friluftsliv 2014 : nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultaten från en nationell enkätundersökning avseende svenskarnas friluftsvanor år 2014 (december 2013 till november 2014). Enkäten utgör en viktig del i arbetet med uppföljning av friluftsliv i miljömålssystemet samt målen för friluftspolitiken (se Naturvårdsverket, 2014). Undersökningen genomfördes som en elektronisk panelundersökning (8410 intervjuer med personer bosatta i Sverige i åldersintervallet 16-84 år) och utfördes av Mittuniversitetet (i samarbete med undersökningsföretaget Norstat) på uppdrag av Naturvårdsverket. Resultaten redovisas i fyra delar som omfattar (i) friluftslivet enligt nyckelbegreppen (utövande av friluftsliv, deltagande i friluftsaktiviteter, värna och bibehålla värden för friluftslivet, tillgänglighet och buller), (ii) friluftslivet hos olika grupper, (iii) friluftslivet i miljökvalitetsmålen, samt (iv) friluftslivets förändring över tid. Från undersökningen kan bland annat noteras; - att 83 procent är ute i naturen "ganska eller mycket ofta" på längre ledigheter, 60 procent på helger och 51 procent på vardagar. - att nöjes- och motionspromenader, vistelser i skog och mark och trädgårdsarbete är de vanligaste friluftsaktiviteterna (bad är populärast på sommaren medan kälkåkning, tur- och längdskidor är populäras på vintern). - att lövskogar är den naturtyp som uppskattas mest att utöva friluftsliv i, följt av barrskogar, fjäll, odlingslandskapet och myrar (äldre skogar är betydligt mer attraktiva än ungskog och kalhyggen). - att över hälften av de svarande i hög grad haft upplevelser av trygghet, återhämtning och en naturpräglad miljö vid det senaste friluftstillfället. - att nästan hälften av de svarande i någon grad upplever brist på lämpliga platser eller områden för att ägna sig åt friluftsaktiviteter i den utsträckning man önskar. - att friluftsliv till havs, i skärgård eller till fjälls ofta sker långt från hemmet. - att ca 30 procent har upplevt någon grad av buller vid senaste friluftstillfället (främst från trafik, vägar och flyg). - att på vardagar är kvinnor ute oftare i naturen än män, äldre personer är ute oftare än yngre, personer bosatta på landsbygden är ute oftare än personer i storstäder, personer utan hemmavarande barn under 18 år är ute oftare än personer med barn i samma ålder, och personer som vuxit upp i Europa är ute oftare i naturen än personer som själva, eller vars far eller mor, växt upp utanför Europa. - att brist på tid är det vanligaste hindret för utövande av friluftsaktiviteter (andra vanliga hinder är att man saknar någon att utöva aktiviteten med, att man saknar lämpliga områden eller familjesituationen). - att yngre personer har sämre kunskaper om allemansrätten jämfört med äldre personer.
|
|
| 4. |
- Fredman, Peter, 1965-, et al.
(författare)
-
Friluftsliv 2018 : Nationell undersökning av svenska folkets friluftsvanor
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar en nationell enkätundersökning över svenskarnas friluftslivår 2018. Friluftsliv i olika former är en populär fritidssysselsättningbland svenskarna, vilken kan beskrivas som ”vistelse utomhus i natur- ellerkulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling”.Målet för den av riksdagen antagna friluftspolitiken är att stödja människorsmöjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten ären grund för friluftslivet. Åtta av Sveriges 16 miljömål innehåller också preciseringarsom berör friluftsliv. Dagens friluftsliv har dessutom nära kopplingartill en växande naturturism. Syftet med undersökningen är att ge ett bra underlag för uppföljningar avfriluftsmålen och friluftslivet i miljömålen. Detta sker genom att dels redovisastatus för friluftslivet i Sverige år 2018, dels genom att visa på förändringarsedan år 2007. Ytterligare ett viktigt syfte är att erhålla data över friluftslivbåde nationellt och i respektive län, för att på så sätt få ett underlag till analyserav friluftslivet på olika geografiska nivåer. Undersökningen genomfördes i form av en postal enkätundersökningriktad till personer bosatta i Sverige i åldern 16 år och äldre under periodenseptember – november 2018. Mittuniversitetet utformade frågorna i samrådmed Naturvårdsverket och i dialog med andra myndigheter som ingår i nätverketför friluftsliv. Datainsamlingen genomfördes av Statistiska centralbyrån(SCB) och rapporten är framtagen av Mittuniversitetet på uppdragav Naturvårdsverket.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Jordan, Thomas, 1958
(författare)
-
Konfliktkunskap för rovdjursförvaltningen
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- enna rapport är en introduktion till konflikthantering och behandlar konflikter, konflikthantering och konfliktförebyggande åtgärder inom rovdjursförvaltningen. Det är en kunskapsöversikt som kan bidra till reflektion och som kan öka förståelsen för konflikternas egenskaper. Rapporten kan också vara ett stöd i att undersöka vilka möjligheter det finns att hantera komplexa samhällskonflikter och vilka strategier och åtgärder som kan bidra till att berörda myndigheter kan utveckla en så professionell hantering av konflikterna som möjligt. Syftet är att stödja och bidra till att utveckla svenska myndigheters kapacitet att hantera konflikterna kring rovdjursförvaltningen på ett konstruktivt sätt.
|
|
| 7. |
- Stenberg, Jenny, 1959, et al.
(författare)
-
Att länka miljöeffekter och sociala effekter: Utvärdering av LIP-finansierade bostadsförnyelseprojekt
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna utvärdering av LIP-finasierade bostadsförnyelseprojekt, s.k. flerdimensio-nella projekt, kom till stånd för att det finns ett intresse från Naturvårdsverket av att ta fram kunskap om vilket samspel som finns mellan miljöeffekter och sociala effekter i denna typ av nationella satsningar. Förutom att fokusera på miljöeffekter, har vi således också studerat hur de boende har varit inblandade i arbetet och i vilken mån lokalt anställda och boende varit involverade i en lärandeprocess med bestående resultat. Vi har också tittat på om områdets attraktivitet har förändrats.Utvärderingen har lagts upp på ett sätt som är inspirerat av fallstudiemetodik och i studien ingår tio projekt. Analysen vilar på i princip fyra olika typer av information en miljömatris, en massmediastudie, en intervjuundersökning av boende och anställda samt statistiska data om re-spektive bostadsområde.De teorier vi valt att använda för analys av den samlade empirin MAINtetra (Kain 2003) är en tankemodell avsedd att bistå i sökandet efter ökad förståelse om och kunskapsinhämtning gällande komplexa problem från en mångtydig verklighet. Den underlättar alltså möjligheten att relatera olika kunskapsområden till varandra för att öka förståelsen för hur de olika delarna berör varandra i perspektivet hållbar utveckling. Sammantaget visar utvärderingen att det är nödvändigt att länka miljöaspekter och sociala aspekter för att få långvarig effekt och för att få ett helhetsperspektiv. Detta är knappast ett kontroversiellt resultat även om ett sådant arbetssätt är långt ifrån praxis i samhället. Det som är mest intressant är kanske heller inte att detta samband är viktigt. Utvärderingen visar snarare på hur miljöaspekter och sociala aspekter hänger samman. Denna förståelse och kunskap är viktig, eftersom det är den som ger individer anledning till att förändra sina beteendemönster.
|
|
