| 1. |
|
|
| 2. |
- Wikman, Sofia, 1971-, et al.
(författare)
-
Att förebygga hot och våld i statliga myndigheter - en jämförelse mellan två perspektiv på säkerhet
- 2017
-
Ingår i: Arbetsliv i omvandling. - Lund : Institutionen för designvetenskaper (LTH). - 1404-8426. ; :2, s. 1-52
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Våld och hot i statliga myndigheter är inte enbart ett arbetsmiljöproblem utan även ett demokratiproblem. Hantering av arbetsrelaterat våld och hot regleras i arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Arbetsgivaren är ansvarig för det förebyggande arbetet som ska utföras i samarbete med skyddsombud och medarbetare.För att undersöka hur kunskap skapas i säkerhetsarbetet mot hot och våld har vi genomfört en gruppintervju med huvudskyddsombud på ett tiotal statliga myndigheter med krävande klientkontakter. Vi använder två perspektiv hämtade från fältet ”resilience engineering” för att analysera hur arbetsmiljölagen implementeras.Studien visar att det föreligger betydande diskrepanser mellan vad lagen stadgar gällande arbetstagares rätt till input i säkerhetsarbetet, och i vilken utsträckning det sker i praktiken. En välfungerande organisation förutsätter regler och kontroll, men regelstyrning och formalisering måste balanseras mot ett tillvaratagande av medarbetares omdöme och kompetens. Att arbetstagares input saknas innebär att säkerhetsarbetet inte motsvarar arbetsmiljölagens syfte.Styrning som inte tar kontextuell hänsyn till arbetstagare eller klienter medför negativa konsekvenser. Strategier som inte harmonierar med det faktiska arbetet och regler som hämmar kreativitet och anpassning innebär en begränsning - inte bara för de scenarion vi i förebyggande syfte kan föreställa oss, utan också för att vi berövas en källa till tillit, diversitet och innovation.
|
|
| 3. |
- Kusterer, Hanna Li, 1976-, et al.
(författare)
-
Tre år senare : Migranter berättar om sina vägar mot arbetsmarknadsetablering
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För många migranter från utomeuropeiska länder tar det lång tid att etablera sig i Sverige. Det gäller i synnerhet personer med låg utbildning, och särskilt kvinnor som saknar erfarenhet av lönearbete i hemlandet. Denna rapport handlar om migranter i Gävleborgs län, som fått asyl i Sverige, avslutat etableringsperioden och stod utanför den reguljära arbetsmarknaden år 2020. Under 2020 genomfördes intervjuer med 23 personer i tre kommuner som gick på SFI. Knappt tre år senare (2023) kontaktade vi deltagarna igen för att ta reda på om de kommit närmare arbetsmarknadsetablering och hur de såg på sin livssituation och framtid. Vi fick kontakt med 13 personer varav 8 medverkade i en ny intervju. För att öka förståelsen för migranternas perspektiv har vi dessutom intervjuat 10 personer från andra kommuner med liknande bakgrund och livssituation som de ursprungliga deltagarna. Resultaten visar att nästan alla respondenter hade kommit närmare arbetsmarknaden och såg ljusare på tillvaron än under 2020. Samtliga hade kommit ut på arbetsplatser genom praktik och anställningar, och många hade gått eller gick på yrkesutbildningar. Att behärska svenska språket upplevdes centralt. Det betraktades som nyckeln till att kunna få ett arbete, samtidigt som arbetet sågs som det bästa sättet att utveckla språket. Det förefaller vara ganska stora skillnader mellan vilket stöd migranter i olika kommuner får. Migranterna uttryckte också stora variationer avseende behov av stöd, vilka hinder de mötte, och i vilken utsträckning de kunde styra sin tillvaro och bestämma en väg framåt. Alla var motiverade till att arbeta och skapa en bättre framtid för sig och sina barn, men det var tydligt att myndigheterna behöver anpassa sina insatser till varje persons individuella förutsättningar för att kunna realisera detta.
|
|
| 4. |
- Trygged, Sven, et al.
(författare)
-
Integration Gävleborg 2.0 : Intervjustudie om upplevda möjligheter och hinder för arbetsmarknadsetablering för migranter med låg utbildning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör en del av forsknings- och utvecklingsprojektet Integration 2.0 Gävleborg med Länsstyrelsen i Gävleborg som huvudman och Asyl-, migrations och integrationsfonden (AMIF) som finansiär. Syftet med detta delprojekt är att ur ett individperspektiv förstå hur relativt nyanlända migranter med låg utbildningsbakgrund resonerar kring sina förutsättningar, förväntningar, hinder och möjligheter till etablering på den svenska arbetsmarknaden. Migranterna är bosatta i Region Gävleborg, en region som relativt andra regioner i Sverige har en hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå, och som har tagit emot ett stort antal nyanlända flyktingar under de senaste åren. Fyra frågeställningar har formulerats:Vad har individerna för resurser/brist på resurser?Hur ser individerna på sina möjligheter till sysselsättning?Vilken hjälp och vilket stöd erbjuder myndigheter, arbetsgivare och civilsamhälle och hur uppfattas det av individerna?Vilka strukturella hinder i etableringsprocessen beskrivs av migranterna?Totalt 23 intervjuer har genomförts med personer som deltar i svenska för invandrare (SFI) och är bosatta i tre olika kommuner i Region Gävleborg. Resultaten visar att personerna vill arbeta, men många har aldrig tidigare lönearbetat och få har erfarenhet av den reguljära arbetsmarknaden i Sverige. Deltagarna har diffus kännedom om olika myndigheter och ibland bristande kunskap om Arbetsförmedlingens arbetsform och funktion. För många av deltagarna spelar SFI och SFI-lärarna en central roll som länk till det svenska samhället. Det framkommer samtidigt behov om mer differentierad och individanpassad SFI-undervisning på grund av deltagarnas skiftande förutsättningar. Likaså behövs tydligare och återkommande information om vad individen förväntas göra för att kunna erhålla en anställning och vad Arbetsförmedlingen kan bidra med för att öka möjligheterna till sysselsättning för denna grupp. Det förefaller även vara viktigt att lyfta fram och uppvärdera deltagarnas styrkor och tidigare arbetslivsrelaterade erfarenheter, vilket kan stärka deltagarnas anställningsbarhet och öka chanserna till etablering på arbetsmarknaden.
|
|
| 5. |
- Ahmadi, Elena, 1978-, et al.
(författare)
-
FRAMFÖR (Framgångsrika företag i Gästrikland) : ett longitudinellt projekt om ledarskap, arbetsmiljö och effektivitet – fördel för både forskning, utbildning och ett hållbart arbetsliv?
- 2016
-
Ingår i: Inkluderande och hållbart arbetsliv. - Östersund : Mittuniversitetet. ; , s. 48-48
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Projektbeskrivning: FRAMFÖR har under 15 år bedrivits i Gästrikland i samarbete mellan utbildning och forskning vid Högskolan i Gävle, företagsutvecklare vid kommuner, företag och näringslivsorganisationer. Varje år delas utmärkelsen FRAMFÖR ut till 50 företag. Ambitionen är att uppmuntra framgångsrika företagare och visa upp intressanta exempel på hur framgång kan skapas. Processen startar med att 120 företag (>4 anställda) nomineras utifrån finansiella kriterier (ex. omsättningstillväxt, vinstmarginal). Sedan genomför studenter vid Ekonomprogrammet intervjuer med cheferna för dessa företag. Intervjuerna sker utifrån ett standardiserat frågeformulär kring arbetsmiljö, ledarskap, organisering och effektivitet. Avslutningsvis väljer en jury ut de 50 mest framgångsrika företagen utifrån såväl finansiella kriterier som studenternas intervjuresultat. Projektets trippel helixuppbyggnad (Utbildning, Forskning och, Företag) skapar nyttor för olika intressenter.Utbildningsnyttor: Studenterna får möjlighet till interaktion med företagare i sin direkta närhet. Aktiviteterna underlättar att uppfylla utbildningsmål där flera mål kan uppfyllas med samma aktiviteter. Förståelse för näringslivets förutsättningar samt kunskaper om ett vetenskapligt angreppssätt ökar.Forskningsnyttor: Stärker pågående forskning om hälsofrämjande och effektivt ledarskap inom arbetshälsovetenskap samt företagsutveckling inom företagsekonomi. Det stora urvalet av företag ger en bra bild av företagen i regionen och en möjlighet att följa dem över tid. Ambitionen är att få mer kunskap om hållbara och effektiva företag. Fördjupade studier av utmärkelseföretag möjliggörs och ett doktorandprojekt med inriktning på ledarskapsbeteenden, organisationsfaktorer, tidsanvändning samt chefers/medarbetares arbetsmiljö/hälsa i utmärkelseföretag är uppstartat.Företagsnyttor: Företagare får möta studenter och förstå hur de tänker. Ställda frågor, t.ex. rörande arbetsmiljö och ledarskap, kan starta reflektionsprocesser som bidrar till fortsatt utveckling. FRAMFÖR-utmärkelsen delas ut vid en högtidlig tillställning där företagarna kan bygga nätverk. Flera företagare lyfter fram det positiva symbolvärdet av att få utmärkelsen.Projektets framtid: Målet är att fortsätta ytterligare 15 år och fortsätta utveckla nyttorna för samtliga intressenter. Ett prioriterat område är återkoppling till företag i någon form samt ökad samverkan mellan studenter och företagare.
|
|
| 6. |
- Ahmadi, Fereshteh, 1958-, et al.
(författare)
-
Job satisfaction and challenges of working from home during the COVID-19 pandemic : A study in a Swedish academic setting
- 2022
-
Ingår i: Work. - : IOS Press. - 1051-9815 .- 1875-9270. ; 71:2, s. 357-370
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- BACKGROUND: The COVID-19 pandemic changed the academic world in various ways, and most universities are still closed and continue operating via teleworking.OBJECTIVE: This study is intended to investigate how university faculty/staff and students in Sweden have coped with the lockdown and working/studying from home during the pandemic.METHODS: A survey was conducted among 277 women and men working and studying at different universities in Sweden.RESULTS: The results indicate that most (61%) respondents were very or somewhat satisfied with the current work-from-home arrangement. Additionally, they indicate that, overall, almost 30% were working more than usual due to the pandemic and teleworking. The coping methods having the highest impact on overall job satisfaction were: "thinking about what I can do rather than what I can't do"; "being able to access medical resources and medical services if I need to seek help"; and "having trust in state or health authorities in my country."CONCLUSIONS: The study reveals that Sweden can serve as a good example of how university faculty/staff and students can address the occupational challenges caused by a health pandemic and possible subsequent quarantines.
|
|
| 7. |
- Ahmadi, Fereshteh, 1958-, et al.
(författare)
-
Job Satisfaction and Overcoming the Challenges of Teleworking in Times of COVID-19 : A Pilot Study Among Iranian University Community
- 2023
-
Ingår i: SAGE Open. - : SAGE Publications. - 2158-2440. ; 13:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The coronavirus pandemic changed the academic world in many ways, and most academic institutions continue operating through teleworking. The aim of the present study was to determine how satisfied the university community (faculty/staff members and students) in Iran has been with remote work, and the ways in which they have dealt with the lockdown and working from home during the coronavirus pandemic. A survey was conducted among 196 academics from different universities in Iran. The results show that a majority of our participants (54%) are very or somewhat satisfied with the current work-from-home arrangement. The most frequently used methods for managing the challenges of teleworking were social contacts with colleagues or classmates at a distance, solidarity and offering kindness and support to the people around them. The least used coping method was trusting state or local health authorities in Iran. The coping strategies that have the highest impact on overall teleworking satisfaction are "Make myself busy with my working day because it makes me feel useful,""I care for my mental and physical health," and "Think about what I can do rather than what I can't do." The findings were discussed in detail, taking into consideration the theoretical approaches, as well as bringing forth more dynamic aspects of the culture.
|
|
| 8. |
- Barkstedt, Vanda, et al.
(författare)
-
Sophämtares fysiska och psykosociala arbetsbelastning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetet som sophämtare inkluderar manuell hantering som hämtning och hantering av hushållsavfall i kärl och säckar. Det finns tidigare studier som visat att arbetet kan vara tungt med en hög helkroppsbelastning. Tungt arbete förknippas ofta med besvär i rörelseorganen. Psykologiska påfrestningar i arbetet kan också bidra till besvärsuppkomst.Biltrafikens arbetsgivarförbund och Svenska Transportarbetareförbundet tog gemensamt initiativ till det här projektet ”Sophämtarnas arbetsmiljö - allas ansvar”. Projektet har utförts av Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) i samarbete med Karolinska Institutet (KI) och Centrum för belastningsskadeforskning (CBF) vid Högskolan i Gävle. I den här delen av projektet var syftet att kartlägga branschens förekomst av arbetsrelaterade besvär och undersöka den fysiska och psykosociala arbetsbelastningen hos sophämtare vid arbete med insamling av hushållsavfall.Samtliga Sveriges sophämtare som arbetar med insamling av hushållsavfall, knappt 2000, erbjöds att fylla i ett omfattande frågeformulär avseende arbete och hälsa. Sextiosex procent svarade. Inom projektetet genomfördes också heldagsmätningar av puls och arbetsställningar för rygg och armar på 56 sophämtare som arbetade med baklastande sopbil. På 12 sophämtare som arbetade med sidlastande sopbil genomfördes dessutom mätningar av muskelbelastning i skulder- och underarmsmuskulatur under en hel arbetsdag. I samband med heldagsmätningarna observerades sophämtarnas arbete av en observatör från en efterföljande bil, eller via en personburen videokamera. För att få fram ytterligare information om belastning på skuldror, rygg och knän genomfördes även biomekaniska fältexperiment där sophämtare fick utföra typiska arbetssituationer samtidigt som förekommande skjut- och drag-krafter registrerades.Enligt enkätundersökningen ansåg 17 procent av sophämtarna att deras fysiska arbetsförmåga var låg, vilket är samma procentandel som tidigare har registrerats hos flygplanslastare, men något bättre än vad man brukar se bland män med kort utbildningstid.Det var vanligare med kroppsliga besvär bland sophämtare än generellt i befolkningen. Andelen med besvär för olika kroppsdelar som skuldror (60 procent), ländrygg (62 procent), nacke (49 procent), händer/handleder (44 procent), motsvarade situationen för flygplanslastare; det fanns dock en skillnad för knän, där 52 procent av sophämtarna hade besvär mot 44 procent av flyglastarna.Sophämtarnas psykosociala arbetsbelastning liknade i stort den hos flygplanslastare, och motsvarar generellt förhållandena i den arbetande befolkningen. I genomsnitt rapporterar sophämtarna även samma upplevda stöd ifrån ledningen som andra yrkesgrupper, men sophämtare på arbetsställen med särskilt lågt stöd ifrån ledningen rapporterade fler olyckstillfällen, hade högre förekomst av kroppsliga besvär och lägre arbetsförmåga än sophämtare på arbetsställen med högt stöd. Mycket talande var att många fler, 27 procent skattade låg psykisk arbetsförmåga av dem på arbetsställen med generellt lågt upplevt stöd från ledningen jämfört med 8 procent av dem på arbetsställen med högt stöd.Det var vanligare med olycksfallstillbud bland de som angav ett ständigt högt arbetstempo, vilka återfanns både bland de som svarade att de, 64 procent av sophämtarna, som fick och bland de som inte fick gå hem tidigare om de var klara med dagens uppgifter.Fyrtiofyra procent av sophämtarna svarade att de en eller flera gånger hade råkat ut för olycksfall som lett till sjukskrivning. Halkolyckor var klart vanligast. Bland de som rapporterade ett ständigt högt arbetstempo var det vanligare med olyckor.De 41 kvinnor som ingick i enkätstudien rapporterade generellt högre upplevd fysisk och psykosocial belastning, samt sämre hälsa och arbetsförmåga än sina manliga kollegor.Heldagsmätningarna visade att baklastarnas genomsnittliga arbetstid utanför depån var drygt 6½ timma, varav 43 procent utgjordes av bilkörning. Pulsmätningarna visade, liksom enkäterna, att hämtning från flerbostadhus var mera belastande än hämtning i villaområden och på landsbygden. Pulsen var stundtals hög, men i genomsnitt var den för de flesta sophämtare acceptabel enligt internationella rekommendationer.De biomekaniska analyserna visade att krafterna vid dragning av sopkärl ibland var höga, speciellt på snöunderlag, men de föreföll inte att innebära några tydliga risker för ländryggen enligt amerikanska rekommendationer för acceptabla nivåer. Det finns dock forskning som indikerar att upprepad exponering för höga dragkrafter kan innebära risk för skulderbesvär. Att hoppa eller att gå framlänges ned från styrhytt var förknippat med knäbesvär, och kan enligt de biomekaniska analyserna även ge höga ländryggsbelastningar.Mot bakgrund av dessa resultat kan några rekommendationer/frågeställningar i syfte att förbättra arbetsmiljön vara följande:Kan man öka stödet från ledningen? Ledarskaps- och arbetsmiljöutbildning för första linjens chefer? Strategi vid chefsrekrytering?Kan man påverka sophämtarna att inte arbeta i ett ”onödigt” högt tempo, om det egentligen inte är bråttom?Kan man se till att det finns tid (eller om det redan finns tid, att få sophämtarna att använda denna tid) att arbeta i ett rimligt tempo, och kanske hjälpas åt vid hantering av mycket tunga kärl?Kan man få alla att ta sig ner från hytten på "rätt sätt"? Kan man i större utsträckning använda sopbilar med låga insteg?
|
|
| 9. |
- Berg Jansson, Anna, et al.
(författare)
-
Professional Position Positioned: The Interwoven Experience of Being a Young Adult and New at Work Analysed from a Relational Perspective of Age
- 2024
-
Ingår i: Young - Nordic Journal of Youth Research. - : Sage Publications. - 1103-3088 .- 1741-3222. ; 32:2, s. 142-159
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To gain an in-depth understanding of the position of being a young adult and new at work simultaneously, this study examines the doing of age in relation to others in the lives of young adults, rather than focusing on age as a category and/or developmental phase. The study focuses on being a young adult from a critical and relational perspective of age. Based on focus group interviews with young adults, mostly women, working in retail, the aim is to analyse the position of being a young adult while new at work through age-marked relationships. The results reveal how this position can be understood both in terms of security and insecurity. Security arises in the sense of opportunities for learning and leaving responsibilities to older and more experienced colleagues. Insecurity arises in the sense of being exposed to insecure employment, the risk of being allocated less challenging tasks and being judged for failures.
|
|
| 10. |
- Bergsten, Eva L., et al.
(författare)
-
Healthy work - healthy business? A survey of work environment improvements and profitability among small and medium enterprises
- 2010
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The aim was to investigate how Swedish small and medium enterprises (SMEs) within the manufacturing industry carry out work environment improvements, and to study if managers consider profitability to be associated with issues in the work environment. Workplace observations and interviews (n=60) with company managers were carried out. Forty-five enterprises were affiliated with an occupational health service, typically in order to get quick access to health care, rather than getting help planning and implementing changes. Fifty-eight managers believed that healthy work environments would have at least some positive effect on company profitability. Incentives for work environment improvements were external, individual and organizational and varied between companies of different sizes. External requirements from The Swedish Work Environment Authority and from established or potential customers were prioritized incentives in SMEs with < 50 employees. Organizational and individual incentives such as incident- and accident reports, productivity, health and sick-leave were prioritized in SMEs with >50 employees. Irrespective of company size, well-being among work-force was consistently mentioned as an important factor for successful business. Small companies urged quick decisions and actions while medium companies had more planned, systematic and organized work environment activities. Deliberate work environment improvements for increased profitability were for instance, changes to eliminate risks, reduce manual work and resolve planning and coordination problems in production that led to stress.
|
|
