| 1. |
|
|
| 2. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
-
Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet
- 2003
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :2, s. 29-52
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad betyder kön i journalistiken? Det är den grundläggande frågan som diskuteras i artikeln. Det övergripande problemområdet är medieproduktion, makt och kön och syftet är att analysera det svenska mediefältets struktur och logik ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från Bourdieus teorier om habitus, fält och kapital och Toril Mois feministiska tillämpning av Bourdieu i “Appropriating Bourdieu”, i What is a woman? And other Essays (Oxford University Press, 1999). Kvinnornas makt i journalistiken och villkor i offentligheten är ett centralt problemområde i den feministiska medieforskningen både i Sverige och internationellt. Representationen av kvinnor i medieutbudet, kvinnliga journalisters yrkesideal och arbetsvillkor samt historiska studier av enskilda kvinnliga journalisters liv och verksamhet är exempel på teman som blivit belysta i den svenska och nordiska forskningen på området. Det är relativt enkelt att slå fast att journalistiken etablerades som en manlig bastion och att män i alla tider dominerat i journalistiken. Vad manlighet respektive kvinnlighet haft för innebörder i journalistiken under olika tidsperioder är svårare – men mer intressant – att fånga. Att diskutera denna fråga är en av ambitionerna med artikeln. Artikeln baseras både på egen forskning och annan forskning om kön, medieproduktion och journalistisk som genomförts i Sverige och internationellt. Artikeln inleds med en diskussion om mediefältets struktur där det svenska mediesystemets grundläggande karaktär och framväxt analyseras ur genussynpunkt. Medieorganisationer är liksom alla andra organisationer könsmärkta. De genomsyras av specifika föreställningar om manligt och kvinnligt och dessa föreställningar påverkar både organisation och innehåll. Alla medieorganisationer präglas även av hierarkisering och segregering som bygger på kön, men det sätt som medieorganisationerna är bekönade skiljer sig dock åt mellan olika typer av organisationer. Mäns och kvinnors villkor i journalistiken har förändrats med tiden, liksom synen på manligt och kvinnligt. Frågan är på vilket sätt. Några grundläggande frågor som diskuteras är könsbetingad hierarkisering och segregering i svenska medieorganisationer, journalistkårens sociala sammansättning samt kvinnors och mäns rekryterings- och karriärvägar. Artikelns andra tema handlar om varför det journalistiska fältets struktur har sett ut som det har gjort samt varför den eventuellt förändrats – eller med andra ord det journalistiska fältets logik. . Under efterkrigstiden har kvinnornas andel av journalistkåren blivit allt större -- det gäller inom såväl press som radio och TV. Andelen kvinnor på ledande befattningar inom medieorganisationerna har emellertid inte ökat i samma utsträckning som kvinnornas andel i journalistkåren som helhet. Ju högre upp i de redaktionella hierarkierna vi kommer desto svårare är det för kvinnor att få tillträde till positionerna. Frågan är varför det är så och om kvinnornas möjligheter att på tillträde till ledande befattningar i journalistiken har förändrats över tid. På vilka positioner på fältet har kvinnor respektive män haft tillträde? Vilka medier och genrer har kvinnor respektive män dominerat? På vilka ledande positioner har kvinnor funnits i journalistiken, hur har kvinnorna tagit sig dit och hur har de kvinnliga ledarnas bakgrund sett? Kampen på journalistikens sociala fält handlar inte bara om att uppnå de formella toppositionerna utan också om makten att definiera vad som skall anses värdefullt inom journalistiken; vad som är god/dålig journalistik. På vilket sätt är den ”goda” journalistiken könsmärkt? Vilka maskuliniteter och femininiteter har värderats högt och lågt i olika medier och genrer? Olika journalistiska positioner har under olika tidsperioder varit förknippade med olika status/prestige och arbetsvillkor (t ex lön och andra förmåner), men hur har statusmärkningen bekönats? Hur status, prestige och makt är kopplat till kön i journalistiken diskuteras.
|
|
| 3. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
-
Medieeliten : The Media Elite
- 2007
-
Ingår i: Maktens kön, Anita Göransson red.. - Stockholm : Nya Doxa. - 9157804907 ; , s. 301-324
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
-
Metod och material
- 2007
-
Ingår i: Maktens kön, Anita Göransson red.. - Stockholm : Nya Doxa. - 9157804907 ; , s. 563-581
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
-
Personkontakter : Personal Connections
- 2007
-
Ingår i: Maktens kön, Anita Göransson red.. - Stockholm : Nya Doxa. - 9157804907 ; , s. 225-246
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
-
Journalism, Gender Equality, and the Good Society
- 2014
-
Ingår i: Key note presented at “Social Science Forum of the Chinese Academy of Social Sciences, CASS”. The Fifth Sino-Nordic Women and Gender Studies Conference, Beijing, 22-23 September, 2014.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961, et al.
(författare)
-
Kön, genus och jämställdhet i journalistiken
- 2024
-
Ingår i: Handbok i journalistikforskning. - Lund : Studentlitterattur. - 9789144166247 ; , s. 327-338
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett genusperspektiv på journalistik innebär att undersöka hur föreställningar om kön påverkar journalistiken på olika sätt – på redaktionerna, i innehållet och i förhållande till publiken. Detta kapitel fokuserar på forskningen om kön och genus i nyhetsjournalistikens produktion och innehåll. Forskningsfältet kan grovt grupperas i två inriktningar med delvis olika syften, även om det finns överlappningar och många forskare är aktiva inom båda. Den ena är den jämställdhetsinriktade journalistikforskning som fokuserar på jämställdhet mellan könen och är nära knuten till universella mänskliga rättigheter och demokratiska mål om lika villkor, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män i alla delar av samhället. Här motiveras forskningen ofta av en ambition att aktivt bidra till – och förändra – kommunikations- och mediepolitik på nationell och internationell nivå och den är nära kopplad till globala rättvisefrågor och förändringsagendor. Jämställdhetsforskningen använder ofta kvantitativa analyser för att systematiskt kartlägga kvinnors och mäns närvaro på nyhetsredaktionerna och i nyhetsinnehållet. Den andra inriktningen är genusforskning om journalistik, vilken utgår från att kön är något som skapas och förändras i en social kontext och den är ofta kritisk mot en binär syn på kön (män/kvinnor, manligt/kvinnligt). Den har oftare ett inomvetenskapligt syfte, är mer kvalitativ vad gäller metodval och vill förstå hur kön/genus ”görs” i konkreta handlingar och i olika sociala kontexter, exempelvis på nyhetsredaktionerna. Kapilet erbjuder en översikt av svensk och internationell forskning samt ger tips på vidare läsning.
|
|
| 9. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
-
Lonely at the top. Gendered media elites in Sweden
- 2005
-
Ingår i: Journalism. - 1464-8849. ; 6:3, s. 265-290
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Nordic countries are often noted for their high level of gender equality. The media sector is no exception and it is true that almost 50 percent of Swedish journalists are female. However, female presence at the senior level of media organizations remains much lower. This article analyses the Swedish media elite from a gender perspective. It is based on a survey study among all top-level managers (the Swedish national institutional elites) in seven different social fields and interprets the results by drawing upon Bourdieu’s theories on habitus, capital and field and Toril Moi’s ‘appropriation’ of Bourdieu (in the essay ‘Appropriating Bourdieu’, in What is a Woman? And Other Essays). Differences and similarities between men and women in the media elite are identified and analysed, including differences regarding social background and the amount and type of capital they have accumulated when reaching the top. The main conclusion is that the acquisition of social capital is of major significance to counterbalance the negative capital of femaleness in reaching a senior management position in the media.
|
|
| 10. |
|
|
