SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Ekonomi och näringsliv) hsv:(Ekonomisk historia) "

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Ekonomi och näringsliv) hsv:(Ekonomisk historia)

  • Resultat 1-10 av 6505
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Moore, Jason W., 1971- (författare)
  • Introduction : The World-Historical Imagination
  • 2011
  • Ingår i: Journal of World-Systems Research. - Riverside, Calif. : Institute for Research on World-Systems. - 1076-156X. ; 17:1, s. 1-3
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This article is the editor's introduction to the special issue of the Journal of World-Systems Research, entitled The World-Historical Imagination: Giovanni Arrighi's The Long Twentieth Century in Prospect and Retrospect.
  •  
2.
  • Hård, Ursula, et al. (författare)
  • Kvinnors företagande : arbetsmarknadsbeteende och organisatorisk lösning
  • 2007
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I dagens Sverige lyfts ofta småföretag och entreprenörer fram. Företagandet diskuteras dock ofta separat från både arbetsmarknad och övriga näringslivet. Därmed negligeras att individer växlar mellan att vara sin egen och ha anställning, det vill säga att företagandet ofta är ett sätt för individen att navigera på arbetsmarknaden snarare än drivet av en stark önskan att vara sin egen. Inte heller uppmärksammas att små företag ofta startas och drivs som en direkt konsekvens av stora organisationers strategier - det vill säga företagandet är en organisatorisk lösning på en stor organisations problem, inte uttryck för en individs starka vilja att vara sin egen. I studien ges exempel på företagande av dessa slag. Det första exemplet bygger på Ursula Hårds studier av kvinnor som följt en starta-eget-kurs i en norrlandskommun och det andra på Malin Tillmars studier av företagande i anslutning till den offentliga sektorns omvandling. Det första fallet är ett exempel på företagande som arbetsmarknadsbeteende, det sistnämnda på företagande som organisatorisk lösning. Företagandet som skapat, och skapare av, genussystemet är tydligt i fallen och diskuteras i studien.
  •  
3.
  • Moore, Jason W., 1971- (författare)
  • Environmental crises and the metabolic rift in world-historical perspective
  • 2000
  • Ingår i: Organization & environment. - 1086-0266 .- 1552-7417. ; 13:2, s. 123-157
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This article proposes a new theoretical framework to study the dialectic of capital and nature over the longue durée of world capitalism. The author proposes that today’s global ecological crisis has its roots in the transition to capitalism during the long sixteenth century. The emergence of capitalism marked not only a decisive shift in the arenas of politics, economy, and society, but a fundamental reorganization of world ecology, characterized by a “metabolic rift,” a progressively deepening rupture in the nutrient cycling between the country and the city. Building upon the historical political economy of Marx, Foster, Arrighi, and Wallerstein, the author proposes a new research agenda organized around the concept of systemic cycles of agro-ecological transformation. This agenda aims at discerning the ways in which capitalism’s relationship to nature developed discontinuously over time as recurrent ecological crises have formed a decisive moment of world capitalist crisis, forcing successive waves of restructuring over long historical time.
  •  
4.
  • Bergström, Ola, 1968 (författare)
  • Statens förändrade roll vid omställning efter större nedläggningar – En analys utifrån ett historiskt och internationellt perspektiv
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sammanfattning Statens roll i samband med omställning efter stora nedläggningar och neddragningar har förändrats de senaste femtio åren. Vilken roll staten ska ta i framtiden är inte självklart. Syftet med denna studie är att belysa: • hur har statens roll i samband med omställning förändrats över tid? • hur hanteras omställning i andra europeiska länder? • hur det svenska omställningssystemet kan anpassas till nya utmaningar som globalisering, ny teknologi och klimatförändringar? Hur har statens roll i samband med omställning förändrats? En central iakttagelse är att statens roll i samband med omställning successivt har omvandlats till att understödja och komplettera omställningsåtgärder som finansieras och organiseras av arbetsmarknadens parter. Genom kollektivavtal har arbetsmarknadens parter skapat självständiga trygghetsråd som erbjuder olika former av stöd till anställda som förlorat jobbet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har utformats med hänsyn till parternas omställningsavtal, samtidigt som parterna har uppmanats av staten att skapa överenskommelser inom nya områden som inte täckts av parternas avtal. Statens roll har således förändrats i riktning mot att understödja, komplettera och samverka med parternas olika åtgärder för omställning. Det finns flera möjliga förklaringar till denna utveckling. EU-medlemskapets begränsningar av statens handlingsutrymme i samband med näringslivets omställning är en viktig förklaring. En annan möjlig förklaring är strukturomvandlingens förändrade karaktär där allt fler företag har erfarenhet av att säga upp anställda samtidigt som uppsägningar inte uppfattas som en krissituation på samma sätt som tidigare, utan som en möjlighet att omlokalisera arbetskraften till mer produktiva företag. Det har även blivit vanligare att tjänstebaserade eller kunskapsintensiva företag gör nedskärningar vilket medfört ett ökat behov av skräddarsydda omställningsinsatser för högkvalificerad arbetskraft, något decentraliserade omställningsorganisationer tycks kunna leverera på ett mer ändamålsenligt sätt än statliga aktörer. Hur hanteras omställning i andra europeiska länder? En internationell jämförelse visar att svensk omställningspolitik är unik. Inget annat land har en omställningspolitik med ett lika tydligt fokus på att erbjuda stöd till uppsagda för att komma till en ny sysselsättning. Även det faktum att arbetsmarknadens parter har en så betydande roll ter sig unikt. Jämförelsen visar att länder skiljer sig åt med avseende på hur mycket och på vilket sätt staten investerar i olika former av åtgärder för att understödja företagens anpassning samt för uppsagda att ta sig till ett nytt arbete. Det framkommer även att det finns fördelar och nackdelar med olika typer av åtgärder och att andra länder använder åtgärder som inte varit så vanliga i Sverige i och med stora nedläggningar och neddragningar. Det handlar exempelvis om lönesänkningar, tidigarelagd pensionering och korttidsarbete. Samtidigt finns det vissa länder där statens insatser för att hantera konsekvenser av företagens nedskärningar är mycket begränsade. Det finns även exempel på länder där statens insatser framförallt är inriktade mot att bevara existerande industristrukturer. I flera länder pågår dock, liksom i Sverige, en process mot ökad decentralisering av omställningspolitiken och en ökad involvering av arbetsmarknadens parter. Det finns inget givet svar på vilket som är det bästa sättet att bedriva omställningspolitik. Detta eftersom politiken är beroende av dominerande aktörers målsättningar, historiska händelser och landets ekonomiska struktur. Om omställningspolitiken ska förändras i någon riktning bör man således ta hänsyn till dessa förutsättningar. Vad innebär EU:s reformerade globaliseringsfond? Villkoren för att EU-länder ska kunna söka stöd till uppsagda från den Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekters (EGF eller globaliseringsfonden) håller på att ändras. Under den kommande budgetperioden 2021–2027 kommer det troligtvis att krävas att länder kan visa att en neddragning eller nedläggning orsakats av globalisering, införande av ny teknologi, såsom automatisering eller digitalisering eller omställning till ett fossilfritt samhälle. Stöd från EGF kommer, på samma sätt som idag, även att förutsätta att den svenska regeringen godkänner ansökan och medfinansierar delar av de åtgärder som man söker medel för. Det blir därför upp till staten att avgöra vilka uppsägningstillfällen som ska vara berättigade till stöd samt vilken typ av åtgärder som staten ska medfinansiera. Vår analys visar att det finns flera svårigheter förknippade med att urskilja orsakerna till ett företags beslut att säga upp medarbetare eller lägga ned en verksamhet. Orsakssambanden är ofta komplexa och det förekommer att flera faktorer samverkar. Att fördela statliga medel till uppsagda med utgångspunkt från, på förhand definierade orsaker, kan därför anses vara vanskligt. Därmed inte sagt att det inte finns tillfällen då staten kan urskilja att det är lämpligt att ansöka om medel från EGF. En möjlig linje skulle vara att Sverige endast söka medel från EGF om en nedläggning eller neddragning kan anses vara en direkt följd av EU:s politik. I den mån stöd från EGF kan kombineras med det omställningsstöd som erbjuds i partsgemensamma kollektivavtal bör sådant stöd kunna beviljas. Samtidigt är de åtgärder som kan finansieras genom EGF inte alltid effektiva och det kan finnas behov av andra statliga åtgärder för att hantera näringslivets omställningsbehov. EGF-stödet är till exempel inte utformat för att hantera omedelbara och tillfälliga omvandlingstryck i form av produktionsstopp eller efterfrågeminskningar till följd av extrema väderförhållanden eller pandemier. Vägval för svensk omställningspolitik Studien pekar på flera möjliga framtida handlingsalternativ för omställningspolitiken. En återgång till 1970-talets omställningspolitik förefaller inte vara varken möjlig eller önskvärd. Ett alternativ är däremot att staten fortsätter ha en relativt begränsad roll och där merparten åtgärder organiseras och finansieras av arbetsmarknadens parter. Strategins framgång är dock beroende av hur relationerna mellan arbetsmarknadens parter utvecklas. Ett annat alternativ är att staten i större utsträckning än idag förlitar sig på marknadsmekanismer och lämnar över ansvaret till privata aktörer, liksom i andra länder. Med tanke på omställningspolitikens centrala roll för näringslivets konkurrenskraft, tillväxt och välfärdens utveckling, förefaller ett fullständigt överlämnande av omställningspolitiken medföra stora risker. Stora grupper av företag och anställda skulle exempelvis kunna lämnas utan stöd i samband med större kriser. Ytterligare ett alternativ är att stärka statens roll som kompletterande aktör. Staten skulle då få ett utökat ansvar att säkerställa tillgången till relevanta åtgärder i de fall andra aktörer inte erbjuder det. Detta för att öka landets produktivitet, samhällets välstånd och en stabil tillväxt. Statens roll skulle då vara att skapa en balans mellan, och komplettera, de åtgärder som erbjuds inom ramen för partsgemensamma avtal och de åtgärder som exempelvis erbjuds inom ramen för EU:s globaliseringsfond. Baserat på den historiska analysen, genomgången av forskningslitteraturen samt den internationella utblicken är vår slutsats att det svenska omställningssystemet fungerar relativt bra. Det finns således ingen uppenbar anledning att ändra den nuvarande modellen där en stor del av omställningsinsatserna arrangeras och finansieras av arbetsmarknadens parter. Staten bör fortsätta att understödja samverkan mellan parterna inom områden där åtgärder saknas eller där arbetsmarknadens parter ännu inte skapat partsgemensamma lösningar. Det kan till exempel röra sig om insatser i branscher eller sektorer där arbetsmarknadens parter inte har träffat omställningsavtal. Som redan nämnts bör den svenska regeringen även överväga möjligheten att medverka till stöd från EGF under vissa förutsättningar, till exempel i samband med nedläggningar och större neddragningar som är tydligt associerade med EU-kommissionens beslut vad gäller till exempel handel, ekonomiska sanktioner och klimatomställning. En annan fråga för politiker att ta ställning till i framtiden är hur statens insatser i samband med omställning ska organiseras. I nuläget är statens ansvar för åtgärder i samband med omställning utspritt på flera myndigheter.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  • Funke, Michael, 1966- (författare)
  • Från tidningsannonser till sponsrade länkar : den svenska reklamens utveckling
  • 2013
  • Ingår i: Entreprenörskap och varumärken. - Möklinta : Gidlunds förlag. ; , s. 87-106
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Artikeln åskådliggör den moderna svenska reklamens historiska utveckling och förklarar den utifrån interaktionen mellan marknads- och innovationsutveckling, nya reklamkoncept och påverkan från samhällsdebatt och regleringar.
  •  
8.
  • Norén Bretzer, Ylva, 1969, et al. (författare)
  • Introduktion: TIllit mellan människor
  • 2018
  • Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 95:3, s. 245-250
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Artikeln utgör en introduktion till SMTs temanummer om tillit mellan människor
  •  
9.
  • Forsberg, Per, 1972- (författare)
  • Pengar som ristningar på träpinnar : Icke-monetära pengars funktion för fungerade lagbildningar
  • 2015
  • Ingår i: Historisk Tidskrift. - : Svenska historiska föreningen. - 0345-469X .- 2002-4827. ; 135:3, s. 401-431
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Notches on wooden sticks: the role of non-coin money in village organizationLocal money in the form of notched sticks played a significant role in selfregulated organization of exchange in villages in 16th- and 17th-century Sweden. This kind of money is an example of non-coin money that only existed as money of account, or more precisely only as notches on wooden sticks (tally-sticks).The article argues that it is impossible to speak of local money as an isolated unit. Instead, the money symbolized by notches was interwoven with credit-networks and social relations. This helps to explain how local money made cooperation possible. Moreover, the local money of account was connected to credit systems and social relations, which explains why adoption of modern credit forms as well as changes in social relations were slow to develop in many localities.Using a perspective based in accounting history and anthropology, which sees money as credit, this article contributes to heterodox theories of money that seeks to explain the functions and social relations of different kinds of money.The money system linked to the notched sticks can be seen as variation of today’s community currencies that make different social actions possible and which are constructed for special purposes. Often one stick was created for a specific activity. In other words, the farmers created their own money for different purposes. For example, there were turn-taking sticks for ploughing snow, feeding the bull, delivering the post or providing transportation for the local clergy etc. Such sticks were often connected to sticks that recorded failure to deliver services. Persons who had not done their daily work had to do more days of work in the future. Other sticks could be used to remember and calculate how much timber or workdays different farms contributed to buildings such as the common mill or saw and how much of it was used. Such sticks made it possible to calculate and ensure that rights and obligations were distributed according to egalitarian principles. In such cases money as notches was used as calculative money and made possible value reciprocity.The article is based on ethnographic and historical literature together with the Nordic Museum’s collection of notched sticks, including information about their usage; the Nordic museum’s questionnaires about village organization in the beginning of the 20th century; and private research archives. 
  •  
10.
  • Long, Vicky, et al. (författare)
  • An Indigenous Innovation : An Example from Mobile Communication Technology
  • 2016
  • Ingår i: Oxford Development Studies. - : Taylor & Francis Group. - 1360-0818 .- 1469-9966. ; 44:1, s. 113-133
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This paper explores the processes of indigenous (global South) innovation, particularly of the “high-tech” and “radical” kind, which have spurred technological catch-up, using the example of a third-generation (3G) Chinese mobile communications technology standard. Three hypotheses were generated from this study: (a) modularity-in-design opens new windows of opportunity for technological catching-up; (b) the lack of essential intellectual property rights acts as a key inducement, or a factor-saving bias, that influences the rate and direction of indigenous innovation in the global South; and (c) the long tail of an old technology affects the take-off of a new indigenous innovation, essentially by shortening the technological distance to be covered.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 6505
Typ av publikation
tidskriftsartikel (2048)
bokkapitel (1598)
konferensbidrag (687)
annan publikation (475)
recension (362)
bok (357)
visa fler...
doktorsavhandling (353)
rapport (349)
samlingsverk (redaktörskap) (182)
licentiatavhandling (63)
forskningsöversikt (27)
proceedings (redaktörskap) (4)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (3686)
refereegranskat (2413)
populärvet., debatt m.m. (405)
Författare/redaktör
Ottosson, Jan, 1958- (214)
Magnusson, Lars, 195 ... (178)
Carlson, Benny (169)
Dribe, Martin (156)
Bengtsson, Tommy (133)
Hatti, Neelambar (120)
visa fler...
Rönnbäck, Klas, 1974 (117)
Stanfors, Maria (111)
Lundh, Christer, 195 ... (99)
Karlsson, Tobias (91)
Ulväng, Göran, 1968- (90)
Ullenhag, Kersti, 19 ... (81)
Kander, Astrid (81)
Enflo, Kerstin (76)
Lundh, Christer (75)
Schön, Lennart (75)
Olsson, Mats (73)
Green, Erik (64)
Andersson, Martin (63)
Svensson, Patrick (63)
Sundevall, Fia, 1974 ... (58)
Pettersson, Lars (57)
Lapidus, John, 1973 (57)
Hillbom, Ellen (56)
Nilsson, Anders (53)
Broberg, Oskar, 1976 (52)
Nyberg, Klas, 1958- (52)
Morell, Mats, 1955- (50)
Magnusson, Lars (49)
Hallén, Per, 1969 (49)
Dalhede, Christina, ... (49)
Bengtsson, Erik (47)
Lindmark, Magnus, 19 ... (47)
Mäkeler, Hendrik, 19 ... (47)
Isacson, Maths, 1948 ... (47)
Tandon, Rameshwar (46)
Gadd, Carl-Johan, 19 ... (46)
Isacson, Maths (45)
Edvinsson, Rodney, 1 ... (45)
Ljungberg, Jonas (43)
Edebalk, Per Gunnar (41)
Lönnborg, Mikael (40)
Murhem, Sofia, 1969- (39)
Singer, Hans (38)
Eriksson, Martin, 19 ... (38)
Öberg, Stefan, 1978 (38)
Fellman, Susanna, 19 ... (37)
Scott, Kirk (37)
Husz, Orsi, 1969- (37)
Ducoing, Cristian (37)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (2192)
Uppsala universitet (1910)
Göteborgs universitet (961)
Stockholms universitet (741)
Umeå universitet (492)
Linköpings universitet (100)
visa fler...
Södertörns högskola (98)
Chalmers tekniska högskola (71)
Sveriges Lantbruksuniversitet (53)
Kungliga Tekniska Högskolan (50)
Linnéuniversitetet (36)
Örebro universitet (15)
Riksantikvarieämbetet (15)
Luleå tekniska universitet (14)
Jönköping University (12)
Mittuniversitetet (11)
Malmö universitet (9)
Högskolan i Halmstad (7)
Högskolan i Borås (6)
Mälardalens universitet (5)
Högskolan Väst (4)
Högskolan i Skövde (4)
Karlstads universitet (4)
Högskolan Dalarna (4)
Försvarshögskolan (3)
Högskolan i Gävle (2)
Högskolan Kristianstad (1)
Nordiska Afrikainstitutet (1)
Gymnastik- och idrottshögskolan (1)
Karolinska Institutet (1)
Blekinge Tekniska Högskola (1)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (1)
visa färre...
Språk
Engelska (4074)
Svenska (2242)
Tyska (73)
Spanska (31)
Franska (23)
Norska (17)
visa fler...
Kinesiska (10)
Finska (8)
Portugisiska (6)
Danska (5)
Italienska (5)
Nederländska (5)
Ryska (4)
Polska (1)
Japanska (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (6504)
Humaniora (646)
Lantbruksvetenskap (106)
Teknik (53)
Medicin och hälsovetenskap (35)
Naturvetenskap (33)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy