| 1. |
- Håkansson, Peter, et al.
(författare)
-
Introduktion: Yrkesutbildningen och den ekonomiska historien
- 2013
-
Ingår i: Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940-1975. - 9789187351297 ; , s. 9-19
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Yrkesutbildningen har både påverkat och påverkats av den ekonomiska historien och det finns åtminstone två olika teoretiska perspektiv som kan användas. Det ena är det strukturanalytiska perspektivet som utgår från att ekonomin förändras i cykler. En insikt och förståelse som projektet har gett är att yrkesutbildningen inte alltid entydigt följt dessa cykler, och framförallt inte för alla branscher samtidigt. Skogsindustrin, som exempel, påbörjade sin mekanisering mycket senare än många andra branscher i Sverige. Däremot kom behovet av utbildning (i stort sett) att följa branschens mekanisering. Det andra perspektivet är det nyinstitutionella. Detta perspektiv har delvis andra utgångspunkter där utvecklingen av en institution inte alltid motsvaras av vad som tycks mest rationellt. Istället är det uppfattningar, normer, risk och värdesystem som spelar in när institutioner skapas och upprätthålls (North 2005). I detta kapitel presenterar vi dessa teoretiska perspektiv för att undersöka deras relation till yrkesutbildningens formering 1940-1975.
|
|
| 2. |
- Lundh Nilsson, Fay, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2010
-
Ingår i: Två sidor av samma mynt? Folkbildning och yrkesutbildning vid de nordiska folkhögskolorna. - 9789185509553 ; , s. 7-18
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Nilsson, Anders, et al.
(författare)
-
Lärlingsutbildning som ett alternativ i yrkesutbildningen 1940-1970
- 2013
-
Ingår i: Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940-1975. - 9789187351297 ; , s. 87-120
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Merparten av den svenska yrkesutbildningen bedrevs länge i lärlingsliknande men relativt oreglerade former. I slutet av 1930-talet inledde parterna på arbetsmarknaden, LO och SAF, ett samarbete för att stärka och förbättra yrkesutbildningen. De förespråkade in på 1950-talet ett lärlingsbaserat system där parterna hade ett stort inflytande, men den fortsatta utvecklingen blev helt annorlunda. Skolförlagd yrkesutbildning blev den dominerande formen redan under 1960-talet och 1971 integrerades yrkesskolorna med teoretiska utbildningar i gymnasieskolan. Det medförde att lärlingsutbildning blev en helt marginell företeelse inom den grundläggande yrkesutbildningen. I den här artikeln diskuteras hur lärlingsutbildningen under relativt kort tid först lyftes fram och sedan, ganska omärkligt, började avföras från dagordningen.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Anders, et al.
(författare)
-
Yrkesutbildningens utveckling 1940 – 1975
- 2013
-
Ingår i: Yrkesutbildningens formering i Sverige 1940-1975. - 9789187351297 ; , s. 21-37
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetsmarknadens parter etablerade sig som kraftfulla aktörer på yrkesutbildningens område i början av 1940-talet med utgångspunkt från arbetsmarknadens krav och behov av utbildad arbetskraft. Huvuddelen av utbildningen skedde i företag på arbetsmarknadens villkor och kontakterna med andra delar av utbildningssystemet var mycket begränsad. Egentligen uppfattades yrkesutbildningen vid den tiden knappast som en del av utbildningssystemet. Den var snarare en del av arbetsmarknaden. Under 1950-talet ändrades emellertid yrkesutbildningens förutsättningar på avgörande sätt. Näringslivet var fortsatt berett på att utbilda de kvalificerade medarbetarna inom ramen för företagsskolor med lärlingsutbildning, men hade ett begränsat intresse att svara för den lite enklare yrkesutbildningen. Den kom alltmer att uppfattas som ett samhällsansvar som kunde tillgodoses med skolförlagd utbildning. Med 1971 års reform integrerades de yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan och blev, åtminstone formellt, likställda utbildningar som kunde ge tillträde till högre studier. Därmed hade yrkesutbildningen blivit en del av utbildningssystemet, men till ett pris. Kontakterna med arbetsmarknaden hade kraftigt försämrats.
|
|
| 5. |
- Håkansson, Peter, et al.
(författare)
-
Getting a job when times are bad : recruitment practices in Sweden before, during and after the Great Recession
- 2019
-
Ingår i: Scandinavian Economic History Review. - : Routledge. - 0358-5522 .- 1750-2837. ; 67:2, s. 132-153
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research on recruitment shows that networks matter and are effective as search channels. The aim of this article is to analyse how recruitment practices varies over time, and specifically, how it has varied before, during, and after the Great Recession 2008–2009. The findings are that recruitment practices change both in the short term, in relation to labour supply, which we can call a cyclical effect, but also in accordance to a long-term, structural effects. Informal recruitment practices, such as recruitment through ‘friends and acquaintances’ and ‘employer made contact’, seem to increase during bad times. In the long run, the recruitment practices ‘direct application’, ‘friends and acquaintances’ and ‘formal private’ increase in relation to recruitment through the Swedish Public Employment Agency (SPEA). A reason for this may be that the labour market in the new knowledge economy demands a heterogenic workforce with high demands on non-cognitive skills and customisation. Here the new network recruitment practices seem to fit in.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Karlsson, Tobias, et al.
(författare)
-
Vocational Education and Industrial Relations : Sweden 1910–1975
- 2018
-
Ingår i: Nordic Journal of Educational History. - Umeå : Umeå University Library. - 2001-7766 .- 2001-9076. ; 5:1, s. 27-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article we discuss vocational education in Sweden against the backdrop of the changing nature of industrial relations in the period from ca 1910 to 1975. Drawing upon evidence from official inquiries and case studies of two industries (forest industry and shipbuilding), we show that Sweden in the 1940s and 1950s can be described as a collective skill formation system in the making, where firms, intermediary associations, and the state cooperated around vocational education and training. However, Sweden developed in a very different direction than similar countries. We argue that this remarkable change of trajectory cannot be understood without considering the simultaneous disintegration of the model of industrial relations, along with general changes in the system of education.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Ljungberg, Jonas, et al.
(författare)
-
Human Capital and Economic Growth: Sweden 1870-2000
- 2009
-
Ingår i: Cliometrica. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1863-2513 .- 1863-2505. ; 3:1, s. 71-95
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents newly constructed series on human capital in Sweden 1870–2000. The estimates are based on enrolment in different forms of education, stretching as far back as 1812, and the size and age distribution of the population within age range 15–65 years. The secular accumulation of human capital has closely matched the long-term trend in aggregate productivity and both grew at a rate of 2.4% annually. Our estimates differ significantly from the data attributed to Sweden in the international short-cut estimates of human capital for the period since 1960. The basic question addressed is about causality: whether human capital causes economic growth or if causality goes in the other direction. We address this problem with modified Granger-causality tests. According to our results, changes in the stock of human capital have in a systematic way preceded changes in aggregate productivity up to the structural crisis in the 1970s. This allows us to conclude that human capital has been a causal factor in Swedish economic growth since the industrialisation. However, after 1975, the growth of human capital has not been able to match the demands of the third industrial revolution.
|
|
| 10. |
|
|
