| 1. |
- Nordström, Jonas, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation : Upptag och integrering bland svenska aktörer och kvantifiering av de samhällsekonomiska effekterna
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har flera internationella rapporter visat på en världsomfattande förlust av biologisk mångfald och funktionella ekosystem. Ett av de största hoten är förändrad markanvändning. Ett sätt att förebygga och lindra skada är att arbeta med skadelindringshierarkin och ekologisk kompensation. Enligt skadelindringshierarki skall exploatören sträva efter att (1) undvika, (2) minimera och (3) återställa den biologiska mångfalden eller avhjälpa negativ miljöpåverkan på plats. Därefter kan de eventuellt kvarvarande negativa konsekvenserna (4) kompenseras. Detta sista steg går i Sverige under namnet ekologisk kompensation.Ekologisk kompensation som idé utvecklades på 1970-talet och har sedan dess använts och utvecklats av offentliga organisationer och företag runt om i världen. I Sverige genomförs kompensationsåtgärder antingen med utgångspunkt i miljöbalken eller genom frivilliga åtaganden, oftast i relation till fysisk planering (så kallad frivillig ekologisk kompensation). Vid den lagstyrda kompensationen står biologisk mångfald i fokus, medan den frivilliga ekologiska kompensationen också fokuserar på bevarandet av ekosystemtjänster.Genom planmonopolet, ansvaret för allmännyttan, samt i flera fall betydande markinnehav, har svenska kommuner en framträdande roll i arbetet med båda typerna av ekologisk kompensation. Beroende på hur landets kommuner väljer att arbeta med ekologisk kompensation i samband fysisk planering kommer utfallet för skydd av biologisk mångfald och ekosystemtjänster att variera. Denna rapport fokuserar på kommuners arbete med ekologisk kompensation från två olika vinklar: användning av ekologisk kompensation i kommunal fysisk planering (del 1) och hur modeller kan ge stöd för beslut av kompensationsåtgärder (del 2).Vi studerarDel 1 består av en teoretisk bakgrund, en översiktlig aktörsanalys, två empiriska kapitel. Den teoretiska bakgrunden ger en övergripande beskrivning av konceptets grundläggande idéer och etiska, sociala, tekniska och styrningsrelaterade utmaningar som identifierats i den vetenskapliga litteraturen. Denna bakgrund används som en analytisk utgångspunkt för de empiriska kapitlen. I den översiktliga analysen av praktiken beskrivs svenska aktörers (myndigheter, företag och kommuner) arbete med ekologisk kompensation. I det första empiriska kapitlet kartläggs upptaget och användningen av konceptet ekologisk kompensation i översiktliga planeringsdokument (översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, grönplaner och naturvårdsplaner). I det andra empiriska kapitlet redovisas en intervjustudie genomförd med kommunala tjänstepersoner kring drivkrafter och barriärer i relation till kommunens arbete med ekologisk kompensation.I den andra delen av projektet beskrivs och demonstreras hur modellering kan användas för att kvantifiera förluster av ekosystemtjänster vid en exploatering, något som kan användas för att ta fram lämpliga kompensationsåtgärder. Som fallstudier studeras exploatering av två olika typer av markanvändning: bostadsnära natur (grönområden) som används för rekreation samt jordbruksmark. De ekosystemtjänster som studeras vid exploatering av jordbruksmark är Sveriges livsmedelsförsörjning och kolinlagring för att motverka klimatförändring. Studien visar även hur förluster av ekosystemtjänster kan översättas till samhällsekonomiska monetära värden för att underlätta beräkningar och finansiering av kompensationsåtgärder. För den bostadsnära naturen utvecklas en enkel modell som synliggör rekreationsvärden samt belyser fördelningseffekter vid ekologisk kompensation.Vi finnerDel 1Kartläggningen av de översiktliga planeringsdokumenten pekar på ett betydande upptag av konceptet i kommunerna. Skillnaden i hur långt kommunerna har kommit i användandet av konceptet varierar dock. Bland de 164 kommunerna som nämner ekologisk kompensation har tre av tio kommuner utvecklat planeringsverktyg i form av processverktyg, planeringsunderlag och beräkningsmodeller. Resterande kommuner har en varierande grad av integrering av konceptet i planerna; från hänvisningar till gällande lagstiftning, till skrivningar om att de ska ta fram planeringsverktyg. Det finns även en stor variation i hur kommunerna relaterar till konceptets grundläggande idéer och utmaningar.Intervjustudien visar att det finns flera sätt att se på kompensation ur ett kommunalt perspektiv, där vissa ser kompensation som något positivt och som en möjlighet att skapa en dialog med exploatörer, medan andra ser användningen som mer problematiskt. Vissa utmaningar framträder dock gemensamt i de studerade kommunerna; flera kommuner lyfter problemet kring bristande uppföljning av genomförda kompensationsåtgärder vilket skapar en osäkerhet kring långsiktigt säkerställande av naturvärden och ekosystemtjänster. Det är en mångfacetterad problembild som handlar såväl om osäkerheter kring om frivilliga åtgärder ens blir implementerade, om de får adekvat skötsel. I relation till detta nämner också tjänstepersoner i mindre kommuner att lokala politiker inte vill ställa för höga krav p.g.a. risken att avskräcka exploatören. Många tjänstepersoner nämner också att de skulle önska tydligare mandat både från den kommunala politiken och från nationell lagstiftning men också mer konkreta råd (underlagsmaterial och rådgivning) för hur de kan använda kompensationsåtgärder som ett verktyg inom ramarna för existerande lagstiftning.Del 2Vid exploatering av exempelvis jordbruksmark är det otydligt hur effekterna bör analyseras och eventuellt kompenseras. Studien visar att exploatering av jordbruksmark försämrar Sveriges potential till livsmedelsförsörjning i framtiden och ökar landets utsläpp av växthusgaser. Vi beskriver hur den negativa påverkan på livsmedelsförsörjningen kan beräknas och hur den kan kompenseras genom ekologisk intensifiering av kvarvarande jordbruksmark. Ökade utsläpp av växthusgaser behöver emellertid kompenseras med lämpliga kolfångståtgärder i närtid. Resultaten från vår fallstudie visar att exploatering av ett hektar jordbruksmark i Götalands södra slättbygder innebär ett nettokrav på exploatören på ca 2 miljoner kr för att finansiera kompensationsåtgärder. I fallstudien har vi bara undersökt två effekter av exploatering av jordbruksmark för att undersöka potentialen i modelleringsmetoden. Men andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald i allmänhet kommer sannolikt att påverkas negativt vid en exploatering. Det beräknade nettokravet kan därför tolkas som ett minimumvärde.Vid kompensation av bostadsnära grönområden visar resultaten att tillgänglighet är den viktigaste faktorn vid beräkningar av rekreationsvärden, eller mer specifikt hur många som bor i närheten av eller passerar förbi grönområdet på väg till skola, arbete etc. Även om det finns skillnader mellan olika grupper i samhället beträffande hur ofta de besöker ett tätortsnära grönområde är dessa skillnader små i förhållande till tillgänglighetens (avståndets) betydelse för rekreationsvärdet. Det är dock viktigt att framhålla att det kommer att finnas vinnare och förlorare vid en rumslig flyttning av kompensationsåtgärder.De beräkningsmodeller som vi presenterar i denna rapport skulle kunna ge ett ökat stöd och beslutsunderlag vid ekologisk kompensation. För att göra de mer komplexa modellerna tillgängliga för användare skulle modellerna kunna tillhandahållas på nationell nivå. Även om bra modeller kan bidra till ett förbättrat beslutsunderlag är det av yttersta vikt att det finns bra stöd, vägledning, kvalitetskriterier samt goda uppföljningsmekanismer för ekologisk kompensation. I annat fall förlorar modellerna också sitt värde. De aspekter som är allra svårast att modellera är av intrikat ekologisk eller lokal art och ställer därför krav på kompetens och lokalkännedom hos den som använder modellerna.
|
|
| 2. |
- Berggren, Niclas, et al.
(författare)
-
Does social trust speed up reforms? : The case of central-bank independence
- 2016
-
Ingår i: Journal of Institutional Economics. - : Cambridge University Press. - 1744-1374 .- 1744-1382. ; 12:2, s. 395-415
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many countries have undertaken central-bank independence reforms, but the years of implementation differ. What explains such differences in timing? This is of interest more broadly, as it sheds light on factors that matter for the speed at which economic reforms come about. We study a rich set of potential determinants, both economic and political, but put special focus on a cultural factor, i.e. social trust. We find empirical support for an inverse u-shape: Countries with low and high social trust implemented their reforms earlier than countries with intermediate levels. We make use of two factors to explain this pattern: the need to undertake reform (which is more urgent in countries with low social trust) and the ability to undertake reform (which is greater in countries with high social trust). Overall, our findings imply that culture matters for institutional change.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bornhäll, Anders, et al.
(författare)
-
Sleeping gazelles : The unseen job creators?
- 2015
-
Ingår i: Entrepreneurial growth. - : Emerald Group Publishing Limited. - 9781785600470 - 9781785600463 ; , s. 161-185
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- High-growth firms have recently received considerable attention in the firm growth literature. These firms might have grown despite the existence of growth barriers, and evidence also suggests that, having already grown exponentially, they may not be in the best position to grow further. Policies targeting high-growth firms may therefore be misdirected. We argue that entrepreneurship researchers should concentrate more on firms that are not hiring, despite having high profits. We call these firms “sleeping gazelles,” and demonstrate that they represented almost 10% of all limited liability firms in Sweden from 1997 to 2010. Nearly half of these firms continued to earn high or moderate profits in subsequent three-year periods, while still displaying no growth. Regression analyses indicate that these firms were significantly smaller, older, more likely to be active in industries with high profit uncertainty, and more likely to be located in less densely populated municipalities than were corresponding growing firms.
|
|
| 5. |
- Bornhäll, Anders, 1984-, et al.
(författare)
-
The capital constraint paradox in micro and small family and nonfamily firms
- 2016
-
Ingår i: Journal of Entrepreneurship and Public Policy. - : Emerald Group Publishing Limited. - 2045-2101 .- 2045-211X. ; 5:1, s. 38-62
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – The purpose of this paper is to investigate the importance of the entrepreneur’s quest for independence and control over the firm for governance and financing strategies with a special focus on family firms and how they differ from nonfamily firms.Design/methodology/approach – The analysis is based on 1,000 telephone interviews with Swedish micro and small firms. The survey data are matched with firm-level data from the Bureau van Dijks database ORBIS.Findings – The analysis shows that independence is a prime motive for enterprises, statistically significantly more so for family owners. Family owners are more prone to use either their own savings or loans from family and are more reluctant to resort to external equity capital. Our results indicate a potential “capital constraint paradox”; there might be an abundance of external capital while firm growth is simultaneously constrained by a lack of internal funds.Research limitations/implications – The main limitation is that the study is based on cross-section data. Future studies could thus be based on longitudinal data.Practical implications – The authors argue that policy makers must recognize independence and control aversion as strong norms that guide entrepreneurial action and that micro- and small-firm growth would profit more from lower personal and corporate income taxes compared to policy schemes intended to increase the supply of external capital.Originality/value – The paper offers new insights regarding the value of independence and how it affects strategic decisions within the firm.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Brännlund, Runar, et al.
(författare)
-
Foreign ownership and its effects on employment and wages : the case of Sweden
- 2016
-
Ingår i: IZA Journal of European Labor Studies. - Heidelberg : Springer Science and Business Media LLC. - 2193-9012. ; 5:1, s. 1-17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, we study how foreign ownership of Swedish companies affects employment and wages. To study these effects, we specify a model based on the assumption that the Swedish labour market can be described as one where trade unions and employers bargain over employment and wages. Our hypothesis is that bargaining power is affected by institutional settings and the ownership of the firm. To test our hypothesis, we used a panel data set of 242 large Swedish manufacturing firms over the period 1980–2005. The results indicate no significant impact of foreign ownership on employment or wages in Sweden.
|
|
| 8. |
- Brännäs, Kurt, et al.
(författare)
-
A new approach to modelling and forecasting monthly guest nights in hotels
- 2002
-
Ingår i: International Journal of Forecasting. - : Elsevier. - 0169-2070 .- 1872-8200. ; 18:1, s. 19-30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Starting from a day-to-day model on hotel specific guest nights we obtain an integer-valued moving average model by cross-sectional and temporal aggregation. The two parameters of the aggregate model reflect mean check-in and the check-out probability. Letting the parameters be functions of dummy and economic variables we demonstrate the potential of the approach in terms of interesting interpretations. Empirical results are presented for a series of Norwegian guests in Swedish hotels. The results indicate strong seasonal patterns in both mean check-in and in the check-out probability. Models based on differenced series are preferred in terms of goodness-of-fit. In a forecast comparison the improvements due to economic variables are small. © 2002 International Institute of Forecasters. Published by Elsevier Science B.V.
|
|
| 9. |
- Brännäs, Kurt, et al.
(författare)
-
An Integer-Valued Time Series Model for Hotels that Accounts for Constrained Capacity
- 2004
-
Ingår i: Studies in Nonlinear Dynamics and Econometrics. - : Walter de Gruyter GmbH. - 1558-3708 .- 1081-1826. ; 8:4, s. Article 6-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Many service industry firms strive hard to fill free capacity in order to cover their costs for a fixed capital stock. This paper presents a time series model where the capacity constraint is an integral part. The integer-valued autoregressive model builds on a simple idea of how daily time series arise for hotels and other similar establishments. Measures that follow naturally from the time series model are the occupancy probability and the duration of stay for the visitor. Empirically, we study the effects of price changes and a large festival, on these measures.
|
|
| 10. |
- Brännäs, Kurt, et al.
(författare)
-
Tourist accommodation effects of festivals
- 2006
-
Ingår i: Tourism Economics. - : SAGE Publications. - 1354-8166 .- 2044-0375. ; 12:2, s. 291-302
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is increasing interest in arranging festivals or special events in many cities. This paper presents an econometric model to account for the tourism accommodation impact of such events. The autoregressive count data model incorporates some of the more important factors in the planning and evaluation of an event, such as spare capacity, displacement effects and the costs that visitors face. The results for two large Swedish festivals indicate that there are some displacement effects but that the net tourism effect is positive, since the average visitor stays longer during festival periods. In the final year of the sample the festival increased the accommodation receipts for the hotels in Stockholm and Gothenburg by 2% and 6%, respectively.
|
|
