| 1. |
- Berglund, Karin, et al.
(författare)
-
Women's entrepreneurship, neoliberalism and economic justice in the postfeminist era : a discourse analysis of policy change in Sweden
- 2018
-
Ingår i: Gender, Work and Organization. - : John Wiley & Sons. - 0968-6673 .- 1468-0432. ; 25:5, s. 531-556
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since the early 1990s, there has been investment in women's entrepreneurship policy (WEP) in Sweden, which continued until 2015. During the same period, Sweden assumed neoliberal policies that profoundly changed the position of women within the world of work and business. The goals for WEP changed as a result, from entrepreneurship as a way to create a more equal society, to the goal of unleashing women's entrepreneurial potential so they can contribute to economic growth. To better understand this shift we approach WEP as a neoliberal governmentality which offers women 'entrepreneurial' or 'postfeminist' subject positions. The analysis is inspired by political theorist Nancy Fraser who theorized the change as the displacement of socioeconomic redistribution in favour of cultural recognition, or identity politics. We use Fraser's concepts in a discourse analysis of Swedish WEP over two decades, identifying two distinct discourses and three discursive displacements. Whilst WEP initially gave precedence to a radical feminist discourse that called for women's collective action, this was replaced by a postfeminist neoliberal discourse that encouraged individual women to assume an entrepreneurial persona, start their own business, compete in the marketplace and contribute to economic growth. The result was the continued subordination of women business owners, but it also obscured or rendered structural problems/solutions, and collective feminist action, irrelevant.
|
|
| 2. |
- Amuakwa-Mensah, Franklin, et al.
(författare)
-
Re-examining the Determinants of Non-Performing Loans in Ghana’s Banking Industry: Role of the 2007–2009 Financial Crisis
- 2017
-
Ingår i: Journal of African Business. - : Routledge. - 1522-8916 .- 1522-9076. ; 18:3, s. 357-379
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper uses robust econometric methods to estimate the determinants of non-performing loans (NPLs) with a specific focus on the role of the 2007–2009 financial crisis in explaining NPLs in the banking industry of Ghana. Findings suggest that non-performing loans are significantly affected by bank-specific, industry, and macroeconomic variables. We observed heterogeneity in the determinants of NPLs for sub-samples of the data. The effect of the financial crisis on NPLs is observed to be conditional on the level of credit risk in our sub-sample analysis. The results from the impulse response corroborate that of the regression estimation.
|
|
| 3. |
- Fredman, Peter, et al.
(författare)
-
Economic values in the Swedish nature-based recreation sector : a synthesis
- 2012
-
Ingår i: Tourism Economics. - London : IP Publishing. - 1354-8166 .- 2044-0375. ; 18:4, s. 903-910
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- This research synthesis reports the main findings from a review of economic values associated with nature-based recreation in Sweden. The purpose of the work was to support policy and to identify areas for future research. Data came from over 150 scientific publications and other public sources. The authors find inter alia a lack of systematic data for several recreation activities (including naturebased tourism), a significant growth in the outdoor equipment industry and a relatively modest economic involvement by the public sector. The information is structured under different categories to illustrate the significance and range of different economic values. The authors conclude that there is a need for more comprehensive and systematically collected data, methodological development and interdisciplinary research.
|
|
| 4. |
- Kehoe, Laura, et al.
(författare)
-
Make EU trade with Brazil sustainable
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 364:6438, s. 341-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Otto, Opira
(författare)
-
Trust, identity and beer : institutional arrangements for agricultural labour in Isunga village in Kiryandongo district, midwestern Uganda
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis explores the role and influence of institutions on agricultural labour transactions in Isunga village in Kiryandongo District, Midwestern Uganda. It primarily focuses on how farmers structure, maintain and enforce their labour relationships during crop farming. The study is based on semi-structured interviews of twenty households and unstructured interviews with representatives of farmers associations. These interviews show that other than household labour, the other common labour arrangements in the village include farm work sharing, labour exchanges and casual wage labour. Farm work sharing and labour exchanges involve farmers temporarily pooling their labour into work groups to complete tasks such as planting, weeding or harvesting crops on members' farms in succession. This is done under strict rules and rewarded with 'good' beer and food. Against this background, the study asks what institutions really are, why they matter and what we can learn about them. Literature suggests that institutions influence labour transactions by their effects on transaction costs and the protection of contractual rights. However, literature does not suggest which institutions are best for agricultural labour transactions. Taking institutions to be the 'rules of the game', with farmers as 'players' who strategically use these rules to their advantage, the study focused on the interaction between institutions and farmers. The major findings of the study are: (a) farmers' choices of institutions are influenced by the characteristics of transactions, the costs of using institutions for handling labour dealings, the fairness and predictability of the outcome of contract enforcement mechanisms, and socio-cultural factors such as kin/ethnic status, morality and affection, (b) formal institutions in Isunga are either weak, ineffective or absent. So, farmers rely heavily on institutions embedded in social norms and networks to structure their transactional relationships, to ensure the performance of the respective parties, and to settle disputes if they arise. The study concludes that agricultural labour transactions in Isunga involve judgements of personal characteristics and social roles expressed as reputation and trustworthiness.
|
|
| 7. |
- Abu Hatab, Assem, et al.
(författare)
-
COVID-19 risk perception and public compliance with preventive measures : Evidence from a multi-wave household survey in the MENA region
- 2023
-
Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 18:7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study investigates the association between individuals’ concern about contracting COVID-19 and their compliance with recommended preventive and mitigation measures, namely wearing face masks, maintaining social distancing and handwashing, in the context of the Middle East and North Africa (MENA) region. The empirical analysis is based on a panel dataset from the Combined COVID-19 MENA Monitor Household Survey, which was carried out in Jordan, Morocco, Sudan, Tunisia and Egypt. Applying a probit estimation technique, a positive and statistically significant association was found between the level of COVID-19 worries and individuals’ compliance with the mitigation measures. Notably, the results revealed that this association followed a “first-up-then-down” trend, showing that compliance with the three mitigation measures rose as individuals’ worries about contracting the virus increased, and then markedly decreased after they had been infected. Socio-demographic characteristics contributing to lower levels of compliance included being male, being over 60, having lower levels of education and having a lower household income. A cross-country analysis revealed remarkable differences between the five countries, with the strongest association between COVID-19 concerns and adherence to mitigation measures observed in Tunisia and Sudan, and the weakest association seen in Jordan and Morocco. Policy implications are outlined for effective risk communication and management during disease outbreaks and public health emergencies to encourage appropriate public health behaviours.
|
|
| 8. |
- Nordström, Jonas, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation : Upptag och integrering bland svenska aktörer och kvantifiering av de samhällsekonomiska effekterna
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har flera internationella rapporter visat på en världsomfattande förlust av biologisk mångfald och funktionella ekosystem. Ett av de största hoten är förändrad markanvändning. Ett sätt att förebygga och lindra skada är att arbeta med skadelindringshierarkin och ekologisk kompensation. Enligt skadelindringshierarki skall exploatören sträva efter att (1) undvika, (2) minimera och (3) återställa den biologiska mångfalden eller avhjälpa negativ miljöpåverkan på plats. Därefter kan de eventuellt kvarvarande negativa konsekvenserna (4) kompenseras. Detta sista steg går i Sverige under namnet ekologisk kompensation.Ekologisk kompensation som idé utvecklades på 1970-talet och har sedan dess använts och utvecklats av offentliga organisationer och företag runt om i världen. I Sverige genomförs kompensationsåtgärder antingen med utgångspunkt i miljöbalken eller genom frivilliga åtaganden, oftast i relation till fysisk planering (så kallad frivillig ekologisk kompensation). Vid den lagstyrda kompensationen står biologisk mångfald i fokus, medan den frivilliga ekologiska kompensationen också fokuserar på bevarandet av ekosystemtjänster.Genom planmonopolet, ansvaret för allmännyttan, samt i flera fall betydande markinnehav, har svenska kommuner en framträdande roll i arbetet med båda typerna av ekologisk kompensation. Beroende på hur landets kommuner väljer att arbeta med ekologisk kompensation i samband fysisk planering kommer utfallet för skydd av biologisk mångfald och ekosystemtjänster att variera. Denna rapport fokuserar på kommuners arbete med ekologisk kompensation från två olika vinklar: användning av ekologisk kompensation i kommunal fysisk planering (del 1) och hur modeller kan ge stöd för beslut av kompensationsåtgärder (del 2).Vi studerarDel 1 består av en teoretisk bakgrund, en översiktlig aktörsanalys, två empiriska kapitel. Den teoretiska bakgrunden ger en övergripande beskrivning av konceptets grundläggande idéer och etiska, sociala, tekniska och styrningsrelaterade utmaningar som identifierats i den vetenskapliga litteraturen. Denna bakgrund används som en analytisk utgångspunkt för de empiriska kapitlen. I den översiktliga analysen av praktiken beskrivs svenska aktörers (myndigheter, företag och kommuner) arbete med ekologisk kompensation. I det första empiriska kapitlet kartläggs upptaget och användningen av konceptet ekologisk kompensation i översiktliga planeringsdokument (översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, grönplaner och naturvårdsplaner). I det andra empiriska kapitlet redovisas en intervjustudie genomförd med kommunala tjänstepersoner kring drivkrafter och barriärer i relation till kommunens arbete med ekologisk kompensation.I den andra delen av projektet beskrivs och demonstreras hur modellering kan användas för att kvantifiera förluster av ekosystemtjänster vid en exploatering, något som kan användas för att ta fram lämpliga kompensationsåtgärder. Som fallstudier studeras exploatering av två olika typer av markanvändning: bostadsnära natur (grönområden) som används för rekreation samt jordbruksmark. De ekosystemtjänster som studeras vid exploatering av jordbruksmark är Sveriges livsmedelsförsörjning och kolinlagring för att motverka klimatförändring. Studien visar även hur förluster av ekosystemtjänster kan översättas till samhällsekonomiska monetära värden för att underlätta beräkningar och finansiering av kompensationsåtgärder. För den bostadsnära naturen utvecklas en enkel modell som synliggör rekreationsvärden samt belyser fördelningseffekter vid ekologisk kompensation.Vi finnerDel 1Kartläggningen av de översiktliga planeringsdokumenten pekar på ett betydande upptag av konceptet i kommunerna. Skillnaden i hur långt kommunerna har kommit i användandet av konceptet varierar dock. Bland de 164 kommunerna som nämner ekologisk kompensation har tre av tio kommuner utvecklat planeringsverktyg i form av processverktyg, planeringsunderlag och beräkningsmodeller. Resterande kommuner har en varierande grad av integrering av konceptet i planerna; från hänvisningar till gällande lagstiftning, till skrivningar om att de ska ta fram planeringsverktyg. Det finns även en stor variation i hur kommunerna relaterar till konceptets grundläggande idéer och utmaningar.Intervjustudien visar att det finns flera sätt att se på kompensation ur ett kommunalt perspektiv, där vissa ser kompensation som något positivt och som en möjlighet att skapa en dialog med exploatörer, medan andra ser användningen som mer problematiskt. Vissa utmaningar framträder dock gemensamt i de studerade kommunerna; flera kommuner lyfter problemet kring bristande uppföljning av genomförda kompensationsåtgärder vilket skapar en osäkerhet kring långsiktigt säkerställande av naturvärden och ekosystemtjänster. Det är en mångfacetterad problembild som handlar såväl om osäkerheter kring om frivilliga åtgärder ens blir implementerade, om de får adekvat skötsel. I relation till detta nämner också tjänstepersoner i mindre kommuner att lokala politiker inte vill ställa för höga krav p.g.a. risken att avskräcka exploatören. Många tjänstepersoner nämner också att de skulle önska tydligare mandat både från den kommunala politiken och från nationell lagstiftning men också mer konkreta råd (underlagsmaterial och rådgivning) för hur de kan använda kompensationsåtgärder som ett verktyg inom ramarna för existerande lagstiftning.Del 2Vid exploatering av exempelvis jordbruksmark är det otydligt hur effekterna bör analyseras och eventuellt kompenseras. Studien visar att exploatering av jordbruksmark försämrar Sveriges potential till livsmedelsförsörjning i framtiden och ökar landets utsläpp av växthusgaser. Vi beskriver hur den negativa påverkan på livsmedelsförsörjningen kan beräknas och hur den kan kompenseras genom ekologisk intensifiering av kvarvarande jordbruksmark. Ökade utsläpp av växthusgaser behöver emellertid kompenseras med lämpliga kolfångståtgärder i närtid. Resultaten från vår fallstudie visar att exploatering av ett hektar jordbruksmark i Götalands södra slättbygder innebär ett nettokrav på exploatören på ca 2 miljoner kr för att finansiera kompensationsåtgärder. I fallstudien har vi bara undersökt två effekter av exploatering av jordbruksmark för att undersöka potentialen i modelleringsmetoden. Men andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald i allmänhet kommer sannolikt att påverkas negativt vid en exploatering. Det beräknade nettokravet kan därför tolkas som ett minimumvärde.Vid kompensation av bostadsnära grönområden visar resultaten att tillgänglighet är den viktigaste faktorn vid beräkningar av rekreationsvärden, eller mer specifikt hur många som bor i närheten av eller passerar förbi grönområdet på väg till skola, arbete etc. Även om det finns skillnader mellan olika grupper i samhället beträffande hur ofta de besöker ett tätortsnära grönområde är dessa skillnader små i förhållande till tillgänglighetens (avståndets) betydelse för rekreationsvärdet. Det är dock viktigt att framhålla att det kommer att finnas vinnare och förlorare vid en rumslig flyttning av kompensationsåtgärder.De beräkningsmodeller som vi presenterar i denna rapport skulle kunna ge ett ökat stöd och beslutsunderlag vid ekologisk kompensation. För att göra de mer komplexa modellerna tillgängliga för användare skulle modellerna kunna tillhandahållas på nationell nivå. Även om bra modeller kan bidra till ett förbättrat beslutsunderlag är det av yttersta vikt att det finns bra stöd, vägledning, kvalitetskriterier samt goda uppföljningsmekanismer för ekologisk kompensation. I annat fall förlorar modellerna också sitt värde. De aspekter som är allra svårast att modellera är av intrikat ekologisk eller lokal art och ställer därför krav på kompetens och lokalkännedom hos den som använder modellerna.
|
|
| 9. |
- Röös, Elin, et al.
(författare)
-
Diagnostic, regenerative or fossil-free - exploring stakeholder perceptions of Swedish food system sustainability
- 2023
-
Ingår i: Ecological Economics. - : Elsevier B.V.. - 0921-8009 .- 1873-6106. ; 203
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In an analysis of food system sustainability challenges and solutions among Swedish food system actors using Q-methodology, five perspectives were identified. One of the main three perspectives placed the highest priority on reduced meat consumption, food waste, and climate impact in agriculture, but downplayed strategies highlighted in the national food strategy and social aspects, and can be interpreted as a diagnostic climate mitigation-oriented perspective that does not reflect current negotiated policy processes or ‘softer’ values of food. In an alternative regenerative perspective, industrialized large-scale farming and lack of internalization of external costs were regarded as the main problems, and diversity, soil health, and organic farming as the main solutions. Proponents of a third perspective regarded phasing out fossil fuels, increased profitability of companies, increased meat production, and self-sufficiency as high priorities. These contrasting views can be a major barrier to transforming the Swedish food system. However, a number of entry points for change (i.e. aspects highly important for some and neutral for others) were identified, including focusing on healthy diets and increased production of fruit and vegetables. Focusing on these can build trust among stakeholders before moving to discussions about the larger and more sensitive systemic changes needed. © 2022 The Authors
|
|
| 10. |
- Kriström, Bengt, et al.
(författare)
-
The infinitely worried forest owner key biotopes and forest certification in a Faustmann model
- 2020
-
Ingår i: Journal of Forest Economics. - : Now Publishers. - 1104-6899 .- 1618-1530. ; 35, s. 69-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this note, we consider a case when a forestry property may lose its market value through "political risk", illustrated here by it being classified as containing a key biotope. If a key biotope is found on a forest property in Sweden, the wood is almost impossible to sell. We show how the Faustmann formula is modified in this case and identify a "balance sheet" effect and a shortened rotation period. The theory seems to have some empirical support, given observed changes in bank lending contracts and alleged changes in forester's behavior to reduce the "political risk".
|
|
