| 1. |
- Sundkvist, Emma
(författare)
-
Human Rights as Space-Making : Bodily Performative Activism Against Sexual Violence in Egypt
- 2023
-
Ingår i: Nordic Journal of Human Rights. - 1891-8131 .- 1891-814X. ; 41:2, s. 133-150
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article introduces the concept of space-making as a form of human rights activism. To develop the concept, I use the example of contentious street activism against sexual violence in post-2011 Egypt. My research has found that feminist activists utilised human rights as a legal tool for improving legislation and policy and as a linguistic strategy to challenge derogatory discourse. Using human rights in these two ways required that activists identify violations of rights and articulate their demands. Yet the contentious street activism in Egypt against sexual violence did not contain verbal utterances, so it cannot be captured through these two dimensions of human rights. In this article, I explore how to capture and analyse activism that sits within a human rights framework, but which is devoid of specific rights claims or clarified motives, where the focus seems instead to be on the public space. By engaging with theories of performativity, vulnerability, rights claiming, and subjectivisation, I argue that through modes of activism against sexual violence that take the form of performative bodily enactments of space, people convert themselves into the human rights subjects they are told they cannot be.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Bexelius, Maria
(författare)
-
Hannah Arendt och rätten till rättigheter
- 2013
-
Ingår i: Konsten att handla - konsten att tänka : Hannah Arendt om det politiska. - Stockholm : Axl Books. - 9789186883232
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Lindkvist, Linde, Högskolelektor, 1985-
(författare)
-
1979: a Year of the Child, but Not of Children’s Human Rights
- 2019
-
Ingår i: Diplomatica. - : Brill. - 2589-1766 .- 2589-1774. ; 1:2, s. 202-220
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores the diplomatic contestations over children’s rights in connection to the International Year of the Child (iyc) of 1979. At the time, the Year was celebrated as an outstanding success, an event which helped to heighten social and political awareness of the status of children in both developing and industrialized countries, and which brought to light a plethora of new global issues, including street children, children with disabilities and children in armed conflict. Today, the iyc is frequently reduced to a plotting point in histories charting the rise of an international discourse of children’s rights, a discourse that is intimately linked to the UN Convention on the Rights of the Child of 1989. This article shows how the concept of children’s rights was of peripheral importance to the overarching purposes of the iyc, which instead revolved around a notion of child welfare as integral to wider projects of social and economic development, either in the form of economic sovereignty or basic needs. The article then revisits the 1978–1979 UN debates on a human rights treaty for children, showing how this project initially garnered minimal support among states, international agencies and non-state actors. The article thus takes issue with teleological accounts that see the iyc primarily as a first step toward the subsequent breakthrough of children’s human rights. It also showcases how historical case studies of UN observances can be fruitful for scholars interested in the clashes and amalgamations of competing concepts and projects at an international level.
|
|
| 7. |
- Lindkvist, Linde, Högskolelektor, 1985-
(författare)
-
The Child Subject of Human Rights
- 2020
-
Ingår i: The Subject of Human Rights. - Stanford : Stanford University Press. - 9781503613195 ; , s. 211-227
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
-
Mänskliga rättigheter i teori och praktik : Från idé till förvaltning
- 2020. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Att arbeta med mänskliga rättigheter i offentlig förvaltning väcker många frågor. Vad innebär det egentligen att mänskliga rättigheter är just rättigheter, och vilka plikter för de med sig? Vilka strategier kan anammas i arbetet mot rasismens normalisering? På vilket sätt ska konventioner tolkas i relation till svensk lagstiftning, och varför är det centralt med ett gott bemötande? I skärningspunkten mellan ledande forskning och praxis i den svenska förvaltningen diskuteras dessa och många andra frågor. Mänskliga rättigheter i teori och praktik: Från idé till förvaltning bidrar med såväl vetenskapliga som praktiska och erfarenhetsbaserade perspektiv på arbetet med mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige. I boken förenas etik, statsvetenskap och juridik med konkreta frågor och utmaningar som aktörer inom den svenska förvaltningen möter. Ledande forskare inom fältet och offentliganställda med expertfunktioner inom sina myndigheter diskuterar och bidrar med perspektiv på hur mänskliga rättigheter bör förstås, såväl i teori, tillämpning och praktik som i länkarna däremellan.Boken fungerar som ett stöd och ett diskussionsunderlag för att driva arbetet med mänskliga rättigheter framåt. Den vänder sig till dig som arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige, med eller utan juridisk kompetens, men även till dig som just nu studerar mänskliga rättigheter för att i framtiden arbeta med ämnet.
|
|
| 9. |
- Ohlsson, Johanna, PhD, et al.
(författare)
-
Beslutsmotivering som rättfärdigande
- 2021
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :5, s. 889-910
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I en rättsstat måste myndigheter och andra offentliga organ ge skäl för beslutsfattande som kan påverka enskilda. I Sverige grundas detta på rättsstatsprinciper som framgår i regeringsformen, och det stipuleras i förvaltningslagen. I arbetet med revideringen av förvaltningslagen skärptes motiveringsskyldigheten, vilket framgår i såväl själva lagtexten samt dess förarbeten, och förutom lagrum ska även relevanta omständigheter framgå. Trots motiveringsskyldighetens betydelse för rättsstaten så görs det inte klart vilka krav som ställs på de skäl som skall motivera besluten, exempelvis vilken typ av omständigheter som får, bör eller måste beaktas. Denna oklarhet motiverar tydliggörande forskning. Vi menar att praktiken att ge beslutsmotiveringar ska förstås som ett rättfärdigande av beslut, där såväl motiveringarnas form och innehåll är centralt. I denna artikel argumenterar vi för att reciprocitet och generalitet kan användas som kriterier för att bedöma huruvida de angivna skälen är rimliga, och att motiveringsskyldigheten bör förstås som en rätt till rättfärdigande.
|
|
