| 1. |
- Forsman, Åsa, 1972-, et al.
(författare)
-
Förslag på metod för att mäta den subjektiva upptäcktsrisken med avseende på rattfylleribrott
- 2017
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Syftet med det här projektet har varit att föreslå en metod för att utvärdera förändringar i polisens arbetssätt med avseende på rattfylleriövervakning. Huvudsakligen handlar det om att mäta den subjektiva upptäcktsrisken, men utvärdering av polisens arbetssätt och kommunikation föreslås också. Det finns två viktiga delar i polisens strategi för övervakning: kontroller och kommunikation. Den sammantagna effekten av detta behöver utvärderas men man bör även titta på de olika delarna var för sig. I detta pm föreslås därför en utvärdering med tre olika delstudier. För var och en av delstudierna förutsetts att man gör både före- och eftermätningar i dels det område där arbetssättet förändras och dels i ett kontrollområde. Vi är dock medvetna om detta är en ideal situation som kanske inte är möjlig i praktiken. Om en utvärdering kommer att genomföras kan därför förslaget behöva modifieras för att passa de förutsättningar som då råder. De tre olika delstudierna är: Delstudie 1: Utvärdering av polisens implementering Den här delstudien är uppdelad i två nivåer där syftet med nivå 1 är att studera hur polisen ändrat sitt arbetssätt och syftet med nivå 2 är att studera vad som fungerat bra och mindre bra i implementeringen från polisens perspektiv. Nivå 1 är nödvändig för att tolka resultatet av övriga delar i utvärderingar och nivå 2 är en fördjupad utvärdering. Exempel på data som föreslås samlas in är: var och när kontroller genomförs, resultatet av kontrollerna samt informationsspridning till allmänheten. Dessutom föreslås intervjuer med poliser på olika befattningar som deltagit i implementeringen. Delstudie 2: Enkätstudie För att mäta den subjektiva upptäcktsrisken hos förare i allmänhet föreslås en enkätstudie där ett frågeformulär skickas ut via post till ett slumpmässigt urval ur körkortsregistret eller befolkningsregistret (frågorna ska också kunna besvaras som en webbenkät). Målgruppen är personer som har körkort för minst en typ av motorfordon och som också framfört något fordon det senaste året. Ett förslag på utformning av en enkät med 14 frågor har tagits fram. Två frågor behandlar den subjektiva upptäcktsrisken, en som avser upptäcktsrisk på en övergripande nivå och en som avser upptäcktsrisk i fem specifika situationer. Resten av enkäten består av bakgrundsfrågor och frågor om bland annat riskmedvetenhet, normer, om man själv eller någon man känner har blivit stoppad i en kontroll och om man fått information om kontroller via media. Delstudie 3: Utvärdering av kommunikation i sociala medier Syftet med den här delstudien är att bedöma hur väl polisen lyckas nå ut med sitt budskap. Vi föreslår att man samlar in följande typ av information: omfattningen av polisens aktiviteter på sociala medier, spridning, innehåll och karaktär på kommentarerna. Det huvudsakliga syftet med utvärderingen är att mäta subjektiv upptäcktsrisk hos förarpopulationen och jämföra om den har förändrats före och efter att polisen har genomfört förändringar som rör rattfylleriövervakningen. För att uppnå syftet är det nödvändigt att genomföra åtminstone nivå 1 i delstudie 1 (utvärdering av polisens implementering) och delstudie 2 (enkätstudie). Övriga delar är dock också mycket viktiga för att förstå helheten och vi förordar därför att alla delar i utvärderingen genomförs.
|
|
| 2. |
- Gustafsson, Susanne, et al.
(författare)
-
The Swedish Joint Action Method against Drink Driving : A Study of Suspected Drink Drivers' Own Experiences
- 2016
-
Ingår i: Traffic Injury Prevention. - : Taylor & Francis. - 1538-9588 .- 1538-957X. ; 17:6, s. 558-563
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, a joint action method called SMADIT is in use, where the police quickly offer help from the social services or the dependency care and treatment service to suspected drink drivers. One conclusion from this paper is that SMADIT, as an innovative method that can be deployed more rapidly than other alcohol-impaired driving countermeasures, should be considered as a good complement to conventional methods to deal with drink driving.The objective of this paper is to analyse the experiences of suspected drink drivers who accepted the offer of help, and what it meant for them. To enable comparisons over time, in-depth interviews were conducted with twelve suspected drink drivers on two occasions with one year between.To varying degrees the informants knew about their alcohol problems, but were unsure if they would have sought help by themselves. Therefore, the original ideas of the method with an initial contact with the social services or the dependency care and treatment service within 24 hours, was found to be important. However, the results also showed that some of the informants needed some time before the first meeting as they were in shock from the drink driving incident or in need of sleep.Results also shows that an encouraging attitude among the police, the social services, and the dependency care and treatment service is important for the success of the SMADIT method. The informants are satisfied with the method, and in retrospect the incident and the SMADIT offer of help are described as a turning point in their lives. One year after being offered help the informants had gained insights into the harm they could have done to other road users when they drove while drunk.
|
|
| 3. |
- Kircher, Katja, 1973-, et al.
(författare)
-
Why Sweden should not do as everybody else does
- 2013
-
Ingår i: PROCEEDINGS of the 3rd International Conference on Driver Distraction and Inattention, September 4-6, 2013, Gothenburg, Sweden. - Göteborg, Sweden.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Sweden is the only country in Europe that does not outlaw handheld phone use while driving. This puts some political pressure on Sweden. The Swedish Government commissioned VTI to conduct a literature review on the effects of mobile communication on driving performance, on the legal situation in other countries, and whether there were any documented effects of a legislation. The literature showed that mobile communication does influence driving behaviour, but there appears to be no increased crash risk in real traffic.Also, laws do not have a lasting effect on how much drivers use their telephones. Therefore, the Swedish Government commissioned VTI to suggest countermeasures against the dangerous use of communication devices. Several countermeasures were presented, ranging from technical solutions over monetary incentives to education and information. It was stressed that no single countermeasure was expected to be satisfactory in itself, and that it is paramount to work with a human centred perspective. While the government proposed in December 2012 not to outlaw handheld phone use, the united political opposition, via its majority in the parliament, mandated the government in March 2013 to pass such a law. Besides that, the government proposed amendments to the current regulations for quick action.
|
|
| 4. |
- Nyström, Johan, 1979-, et al.
(författare)
-
Degrees of freedom and innovations in construction contracts
- 2016
-
Ingår i: Transport Policy. - : Elsevier BV. - 0967-070X .- 1879-310X. ; 47, s. 119-126
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- DB (Design and build) and DBB (Design-bid-build) represent two different contracting forms in construction. The first provides the contractor degrees of freedom in design, which enables innovation. DBB is the safe and traditional contracting form, where the client is responsible for the design and the contractor builds accordingly. Using a case study approach of five Swedish road construction projects, the present paper compares these contracting forms in terms of innovation. In this, the client's labelling of a contract being DB or DBB is taken at face value. It is established that the actual degrees of freedom for the contractors are highly restricted and that no important difference can be seen between the contracting forms regarding innovation. This implies that it is no reason to expect more innovation simply by labelling contracts as DB. Rational explanations for the usage of DB-contracts with bounds on the degrees of freedom are also suggested. Policy implications for promoting innovation in infrastructure contracting finalise the study. (C) 2016 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 5. |
- Olykke, Grith Skovgaard, et al.
(författare)
-
Defining abnormally low tenders : A comparison between Sweden and Denmark
- 2017
-
Ingår i: Journal of Competition Law and Economics. - : Oxford University Press. - 1744-6414 .- 1744-6422. ; 13:4, s. 666-709
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The concept of an abnormally low tender is not defined in EU public procurement law. This article takes an interdisciplinary law and economics approach to examine a dataset consisting of Swedish and Danish judgments and verdicts concerning the concept of an abnormally low tender. The purpose is to determine how the concept has developed in practice in two Scandinavian countries with similar legal traditions, and whether the national solutions are economically efficient. The data indicate that economic operators use various pricing strategies which may result in tenders being rejected as abnormally low or the awards of contracts to such tenders being contested. The pricing strategies will (over time) result in the contracting authorities paying too high a price and they are, therefore, economically inefficient. It is concluded that diverse solutions to the handling of abnormally low tenders have developed in the two countries and, notably, that the approaches differ with regard to how they treat different pricing strategies. Thus, the solutions are also different in terms of economic efficiency.
|
|
