SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Juridik) ;conttype:(scientificother);lar1:(vti)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Juridik) > Övrigt vetenskapligt/konstnärligt > VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut

  • Resultat 1-10 av 31
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Persson, Annina H., 1963-, et al. (författare)
  • Kreditsäkerhet i fartyg
  • 2023. - 2
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Om bokenNu publiceras andra upplagan av Hugo Tibergs klassiska verk Kreditsäkerhet i fartyg från år 1968. Såväl sjöfartsnäringen som formerna för fartygsfinansiering har förändrats kraftigt under de år som har gått sedan den första upplagan utgavs. Den nya upplagan utgör därför en starkt moderniserad framställning av de rättsregler som berör fartygsfinansiering. I boken diskuteras såväl skeppshypoteket som äganderättsförbehåll i båtar. Sjöpanträtten och retentionsrätten i fartyg är ytterligare frågor som behandlas. Slutligen berörs även frågor om exekution i fartyg.För den nya upplagan har professorerna Annina H. Persson och Johan Schelin svarat under medverkan av lektor Jeanette Andersson, bankjuristen Sebastian Bierfeldt Liptak och advokaten Mattias Widlund. Den ursprunglige författaren professor emeritus Hugo Tiberg har övervakat arbetet.
  •  
2.
  • Andersson, Gunnar, et al. (författare)
  • Analys av polisens alkoholutandningsprov i fem län åren 2001-2003
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The extent and results of the police breathalyser tests in Stockholm, Västerbotten, Östergötland, Skåne and Västra Götaland Counties over the period 2001-2003 have been analysed. The primary aim is to uncover and describe shortcomings in existing data, not to estimate the extent of drink driving. The analysis has been made with reference to the codes applied by the police to describe the type of control at which the test was made. These codes are - 0) Police initiated driver control - 1) "Random" control (not random in the strict statistical sense) - 2) Control because of a road traffic accident - 3) Targeted control (e.g. at strategically selected points such as shops selling alcoholic drinks) - 4) Other codes - It is mainly the breathalyser tests coded by the police as 0, 1 and 3 that are examined in the analysis. The other codes appear very rarely in the controls made.
  •  
3.
  •  
4.
  • Anund, Anna (författare)
  • Uttröttning - vad säger lagen?
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Årligen skadas och dödas människor i trafiken i olyckor då förare kör alltför sömniga. Regelverket reglerar körning i trött tillstånd på lite olika sätt. Det kan diskuteras om befintligt regelverk är tillräckligt tydligt för att leda till straff men även för att förare ska veta när det är olämpligt att köra. Syftet med projektet har varit att utreda begreppet ”uttröttning” med fokus på att tydliggöra vad som krävs för att en förare som orsakat en olycka, där uttröttning varit en bidragande faktor, ska kunna straffas. Syftet har även varit att definiera begreppet så att trafikanterna vet när det kan föreligga en risk för uttröttning och därmed avstå från att köra. En expertgrupp med representanter från polisen, rikspolisstyrelsen, åklagare, Trafikverket, Transportstyrelsen, kliniker/forskare inom sömnmedicin (Sahlgrenska sjukhuset), VTI och Stressforskningsinstitutet (SU) har under tre tillfällen diskuterat i förväg förberedda frågor. Slutsaten är att det regelverk som finns i dag inte är tillräckligt för att fälla förare som kör i uttröttat tillstånd eller har orsakat olyckor då de varit uttröttade. I synnerhet inte om de varit privata förare. Bedömningen är att det så länge det inte finns objektiva sätt att mäta antingen sömnighet eller prestation så är det inte möjligt att hitta en bättre lösning än det regelverk som finns idag. En framtida ändring bör ligga i de krav som ställs på möjligheten att objektivt avgöra om uttröttning hos föraren varit en bidragande orsak.
  •  
5.
  • Bjørnskau, Torkel, et al. (författare)
  • Personvern og ITS-baserte trafikksikkerhetstiltak : en studie av streknings-ATK, automatisk fartstilpasning (ISA) og atferdsregistrator (EDR)
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Nye ITS-baserte trafikksikkerhetstiltak som kan brukes til å registrere og regulere uønsket atferd i trafikken, har et stort potensial for å øke trafikksikkerheten. Men de kan komme i konflikt med personvernet. Streknings-ATK og EDR har klare implikasjoner for personvernet og at ISA kan ha det om data fra ISA-systemet lagres. Konsekvensene for personvernet er tolket ulikt i Norge og Sverige. Prøvedrift med streknings-ATK på flere strekninger er startet opp i Norge, men i Sverige er dette ikke aktuelt pga. hensynet til personvern. I begge land installeres ISA i offentlige tjenestebiler. EDR har fått liten oppmerksomhet i begge land. Bileierne er overveiende positive til både streknings-ATK og ISA. Jo større forståelsen for at fart er en risikofaktor, desto større er aksepten for slike fartsregulerende tiltak. Bileierne er mest skeptiske til atferdsregistratorer som i dag er lite kjent. Atferdsregistratorer, som ?event data recorder? eller ?black box?, er imidlertid i ferd med å bli svært vanlige i moderne biler ? og stadig mer data fra kjøretøyene lagres. Bileiere bør derfor i større grad få informasjon om dette og tilgang til de data som registreres.
  •  
6.
  • Fors, Carina, et al. (författare)
  • Symboler i vägbanan : en sammanställning av gällande regelverk i Danmark, Finland, Norge, Sverige, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna studie har syftat till att sammanställa befintliga regelverk och riktlinjer för användandet av symboler i vägbanan i de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige samt i Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Dessutom har en mindre litteraturstudie genomförts för att undersöka vilka dokumenterade kunskaper regelverken baseras på. Symboler i vägbanan används på liknande sätt i de sju studerade länderna. I stor utsträckning saknas det dock dokumenterade kunskaper och forskning om hur symbolerna ska se ut. Det borde därför finnas utrymme för att standardisera symbolerna inom Norden, vilket skulle kunna ge ett mer enhetligt intryck där trafikanterna känner igen och förstår informationen, samtidigt som utläggningen av symbolerna skulle kunna förenklas. Sammanfattningsvis kan konstateras att, från hastighetssynpunkt, primärt följande symboler skulle kunna vara av intresse att standardisera inom Norden vad gäller användning, utformning och mått:körfältspilarpilar för körfältsbyteväjningspliktstopplikthastighetsbegränsningvägnummer
  •  
7.
  •  
8.
  • Andersson, Gunnar, et al. (författare)
  • Automatic speed cameras in Sweden 2002-2003
  • 2005
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • At the end of 2003, camera boxes were used to enforce speed for 30 sections of road. The total road distance was about 500 km, and the number of camera cabinets was 225. The system consists of fixed pole and cabinets installed at the side of the road. All sections where speed enforcement is undertaken are clearly signed with information about the speed cameras. Speed camera enforcement has resulted in a total of 4,801 photographed vehicles in 2002 and 9,402 vehicles in 2003. Motorcycles and emergency vehicles that make up about 2% of the traffic are not included. The number of approved photos was 2,565 during 2002 and 6,073 during 2003. The proportion of approved photos and contacts with the vehicle drivers has thus increased from 53% to 65%. Nearly the entire decrease in unsatisfactory photos can be attributed to technical defects.
  •  
9.
  • Andersson, Jeanette, 1968-, et al. (författare)
  • Fjärroperatörens roll och ansvar : Introduktion av en ny rollbesättning i sjöfarten
  • 2023
  • Ingår i: Tidskrift i Sjöväsendet. - Karlskrona : Kungl. Örlogsmannasällskapet. - 0040-6945. ; 186:2, s. 191-201
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Remote operation of ships is a fundamental concept for the introduction of autonomous shipping. The legal challenges associated with remote operation, despite their crucial importance for the transformation of shipping, have so far received relatively limited attention. The remote operator’s role and responsibilities can be seen as key issues in this context and are discussed and highlighted in this article. A crucial question to clarify from a legal perspective is who or which actor the term remote operator aims at. Also, which tasks and duties do remote operation involve and how does the distribution of these responsibilities look like between different people involved in the operation of a remotely operated ship? Another closely related question in this context is which requirements of competence, skills and training are necessary or relevant for remote operation of a vessel from a remote operation center.These questions are discussed and analysed below. A summary conclusion of the authors is that the introduction of autonomous shipping and remote operation will require a new kind of role set-up and division of labor between the various actors within the shipping industry. This may necessitate the introduction of new legal actors. Also, the legal challenges and the resulting uncertainty need to be addressed at the national level to remove or reduce obstacles to the industry’s development. Thus, a regulatory review is necessary to achieve this purpose.
  •  
10.
  • Anund, Anna (författare)
  • Uttröttning : vad avser lagen
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Årligen skadas och dödas människor i trafiken i olyckor då förare kör alltför sömniga. Regelverket reglerar körning i trött tillstånd på lite olika sätt. Det kan diskuteras om befintligt regelverk är tillräckligt tydligt för att leda till straff men även för att förare ska veta när det är olämpligt att köra. Syftet med projektet har varit att utreda begreppet ”uttröttning” med fokus på att tydliggöra vad som krävs för att en förare som orsakat en olycka, där uttröttning varit en bidragande faktor, ska kunna straffas. Syftet har även varit att definiera begreppet så att trafikanterna vet när det kan föreligga en risk för uttröttning och därmed avstå från att köra. En expertgrupp med representanter från polisen, rikspolisstyrelsen, åklagare, Trafikverket, Transportstyrelsen, kliniker/forskare inom sömnmedicin (Sahlgrenska sjukhuset), VTI och Stressforskningsinstitutet (SU) har under tre tillfällen diskuterat i förväg förberedda frågor. Slutsaten är att det regelverk som finns i dag inte är tillräckligt för att fälla förare som kör i uttröttat tillstånd eller har orsakat olyckor då de varit uttröttade. I synnerhet inte om de varit privata förare. Bedömningen är att det så länge det inte finns objektiva sätt att mäta antingen sömnighet eller prestation så är det inte möjligt att hitta en bättre lösning än det regelverk som finns idag. En framtida ändring bör ligga i de krav som ställs på möjligheten att objektivt avgöra om uttröttning hos föraren varit en bidragande orsak. Vi förordar att lagen kvarstår som den är idag till dess att objektiva sätt att mäta finns tillgängliga. För att underlätta för förare att inte utsätta sig själv och andra för farlig körning rekommenderar vi att man i möjligaste mån avstår att köra om man varit vaken 19 timmar eller mer och/eller sovit färre än 5 timmar den senaste sammanhängande sömnen. Vidare bör man undvika att förlägga körning under sen natt (mellan kl. 03-06) då de flesta personer befinner sig i botten av dygnsrytmen. Daetta är av extra betydelse om önskemålet om vaken tid och tid för sömn inte är uppfyllt. På samma vis rekommenderar vi förare att inte köra längre sammanhängande tid och då speciellt nattetid. Om det måste ske rekommenderas föraren att vara extremt uppmärksam på trötthetssignaler och genast stanna om man känner sig trött. Generellt bör även personer med obehandlad sömnsjukdom eller misstänkt sömnsjukdom eller dålig sömnkvalitet vara restriktiva till körning och i synnerhet under sömnbrist och/eller extrem vakenlängd. Insatser för att förbättra kompetensen och insikten hos förare bedöms som de mest effektiva för att förhindra körning i trött tillstånd. Det finns en avsaknad av ett tydligt ansvar för kommunikation och information inom trafikområdet vilket sannolikt är en barriär för utvecklingen inom området. Att tydligöra om detta är en fråga för Trafikverket eller Transportstyrelsen är viktigt. Andra åtgärder är att säkra att uttröttning finns med som en del i ISO 39001 arbetet och att det därmed är en faktor när vi skapar en framtida säkerhetskultur inom yrkestrafiken, samt att de läkarintyg som är ett krav kan baseras på systematiska och evidensbaserade bedömningar. Tekniska system spås en god framtid när de lyckas mäta förarens vakenhet och prestation som gör att resultaten går att integrera som en del i ISO 39001 och i så kallade Fatigue Risk 6 Management System. Modellering av trötthet hos förare med avseende på tid på dygnet, sömn och vakenhet är då en av förutsättningarna för att optimera till exempel scheman för yrkesförare. Fortsatt arbete med räffling av vägren och vägens mitt välkomnas. Vidare betonas vikten av att skapa fler rastplatser som uppfyller de krav som privata förare och förare i yrkestrafiken har.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 31
Typ av publikation
rapport (21)
konferensbidrag (6)
bok (2)
tidskriftsartikel (1)
bokkapitel (1)
Typ av innehåll
Författare/redaktör
Larsson, Jörgen (5)
Gustafsson, Susanne (5)
Andersson, Jeanette, ... (3)
Svedberg, Wanna, 197 ... (3)
Anund, Anna (2)
Andersson, Gunnar (2)
visa fler...
von Schedvin, Lina (2)
Assum, Terje (2)
Hrelja, Robert (2)
Forward, Sonja (1)
Fors, Carina (1)
Forward, Sonja, 1956 ... (1)
Brüde, Ulf (1)
Nolen, Sixten (1)
Henriksson, Per (1)
Wiklund, Mats (1)
Forsman, Åsa (1)
Yahya, Mohammad-Reza (1)
Forsberg, Inger (1)
Ihlström, Jonas (1)
Nyberg, Jonna (1)
Göransson Scalzotto, ... (1)
Persson, Annina H., ... (1)
Obrenovic, Alexander (1)
Bjørnskau, Torkel (1)
Eriksson, Louise (1)
Ojala, Maria, 1970- (1)
Sheehan, Mary (1)
Cedersund, Hans-Åke (1)
Hammarström, Ulf (1)
Chen, Erdong (1)
Tarko, Andrew P. (1)
Egeskog, Johan, 1987 ... (1)
Karemyr, Magnus, 196 ... (1)
Gregersen, Nils Pett ... (1)
Nygårdhs, Sara (1)
Ma, Wenjun (1)
Schelin, Johan (1)
King, Mark J. (1)
Jia, Keqin (1)
Fleiter, Judy J (1)
Dunne, Michael (1)
Koushki, PA (1)
Östlin, Håkan (1)
Tiberg, Hugo, 1929- ... (1)
Bierfeldt Liptak, Se ... (1)
Widlund, Mattias (1)
Vanlaar, Ward (1)
Wijers, Philip J. (1)
visa färre...
Lärosäte
Malmö universitet (2)
Kungliga Tekniska Högskolan (1)
Örebro universitet (1)
Språk
Svenska (22)
Engelska (8)
Norska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (31)
Teknik (3)
Medicin och hälsovetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy