| 1. |
- Hydén, Håkan, et al.
(författare)
-
The Concept of Norms in Sociology of Law
- 2008
-
Ingår i: Contributions in Sociology of Law: remarks from a Swedish Horizon. - 1403-7246. ; 53, s. 15-32
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this article is to propose a method for creating a more coherent concept of norms – and to deliver a tentative and open suggestion on how to define norms in a way that might fit into the context of Sociology of Law (further on shortened, SoL). The idea is that the norm concept can be chiselled out through ontological analysis, and that this analysis can be conducted in a way that allow every aspects of the norm concept to be scrutinized separately. The result will in the best case scenario be a kind of ‘open source’ construction where every individual research project can formulate its view of the common concept. The suggested ontological analysis is mainly founded on The Aristotelian concepts of ‘essence’ and ‘accident’. Thus the method is concerned with distinguishing between norm attributes that lie in their (the norms’) nature (collectively they form the definition) and other attributes (that are essential for the categorisation of norms).
|
|
| 2. |
- Börrefors, Johanna, 1973-
(författare)
-
En essä om estetisk efterrättelse
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Meads centrala påstående var att medvetandet uppstår mellan människor. Det individuella subjektet framträder därmed som en effekt. Jag har lyft fram det faktum att Miget - agenten snarare än subjektet - föregår och ingår i den sociala interaktionen. I och med det föregår Miget subjekt/objekt distinktionen vilken blir relevant först när interaktionen är en realitet. Den biologiska organismen, kroppen (i interaktion) föregår alltså medvetandet. Miget som kropp och organism betonas i avhandlingen för att tydliggöra den skillnad som föreligger mellan Mig och Jag. Jaget som bild och reflektion är, som vi har sett, något annat än det faktiska agerandet. Sören Kierkegaards skillnad mellan lidelse (det genuina engagemanget) och reflektion (det beräknande och överlagda) - där lidelsen förutsatte det djupaste deltagande och reflektionen distans - har fungerat som en parallell. Jaget är den envisa försanthållaren av den estetiska efterrättelsen, det lidelsefulla deltagandets absoluta motpol, i en mening tomt. Detta behov av att identifiera sig själv som något kan ses som ett sätt att - med formen som utgångspunkt - sträcka sig efter gemenskap men också som ett sätt att hålla livet - innehållet - på avstånd. Den metaforblinde estetikern uppfattar eller erkänner inte representationen som en representation, att Jaget är det representerade Självet och inte Självet. Estetisk efterrättelse utgår från klyftan - mellan Miget och Jaget - i den meningen att skillnaden mellan objektet och bilden av det (eftersträvansvärda) ignoreras. Att legitimera en gestaltning är alltså inte detsamma som att verifiera ett sakläge. Jean-Paul Sartre nämndes som exempel. Som barn tycks han ha likställt sig fullt ut med en generaliserad andre. Sartre var enbart Jag, spegelbilden av andras tankar om honom. Hur vida det var omgivningen, situationerna eller tingen som fordrade estetisk efterrättelse av Sartre är oklart, klart är att det var svårt för honom att inte tillmötesgå kraven eftersom hans eget värde var underordnat dem. Operativsystemet GNU/Linux har fungerat som parallell: operativsystemet GNU/Linux kontra tecknet GNU/Linux. Jag har lyft fram estetisk efterrättelse som en infallsvinkel på normer. Med socialpsykologins perspektiv har jag ringat in problematiken. Symbolmiljön - med sitt språk- och skådespel - har fungerat som en skärningspunkt mellan individ och samhälle, detta föränderliga fokus med sin individuella motsvarighet i förhållandet mellan Jaget - som en generaliserad andre - och Miget, existensen. En symbolmiljö består av gemensamma nämnare vari samma sociala verklighet råder. Värdeomdömen framstår där som objektiva. Att tillägna sig en symbolmiljö - ett förhållningssätt - är ungefär detsamma som att navigera efter ett slags yttre ”kompass”. Den yttre kompassen anger hur vi bör vara, bete oss, vad vi bör leta efter och hur vi bör betrakta det vi ser. Också ramnormsystemet får sin betydelse härigenom. Antingen överensstämmer andra genom sina ting och gester med ens egen symbolmiljö eller också inte. Människan kan rent av sägas stå - och falla - med de associationer hon ger upphov till hos mottagaren. Estetisk efterrättelse är form framför innehåll, en bild uppbyggd av symboler i den meningen att man inte vill associeras med något som man inte också kan identifiera sig med.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Contributions in Sociology of Law. Remarks from a Swedish Horizon.
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lund University, Sweden, is the only seat of learning having Sociology of Law (hereafter SoL) at all levels in Europe. SoL was initiated in 1972 as a department at the Social Science Faculty, with professor Per Stjernquist as chair. Later on, for some 10 years, SoL was a division within the department of Sociology but from January 2006, SoL is an autonomous department at the Social Science Faculty. We will take the opportunity to introduce ourselves with this anthology containing different contributions from the colleagues in SoL at Lund University. What the various articles have in common – besides originating from the department of Sociology of Law in Lund – is that most of them were presented in different sessions at the Law & Society conference in Berlin, July 2007. Even if many of the articles are or will be published in different Journals and books, we want to collect them in one volume in order to show the breadth and depth of our research. SoL is researching the relation between law and society and we have a specific focus on norms. A SoL perspective on law does not mean that the focus is on some single enactment but on law in its social context. SoL is at the same time a legal science and a social science – mutually influencing each other. The argument for this is that one research project could be relevant in both directions and disciplines – theoretically as well as methodologically. What is common for jurisprudence and SoL is the interest in the legal system and the dependency between (social) norms and legal rules. Many of the SoL research projects have had an impact on legislation processes and on legal and administrative actors. Several of the research projects have also attracted interest from the mass media, professional journals, national agencies and municipalities. Worth mentioning is the interest in research on law in transition. All the mentioned research areas will offer many opportunities for the renewal of SoL and contribute to the international development of norm science within social science and law, which this anthology hopefully will give a flavour of.
|
|
| 8. |
- Dahlstrand, Karl, et al.
(författare)
-
Avtalet som rättsligt och socialt instrument
- 2020
-
Ingår i: Om rättssociologisk tillämpning. - 9789144132181 ; , s. 307-325
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel behandlar ett rättsligt instrument, avtalet, utifrån ett empiriskt perspektiv. Syftet är tvåfaldigt; dels att lyfta fram en inom rättssociologin försummad regleringsform, dels att ge en bild av vilka forskningsuppgifter studiet av avtal kan föra med sig. Det finns väsentliga skillnader mellan avtal och lag som rättsliga instrument. Lag som bekant är föreskrivande och talar om vad som ska gälla i olika hänseenden, medan avtalet är mer flexibelt och etableras av parterna självaDessa egenskaper hos avtalet ger upphov till en rad intressanta forskningsuppgifter som ännu inte har studerats; förekomsten av avtal inom näringslivet, hur konflikter löses och vilken betydelse tillit har för uppkomsten av avtal, för att nämna några. Här ligger fältet således öppet på olika nivåer för den intresserade forskaren. Vi vill också betona att avtalet som rättsligt och socialt instrument är relevant såväl utifrån den formella rätten som inom vardagslivets rätt och dess normer. Avtal återfinns således både i formella som informella sammanhang och i båda fallen kan man förenklat säga att avtalet möjliggör olika former av samarbeten och samverkan.
|
|
| 9. |
- Dahlstrand, Karl, et al.
(författare)
-
Non-Pecuniary (Idealistic) Damages in Tort. How to break up the Distinction Between a Internal and External View of Law
- 2008
-
Ingår i: Contributions in Sociology of Law. - 9172672765 ; 29, s. 91-113
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The traditional restrictive attitude towards claim for compensation about non-pecuniary harms in both cause law and legislation become weaker even if the theoretically and practically reason behind the old exception-construction remain. This reason can best be explained by the thesis about incommensurability when it comes to compensate for some losses that money cannot compensate. To explain why the exception-construction is problemized in recent days I think two circumstances has played an important role (1) the materialisation of human rights as a consequence of the incorporation of the European Convention on Human Rights in Sweden since 1995 and (2) the right to crime victim compensation and the establishing of victimology in the legal and academic field. In practice there is of course a co-operation between these two factors and there is also some kind of hybrids like the legal interest of for example discrimination. This tendency is in my opinion therefore a practical and concrete example of law and justice in the risk society where almost every person is a potential victim of crimes and discrimination or other violations. In the risk society, given Ulrich Beck’s definition, it is characteristic that these phenomenons in our society rub out the boarders between law and politics in the manifestation of reflexive subpolitics about flexibility. The possibility to obtain redress with this compensation function as a mean to support the judicial systems official goal that is to satisfied the citizens needs and at the same time secure the confidence and the legitimacy for the judicial system through the factors (1) legal security and (2) the legal rights of the individual. At the same time these compensations bring on inherent risks because of its unclear function and the incommensurability between injury and compensation that risks fall upon both the victims and the lawyer’s profession. So when human rights now is both a goal and a mean for democracy and violations of the citizens bring about a right to compensation this illustrate a paradox. The judicial system cannot handle this type of injury that has it is ground in public law without challenge traditional principles and the legal professionalism. This tendency is also interesting in a comparative perspective given the premise that the jurisprudence movement known as Scandinavian Legal Realism has had an influence on the Swedish judicial culture. This follows from two circumstances: (1) Given the Scandinavian Legal Realism it is impossible to set up a legal claim from a violation of justice or somebody’s rights and (2) even if it would be possible, it is impossible to imagine the basis of calculation of these compensation because there is no way for informal norms from the society to influence the formal legal norms and the application of the law (only the opposite) given the Scandinavian Legal Realism. The last circumstance is relevant because the compensation of non-pecuniary harms consist of incommensurability and the only way to calculate these compensation, so it make it serves as rectification or redress for the victim, is in reflection and influence of the informal norms or the “common sense of justice”. My topic presupposes that the legal field is influenced by the theory in jurisprudence and can we therefore talk about an idealistic tendency or “critical legal realist” movement that maybe illustrates in these compensations. In a more concrete perspective these compensations bring to the fore methodological question in social science of how we can get empirically knowledge about norms in our society.
|
|
| 10. |
- Friis, Eva, et al.
(författare)
-
Normen som rekonstruktion av handlingen: En analys av Cancians mayaindianska normstudie.
- 1999
-
Ingår i: Aspekter av och perspektiv på normer. Rättssociologer reflekterar kring normer.. ; 1999:3, s. 37-53
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ämnet för artikeln är frågan hur vi kan skaffa oss kunskap om de regler eller normer som ligger bakom ett visst handlingsmönster. Frågan aktualiserades under våren 1998, då Håkan Hydén presenterade en normteoretisk modell för rättssociologerna vid Lunds universitet. Modellen är avsedd som ett analysredskap av normens strukturella, motivationella och kognitionella element. Analysen kan ta sin utgångspunkt i antingen normen eller i aktörens handling, då normen rekonstrueras ur handlingen. I artikeln utvecklas rekonstruktionstemat, samt illustreras i form av en analys av Francesca Cancians (1975) mayaindianska normstudie från 1960-talet.
|
|
