SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Juridik) ;hsvcat:1;lar1:(naturvardsverket)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Juridik) > Naturvetenskap > Naturvårdsverket

  • Resultat 1-7 av 7
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Zetterberg, Charlotta, 1960-, et al. (författare)
  • Dispens från förbud att skada naturen : Slutrapport
  • 2021
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Syftet med forskningsprojektet är att analysera hur reglerna om dispens från naturreservat, strandskydd, artskydd och det generella biotopskyddet tillämpas av länsstyrelser och (när det gäller strandskydd) kommuner. Ambitionen är att dra slutsatser om vad som främjar eller hindrar måluppfyllelse och rättssäkerhet i dispensbesluten och att ge rekommendationer om hur styrmedlen kan förbättras. En sammantagen bild av vår undersökning visar att beviljandegraden är hög vilket inte ligger i linje med själva dispensinstitutets syfte att utgöra ett undantag från en huvudregel och inte heller i linje med uttalanden i förarbeten om att prövningarna ska vara restriktiva. Studien visar för samtliga dispenstyper att det föreligger en stor variation i dispensbesluten såväl mellan länen som inom länen när det gäller hur en viss fråga hanteras, något som är svårförenligt med principer om likabehandling, konsistens och förutsebarhet. Mot bakgrund av likabehandlingsprincipen är avgörande att myndigheter i olika delar av landet, men också olika handläggare inom en och samma myndighet, behandlar lika fall på lika sätt (1 kap. 9 § RF). För att enskilda och andra berörda ska kunna förstå hur myndigheter har kommit fram till ett beslut får det ses som centralt att besluten är tydliga och transparanta. Den genomförda granskningen visar dock att det ofta är svårt att förstå hur bedömningar har genomförts samt på vilket underlag. Som påtalas i ett av delprojekten förefaller det som om vissa källor och hänvisningar på ett närmast slumpartat sätt har tagits med i besluten. Otydliga beslut är problematiska av rättssäkerhetsskäl och särskilt med beaktande av möjligheterna att överklaga beslut. Besluten bör därför i högre grad utformas så att det framgår vilket underlag besluten baseras på. I vägledningar till myndigheter kan förtydliganden göras i olika avseenden, t.ex. om vilken roll de allmänna hänsynsreglerna spelar i dispensprövningen, att kompensationsåtgärder krävs vid dispens från naturreservatsföreskrifter och att naturvärdesbedömningen sker utifrån kunskap om förhållandena i det aktuella området. Det kan innebära att besök på platsen bör ske oftare än idag. I vägledningar kan också beslutshanteringen harmoniseras och förtydligas så att den blir förutsebar och därmed mer rättssäker för olika intressenter, inte minst verksamhetsutövare. Det borde överhuvudtaget inte vara svårt att i vägledningar upprätta checklistor som beslutsfattare kan använda för att kontrollera att viktiga beslutsgrunder inte förbises. Av dispensbesluten framgår sällan att hänsyn tas till indirekta och kumulativa effekter. Med hänsyn till det stora antalet dispenser som beviljas är det rimligt att anta att den sammanlagda påverkan på naturvärden därför kan vara betydande. Utvecklandet av en landskapsplanering kan vara ett lämpligt instrument för att hantera denna brist. Planer kan ha flera viktiga funktioner. En är att ta fram och analysera information som beaktar ekologiska samband i ett större geografiskt område. En annan är att på ett tidigt stadium hantera potentiella intressekonflikter, göra prioriteringar och klargöra mål. Allt detta är till fördel vid efterföljande beslut om exempelvis dispens enligt 7 kap. MB. Förutsebarheten (rättssäkerheten) ökar.
  •  
2.
  • Malafry, Melina, 1982-, et al. (författare)
  • Rättsliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft
  • 2022
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Rapporten innehåller beskrivningar och analyser av juridiska frågor kopplade till havsbaserad vindkraft. Det innefattar vilken lagstiftning som tillämpas i olika delar av havet, tillstånd som krävs och mot vilka miljöbestämmelser prövningen sker. Forskarna analyserar de EU-rättsliga frågor som kan innebära konflikter med utveckling av vindkraft, med fokus på EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektivet. I rapporten redogörs för de vanligast förekommande arterna som riskerar att påverkas av havsbaserad vindkraft och rättslig praxis kopplat till dem. Översiktsplanerna och havsplanernas betydelse för den individuella prövningen av havsbaserad vindkraft tas upp i rapporten som även innehåller en diskussion om under vilka förutsättningar vindkraft till havs kan vara ett hållbart alternativ för utbyggnad av förnybar elproduktion i Sverige.
  •  
3.
  • Nyström Sandman, Antonia, et al. (författare)
  • Grön infrastruktur i havet : landskapsperspektiv i förvaltningen av Sveriges marina områden
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • En kartläggning av havets naturkvaliteter har påbörjats genom arbetet med grön infrastruktur. Rapporten undersöker olika scenarier för hur den marina gröna infrastrukturen påverkas av mänskliga aktiviteter i förhållande till olika strategier för förvaltning. Projektet har genomfört tre fallstudier med olika fokus: strandexploatering, trålfiske och klimatförändring. Genom scenariobaserade analyser visar forskarna vilken effekt olika beslut och åtgärder kan få på naturskydds- och miljömål.Det tvärvetenskapliga projektet är ett samarbete mellan experter inom ekologi och juridik. Forskarna beskriver hur lagstiftning, planering och förvaltningsstrategier bör utformas och fungera ihop, och presenterar förslag för att stärka skyddet av den gröna infrastrukturen i Sveriges havsområden.Forskningen har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens verksamhet.
  •  
4.
  • Bengtsson, Bertil (författare)
  • Allemansrätten : vad säger lagen?
  • 2004
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Allemansrätten tryggar allmänhetens tillgång till naturen. Det är därför angeläget för oss alla att slå vakt om denna urgamla sedvana, inte minst genom att tillämpa den med omtanke. Men osäkerheten om vad allemansrätten innebär är ofta stor. Svensk lagstiftning nämner endast mycket övergripande allas tillgång till och ansvar för naturen. Naturvårdsverket ser det därför som en viktig uppgift att informera om allemansrättens innebörd - rättigheter såväl som skyldigheter. Den här översikten är författad av professorn, f d justitierådet Bertil Bengtsson. Boken bör kunnavara till hjälp för alla myndigheter, företag, organisationer och enskilda personer som på olika sätt kommer i kontakt med naturturism och friluftsliv.
  •  
5.
  • Ek, Kristina, et al. (författare)
  • Samhällsnyttans betydelse vid tillståndsprövningen av vindkraft
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten analyserar hur begreppet samhällsnytta hanteras i tillståndsprövningen av vindkraft. Lagstiftningen ger ett visst utrymme att beakta vindkraftens betydelse för den lokala/regionala ekonomin. Förutom att vindkraften påverkar samhällsekonomin genom att bidra till elproduktionen påverkar utbyggnaden även lokal eller regional ekonomi och sysselsättning samt andra näringar. Hur stora effekterna blir på sysselsättning och inkomster på lokal/regional nivå, beror bland annat på på det lokala utbudet av de tjänster och den kompetens som efterfrågas.Såväl positiva som negativa externa effekter uppstår vid utbyggnad av vindkraft, men det finns ett tydligare utrymme i lagstiftningen att beakta vindkraftens negativa effekter, än att ta hänsyn till de positiva effekterna. För att säkerställa att även vindkraftens positiva miljöeffekter ges utrymme i lagstiftningen föreslår författarna att regelverket ändras, så att en bedömning av den miljömässiga nyttan av vindkraften - och andra liknande verksamheter – måste göras i prövningen av tillstånd. Detta skulle öka såväl transparensen och rättssäkerheten i besluten som den vägledande kapaciteten.
  •  
6.
  • K. Nilsson, Annika, Universitetslektor, 1971- (författare)
  • Hänsynsreglerna i tillsynen : Analys av hur myndigheter tillämpar och motiverar beslut gällande nyetablering av miljöfarliga verksamheter utifrån hänsynsreglerna i MB 2 kap.
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • 2017 utformade Naturvårdsverket detta forskningsprojekt med den övergripande frågeställningen: I vilken utsträckning bedömer och motiverar tillsynsmyndigheten sina beslut utifrån hänsynsreglerna i miljöbalken? Undersökningen avgränsades till analys av ärenden om anmälning av s.k. C-verksamheter.Syftet med analysen var att öka kunskaperna om hur operativa tillsynsmyndigheter tillämpar och motiverar sina beslut utifrån hänsynsreglerna, med målet att kunna använda resultaten bl. a. som underlag för att utveckla Naturvårdsverkets tillsynsvägledning.Undersökningen visar att tillsynsmyndigheterna ser hänsynsreglerna som centrala i deras verksamhet. Ofta men inte alltid hänvisas också till hänsynsreglerna i anmälningsärenden. I praktiken anses dock inte alltid hänsynsreglerna ändamålsenliga när tillsynsmyndigheten i sin kommunikation med verksamhetsutövarna behöver uttrycka sig konkret och tydligt. Den vägledning som efterfrågas är vägledning genom exempel på när och hur hänsynsreglerna kan tillämpas, samt gällande skälighetsavvägningar.
  •  
7.
  • Mansikkasalo, Anna, et al. (författare)
  • Industrins energieffektivisering - styrmedlens effekter och interaktion
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Energieffektivisering kan bidra till att flera miljökvalitetsmål kan nås, t ex Begränsad klimatpåverkan, Friskluft, Enbart naturlig försurning och Ingen övergödning. Denna rapport syftar till att öka kunskapen om hur olika styrmedel i klimat- och energipolitiken påverkar industrins energieffektivisering. Kompletterar eller motverkar styrmedlen varandra? Bland annat studeras prövning och tillsyn enligt miljöbalken, programmet för energieffektivisering i industrin (PFE), energiskatterna och handeln med utsläppsrätter. Författarna till rapporten betonar betydelsen av en effektiv prissättning på energi. Olika typer av s.k. informationsmisslyckanden kan samtidigt motivera införande av t.ex. olika informativa styrmedel. Författarna analyserar avslutningsvis också vilka förändringar i PFE och miljöbalken som skulle kunna leda till en mer renodlad styrning för energihushållning.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-7 av 7

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy