| 1. |
- Klimczuk, Andrzej, et al.
(författare)
-
State of the art on ethical, legal, and social issues linked to audio-and video-based AAL solutions
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ambient assisted living (AAL) technologies are increasingly presented and sold as essential smart additions to daily life and home environments that will radically transform the healthcare and wellness markets of the future. An ethical approach and a thorough understanding of all ethics in surveillance/monitoring architectures are therefore pressing. AAL poses many ethical challenges raising questions that will affect immediate acceptance and long-term usage. Furthermore, ethical issues emerge from social inequalities and their potential exacerbation by AAL, accentuating the existing access gap between high-income countries (HIC) and low and middle-income countries (LMIC). Legal aspects mainly refer to the adherence to existing legal frameworks and cover issues related to product safety, data protection, cybersecurity, intellectual property, and access to data by public, private, and government bodies. Successful privacy-friendly AAL applications are needed, as the pressure to bring Internet of Things (IoT) devices and ones equipped with artificial intelligence (AI) quickly to market cannot overlook the fact that the environments in which AAL will operate are mostly private (e.g., the home). The social issues focus on the impact of AAL technologies before and after their adoption. Future AAL technologies need to consider all aspects of equality such as gender, race, age and social disadvantages and avoid increasing loneliness and isolation among, e.g. older and frail people. Finally, the current power asymmetries between the target and general populations should not be underestimated nor should the discrepant needs and motivations of the target group and those developing and deploying AAL systems. Whilst AAL technologies provide promising solutions for the health and social care challenges, they are not exempt from ethical, legal and social issues (ELSI). A set of ELSI guidelines is needed to integrate these factors at the research and development stage.
|
|
| 2. |
- Corrales Compagnucci, Marcelo, et al.
(författare)
-
- 2024
-
Ingår i: International review of law computers & technology. - 1360-0869 .- 1364-6885. ; 8:1, s. 66-85
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research and development (R&D) in the pharmaceutical sector traditionally operated with in closed, siloed institutional settings, driven by intellectual property rights concerns that viewed data sharing as a threat. However, the evolving scientific landscape demands a more collaborative approach involving external engagement and dynamic partnerships. To address this, a hybrid contractual framework combining smart contracts, non-fungible tokens (NFTs), and traditional licensing schemes is introduced. This framework was developed through an experimental pilot platform that adhered to FAIR data principles, allowing participants to store, find, and reuse data related to drug discovery. The platform utilizes blockchain technology to document real-world assets in an immutable digital ledger. Smart contracts and NFTs offer an open and global collaborative platform for advancing drug research assets, overcoming hurdles related to standardization, interoperability, and disclosure. This framework aims to reconcile the conflict between the demand for greater data sharing and the protection of rightsholder interests in pharmaceutical R&D. By providing mechanisms for resolving practical challenges, it facilitates further cooperation and innovation in the field.
|
|
| 3. |
- Fast Lappalainen, Katarina, et al.
(författare)
-
Digitalisering inom vård och omsorg : Ett projekt om samverkan inom och mellan Region Stockholm och Stockholms stad
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samverkan mellan vårdgivare inom och mellan Region Stockholm och Stockholms stad är en stor utmaning för både hälso- och sjukvård samt omsorg (förkortat vård och omsorg). Brister i informationsöverföring kan få negativa konsekvenser som sämre kvalitet och minskad effektivitet. Det gäller särskilt för de äldre personer som ofta slussas mellan öppen och sluten vård samt omsorg. I denna rapport redogörs för resultatet av projektet Digitalisering av vård- och omsorg, DISVO-projektet. Projektet är inriktat på samverkan mellan Region Stockholm och Stockholms stad, med fokus på de IT-mässiga och legala förutsättningar som finns för samverkan inom vård och omsorg. Studien bygger på en beskrivning av ett scenario för samverkan, samt genom en inventering av de regleringar i form av lagar och förordningar m.m. som styr vård och omsorg samt en inventering av de IT-system som används för samverkan i regionen och staden. Projektets resultat utgörs av en beskrivning och analys av juridiska och tekniska förutsättningar, hinder och möjligheter kring informationsöverföring för vård och omsorg. En granskning av de tekniska förutsättningarna för samverkan i form av systemanvändning visar på ett antal identifierade brister. Vad gäller de system som används så finns det, inte oväntat, ett behov av att i högre grad integrera systemen. Det som även framkom är att en ökad grad av användning av befintliga systemlösningar, som exempelvis den nationella patientöversikten (NPÖ), kan råda bot på brist på information. Ytterligare problem är att vissa system upplevs som komplexa, där det bland annat är svårt att ge behörighet till vissa grupper av användare. Behov av direkt kommunikation mellan användare har idag bristfälligt stöd i systemen, vilket leder till användning av telefon och fax. Framöver är det lämpligt att ett fokus läggs på användningen av lösningar som ger bättre möjlighet till integration. Granskningen av de juridiska aspekterna visar att lagstiftningen skulle kunna ändras mot ett tydligare individperspektiv med beaktande av behovet av information för såväl en god vård och omsorg som forskningssamhället. Det innebär t.ex. att nya sekretessbrytande bestämmelser behövs, men också att befintliga sådana skulle behöva reformeras för att anpassas till den digitaliserade vården och omsorgen. Sådana reformer får emellertid inte innebära att skyddet för den personliga integriteten vid behandling personuppgifter inskränks på ett oproportionerligt sätt. Det bör i första hand krävas samtycke från de enskilda för att bryta sekretessen, men lagstiftningen 2 måste också kunna tillämpas i de situationer då en enskild har nedsatt eller saknar beslutsförmåga. I vissa situationer tillämpas inte lagen fullt ut, t.ex. vid användningen av samordnad individuell planering. Ett annat problem är att de möjligheter till digitalisering som regelverken öppnar upp för inte utnyttjas fullt ut, såsom sammanhållen journalföring. Integration av system är vidare centralt för att befintliga bestämmelser ska tillämpas på ett effektivt sätt och få fullt genomslag. Ett exempel är patientdatalagen (2008:355), vilken möjliggör sammanhållen journalföring. Sammanhållen journalföring hindras dock delvis av att system är svåra att integrera. Det finns även exempel där både tekniska och rättsliga rekvisit finns på plats, men där brister finns i själva systemanvändningen, t.ex. vid tillämpningen av lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vilken stöds av systemet WebCare. De brister som finns idag uppvägs av att personalen vidtar andra åtgärder för att säkerställa att rätt information förmedlas, såsom användning av telefon eller fax.
|
|
