| 1. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
Hälsa, vård och strukturell diskriminering
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Antologin behandlar den strukturella diskrimineringens inverkan på hälsotillstånd samt tillgång till en adekvat hälsa- och sjukvård för personer med utländsk bakgrund. Antologins olika bidrag ger viktiga insikter om hur den strukturella diskrimineringen tar sig uttryck och om dess konsekvenser.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Robinson, Yohan, 1977, et al.
(författare)
-
AI och framtidens försvarsmedicin
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medicinskt legitimerad personal är, och kommer med stor sannolikhet fortsattatt vara, en knapp resurs inom Försvarsmaktens sjukvårdsorganisation. I denna rapport ges en översikt över pågående och planerade ansatser baserade påartificiell intelligens (AI) inom akutsjukvård med särskild tonvikt på omhändertagandet av traumapatienter, där lösningarna skulle kunna bidra till att Försvarsmakten kan bibehålla sin sjukvårdskapacitet i kritiska lägen. Rapporten är ett resultat av samarbetet mellan FM, FOI, FMV, FHS och KI, och vänder sig i första hand till Försvarsmaktens strategiska ledning.Användningen av AI-teknik i framtida beslutsstöd kan skapa nya möjligheter till avlastning av personal och resurseffektivisering. Tekniken ger möjligheter att i realtid samla in, bearbeta och analysera stora mängder blandadinformation om förbands hälsoläge och fysiska stridsvärde. Bedömning av skadade kan t.ex. göras av triagedrönare och den efterföljande evakueringen kanunderlättas av intelligenta autonoma plattformar. Införandet av AI-system ställer dock vårdgivaren inför svåra etiska och medikolegala överväganden.Försvarsmedicin har en central roll i Försvarsmaktens krigföringsförmåga och för samhällets uthållighet. För att nyttja hela AI-teknikens framfart till Försvarsmaktens nytta måste dess innebörd och konsekvens för försvarsmedicinen förstås. Därför rekommenderar denna studie att Försvarsmaktens framtida satsningar inom AI och autonomi inkluderar den försvarsmedicinska teknikutveckling som är beskriven i denna rapport.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Munthe, Christian, 1962, et al.
(författare)
-
Etiska aspekter på att lyssna på barn i familjehem – mål, komplikationer och konflikter
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns goda skäl för att samla in upplevelser från familjehemsplacerade barn eftersom det är de som bäst kan berätta om sin egen situation och om hur familjehemsorganisationen fungerar. Men att samla in sådan information medför också en rad möjliga etiska konflikter som analyseras i den här rapporten. Syftet är att ge en grund för utvärdering och jämförelse av olika mer specifika och konkretiserade förslag på hur en modell för att lyssna på barn i familjehem ska utformas. När man tar fram en modell för informationsinhämtning måste syftet tydligt klargöras. Om flera syften ska gynnas är det viktigt att analysera potentiella målkonflikter. De etiska hänsyn som vi belyser är främst sådana som aktualiseras när barn är informationsförmedlare snarare än mottagare av vård. Utöver detta presenterar vi vägar att behandla begreppsliga och etiska grundfrågor om tolkningen och värderingen av barns intressen. Barn i allmänhet och familjehemsplacerade barn i synnerhet utgör en särskilt sårbar och värnlös grupp. Det är därför viktigt att lyssna på dem och att då vara extra varsam. Det är särskilt viktigt att dels ta hänsyn till barns växande förmåga till självbestämmande, dels att utforma modellen så att den hjälper barnen att kunna berätta om såväl positiva som negativa erfarenheter. Den modell som används för att inhämta information från familjehemsplacerade barn måste syfta till att förbättra deras situation i allmänhet, samtidigt som man måste se till att detta syfte inte kommer i konflikt med enskilda barns intressen. Det gäller i synnerhet när barnen är så små att de inte kan ge giltigt samtycke och där forskningsetiken föreskriver skarpa krav på riskfrihet. Med äldre barn följer krav på att respektera och främja barnens självbestämmande. En viktig fråga är hur modellen ska förhålla sig till den reguljära familjehemsvården. Det finns goda skäl att hålla isär dem, både på grund av modellens syfte och för att de som använder modellen inte ska missförstå den. Samtidigt kan det vara bra att ha kvar kopplingar mellan modellen och den reguljära familjehemsvården, även om det aktualiserar en rad etiska frågor som rör integritet, partiskhet och risker för barnen. De etiska aspekterna förankras dels i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och Helsingforsdeklarationen – Etiska principer rörande medicinsk forskning som involverar människor (Helsingforsdeklarationen), dels i en etisk och filosofisk bakgrundsdiskussion med stöd i internationell forskning. Rapporten avslutas med en checklista till hjälp för att systematiskt analysera etiska aspekter av olika modeller som kan användas för att lyssna på barn i familjehem.
|
|
| 10. |
- Frankelius, Per
(författare)
-
Innovationen som tog skruv
- 2015
-
Ingår i: Läkartidningen. - Stockholm : Läkartidningen Förlag AB. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 112:20–21, s. 985-987
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Läkaren och professorn emeritus Per-Ingvar Brånemark avled 20 december 2014. Han etablerade området osseointegration, strukturell förbindelse mellan levande ben och ytan av ett artificiellt material, som i dag utnyttjas för allt från höftleder och fästelement för silikonproteser till hörapparater. 2011 fick Brånemark priset European Inventor Award i kategorin Lifetime achievement av det europeiska patentverket. Men processen från uppfinning till berömmelse var tidvis turbulent – både i medicinskt och ekonomiskt perspektiv.
|
|
