| 1. |
|
|
| 2. |
- Munthe, Christian, 1962
(författare)
-
Djurhållning och antibiotika: en gyllene triangel!
- 2023
-
Ingår i: Tidskriften Alba. - 1403-5448. ; :2023-10-24
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För ett par veckor sedan var jag i Amsterdam och talade om etiska dilemman och utmaningar i arbetet med antibiotikaresistens i djurhållning och veterinärmedicin på en konferens. ”Från fabrik till gödselstack” var devisen för mitt bidrag, för att framhålla att djurhållningens användning av antibiotika – precis som sjukvårdens – är en del av en större helhet, där även produktionssystemen för läkemedel och mat (och friska djur och människor), och naturmiljön ingår. Varje del både bidrar till utmaningen med resistens – att vår användning och hantering av dessa viktiga mediciner gör dem obrukbara – och utgör löften för att sätta in åtgärder som kan mildra problemet. Alla sådana åtgärder kommer samtidigt ha nackdelar och kostnader – därav behovet att analysera etiken. På konferensen fick jag också chans att förkovra mig i olika slags forskning om hur jordbruk och annan djurhållning kan hantera antibiotikaresistensen bättre. Jag lärde mig då att området utgör en riktig gyllene triangel – på gott och ont.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Kõljalg, Urmas, et al.
(författare)
-
A price tag on species
- 2022
-
Ingår i: Research Ideas and Outcomes_RIO. - : Pensoft Publishers. - 2367-7163. ; 8, s. 1-7
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Species have intrinsic value but also partake in a long range of ecosystem services of major economic value to humans. These values have proved hard to quantify precisely, making it all too easy to dismiss them altogether. We outline the concept of the species stock market (SSM), a system to provide a unified basis for valuation of all living species. The SSM amalgamates digitized information from natural history collections, occurrence data, and molecular sequence databases to quantify our knowledge of each species from scientific, societal, and economic points of view. The conceptual trading system will necessarily be very unlike that of the regular stock market, but the looming biodiversity crisis implores us to finally put an open and transparent price tag on symbiosis, deforestation, and pollution
|
|
| 5. |
- Lundqvist, Peter
(författare)
-
Occupational Health and Safety Regulations in the Dairy Industry
- 2013
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 18, s. 210-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The application of occupational health and safety (OHS) legislation in the dairy industry varies throughout the world. Generally there is no specific OHS legislation that applies to the dairy industry and mostly in countries the current OHS legislation applies to all workplaces with specific guidelines that apply to agricultural industries. The main difference between countries is in the application of OHS legislation specifically in relation to the size of the farms. In the USA, the OHS legislation, and therefore enforcement, does not, in most cases, apply to farms with less than 11 employees, whereas in other countries there is no minimum number of employees and in some cases such as the United Kingdom and Australia it covers all people who work on the farm. The other area of difference is in the use and publication of guidelines for the industry; some countries have a wide range of guidelines whereas other counties have few. Generally, this relates to the jurisdiction of the OHS legislation, which in several countries is not at a national level such as USA, Canada, and Australia. The main principal of OHS legislation is that all workplaces, including dairy farms, should be a safe and healthy place to work, and does not vary significantly between the countries reviewed even those with prescriptive legislation.
|
|
| 6. |
- Nilsson, Ulla, et al.
(författare)
-
Migrantarbete inom den gröna näringen
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I såväl media som inom myndigheter och organisationer har det under de senaste åren i allt högre grad uppmärksammats att migrerande arbetskraft inom den gröna näringen eventuellt används på ett sätt som kan strida mot arbetsrättsliga och sociala regleringar. Olika beskrivningar har pekat på levnads- och arbetsförhållanden som starkt avviker från de normalt förekommande i svenskt arbetsliv och inte uppfyller arbetsmiljölagens minimikrav. Det har dessutom påpekats att de bristfälliga förhållandena för den migrerande arbetskraften riskerar att påverka den gröna näringen i stort på ett negativt sätt där näringsidkare tvingas in i en nedåtgående spiral av underbudskonkurrens. Avsikten med föreliggande kunskapsöversikt är att sammanställa den forskning som finns avseende olika arbetslivs- och arbetsmiljöaspekter på migrantarbete inom den gröna näringen inklusive juridiska aspekter och myndighetsutövning. I den gröna sektorn finns arbetsmiljörisker förknippade med olycksfall, ergonomisk belastning, och exponering för t.ex. kemiska och biologiska bekämpningsmedel. Migrantarbetare inom den gröna sektorn i Sverige kommer ibland från länder där ‖arbetsplatskulturen‖ innefattar ett annorlunda säkerhetstänkande jämfört med i Sverige. Väl i Sverige kan språket vara ett hinder för arbetaren att tillgodogöra sig muntlig och skriftlig information om arbetet, miljön, skyddsföreskrifter och möjliga risker. Låg utbildningsnivå kan utgöra ytterligare problem. Undermåliga bostäder tillhandahållna av arbetsgivaren har beskrivits. En del av problemet utgörs av dolt arbete som utförs av papperslösa. Projektledning och administration i projektet, som har tagit fram kunskapsöversikten, har legat hos Arbetsmiljöhögskolan (AMH) vid Lunds universitet, som är en nätverksorganisation som samlar kompetenser från universitetets olika fakulteter för en mångvetenskaplig belysning av kunskapsläget på området. Kunskapsöversikten utgörs till största delen av en litteraturstudie där relevant forskning på området har sökts i olika databaser; och av en uppföljning av referenslistor i artiklar och böcker. På grund av den flerdimensionella problematiken kring migrantarbetet inom den gröna sektorn har en mångdisciplinär forskargrupp satts samman för uppdraget. Detta innebär att vi kan belysa problematiken utifrån många olika perspektiv. Redan på ett tidigt stadium stod det emellertid klart att det inte existerar någon mer omfattande svensk forskning på området vilket innebär att mycket av de resonemang som förs i den här skriften vilar på internationella erfarenheter. För att trots allt kunna ge en bild av förhållandena i Sverige har vi valt att genomföra ett antal telefonintervjuer med aktörer på nyckelpositioner. Intervjuer har gjorts med rådgivare, intresseorganisationer, fackliga organisationer för anställda och arbetsgivare samt berörda myndigheter. Genom den internationella litteraturen står det klart att det finns en rad arbetslivsoch arbetsmiljöproblem vilka är specifika för migrantarbete på säsongsbasis inom den gröna näringen. Ett av de främsta problemen har att göra med de uppenbara svårigheterna att följa upp och kontrollera konsekvenser och effekter. Säsongsarbetet innebär att människor endast uppehåller sig i landet under en begränsad period. Därför är det svårt att slå fast långsiktiga effekter på arbetstagarnas hälsa. Ett annat grundläggande problem är att incitamentet för värdländerna att vidta åtgärder för att minimera arbetslivs- och arbetsmiljöproblem är tämligen svagt. Ofta har de personer som lider skada på grund av bristfällig arbetsmiljö återvänt till sina hemländer då hälsoeffekterna blivit tydliga. Den här problematiken illustreras exempelvis av att de som har valt att ratificera FN:s konvention om migrantarbetares rättigheter– vilket borgar 6 främst är nationer varifrån migrantarbetarna kommer. Varken Sverige eller någon annan medlemsstat i EU har anslutit sig till konventionen. Det går inte att utifrån befintlig kunskap avgöra antalet migrantarbetare som på säsongsbasis arbetar inom den gröna näringen. Intervjuer med företagare ger vid handen att det skulle kunna röra sig om omkring 2 000 personer per år inom trädgård och jordbruk. Men det finns anledning att misstänka att det verkliga antalet är större minst på grund av att företagarna får antas dra sig för att rapportera om migrantarbetare som saknar nödvändiga papper och som är anlitade som svart arbetskraft. Det finns god grund i den internationella forskningen att anta att många migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar under oacceptabla förhållanden - bortom rättslig kontroll och insyn. Det handlar bland annat om undermåliga bostäder och bristande hygien, ökad olycksrisk, exponering för hälsovådliga kemikalier, ergonomiska problem, risk för hot och våld, diskriminering, trakasserier, brist på stöd från samhället såsom sjukvård och rättshjälp, långa arbetstider och låg lön. Intervjuerna som genomfördes med representanter för relevanta svenska organisationer och myndigheter antyder att vi har anledning att misstänka att migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar med samma problem som migrantarbetare inom den gröna näringen i andra länder. Det faktum att problematiken potentiellt är svårartad gör att kunskapsbristen i Sverige blir särskilt allvarlig och organisationer vara stort.– inte– ny forskning behövs. Dessutom torde behovet av insatser från myndigheter
|
|
| 7. |
- Munthe, Christian, 1962
(författare)
-
Precautionary Principle
- 2013
-
Ingår i: International Encyclopedia of Ethics. - Chichester : Blackwell. - 9781444367072 ; , s. 4031-4039
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Following the statement in the United Nations' Rio Declaration of 1992 that countries should apply a “precautionary approach” in policymaking on environmental and technological issues, the notion of a precautionary principle (PP) has gained ground in worldwide policymaking and regulation, thus catching the interest of ethics scholars. Although seldom explained in much detail, and resulting in quite different policy results in different countries and areas (O'Riordan et al. 2001; Sandin 1999; Trouwborst 2002; Zander 2010), PP is generally understood as a norm urging or permitting policymakers to take preventive action in the face of unknown, uncertain, or probable dangers, motivated by the experience of how seemingly valuable and promising practices may lead to seriously adverse consequences in spite of lack of solid evidence to this effect (Sandin 1999). In ethics debate, this idea has been applied not only to matters regarding the large-scale introduction and use of technology (e.g., regarding energy production, transport and communication, nano- or biotechnology, and so on) (see Biotechnology; Nanotechnology, Ethics of) with possible ensuing impact on the natural environment connecting to the notion of sustainability (see Sustainability), but also, for example, to abortion (see Abortion), medical genetics, embryo experimentation (see Embryo Research), the treatment of animals (see Animal Experimentation), terrorism (see Terrorism), and general research ethics (see Research Ethics) (Munthe 2011). Many of these applications advocate strong conclusions in spite of the fact that PP or its normative justification have not been made very clear. At the same time, PP has been the subject of criticism, much of which boils down to three points: lack of clarity, lack of practicality, and/or ethical implausibility. Curiously, these critical points have often been made in conjunction, in spite of the fact that a clear sense of what PP means seems necessary for backing up the other two objections.
|
|
| 8. |
- Mie, Axel, 1974-, et al.
(författare)
-
Non-disclosure of developmental neurotoxicity studies obstructs the safety assessment of pesticides in the European Union
- 2023
-
Ingår i: Environmental Health. - 1476-069X. ; 22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background In the European Union (EU), the safety assessment of plant protection products relies to a large extent on toxicity studies commissioned by the companies producing them. By law, all performed studies must be included in the dossier submitted to authorities when applying for approval or renewal of the active substance.Methods For one type of toxicity, i.e. developmental neurotoxicity (DNT), we evaluated if studies submitted to the U.S. Environmental Protection Agency (EPA) had also been disclosed to EU authorities.Results We identified 35 DNT studies submitted to the U.S. EPA and with the corresponding EU dossiers available. Of these, 9 DNT studies (26%) were not disclosed by the pesticide company to EU authorities. For 7 of these studies, we have identified an actual or potential regulatory impact.Conclusions We conclude that (1) non-disclosure of DNT studies to EU authorities, in spite of clear legal requirements, seems to be a recurring phenomenon, (2) the non-disclosure may introduce a bias in the regulatory risk assessment, and (3) without full access to all performed toxicity studies, there can be no reliable safety evaluation of pesticides by EU authorities. We suggest that EU authorities should cross-check their data sets with their counterparts in other jurisdictions. In addition, applications for pesticide approval should be cross-checked against lists of studies performed at test facilities operating under Good Laboratory Practice (GLP), to ensure that all studies have been submitted to authorities. Furthermore, rules should be amended so that future studies should be commissioned by authorities rather than companies. This ensures the authorities’ knowledge of existing studies and prevents the economic interest of the company from influencing the design, performance, reporting and dissemination of studies. The rules or practices should also be revised to ensure that non-disclosure of toxicity studies carries a significant legal risk for pesticide companies.
|
|
| 9. |
- Svensson, Måns, et al.
(författare)
-
Migrantarbetare inom jordbruket – arbetsmiljö och arbetsvillkor
- 2015
-
Bok (refereegranskat)abstract
- I såväl media som inom myndigheter och organisationer har det under de senaste åren i allt högre grad uppmärksammats att migrerande arbetskraft inom jordbruket/den gröna näringen eventuellt används på ett sätt som kan strida mot arbetsrättsliga och sociala regleringar.Avsikten med föreliggande studie är framförallt att sammanställa den forskning som finns avseende olika arbetslivs- och arbetsmiljöaspekter på migrantarbete inom den gröna näringen med fokus på säsongsarbete. Relevant forskning på området har sökts i olika databaser; och av en uppföljning av referenslistor i artiklar och böcker. På grund av den flerdimensionella problematiken kring migrantarbetet inom den gröna sektorn har en mångdisciplinär forskargrupp satts samman för studien. Redan på ett tidigt stadium stod det emellertid klart att det inte existerar någon mer omfattande svensk forskning på området vilket innebär att mycket av de resonemang som förs i den här skriften vilar på internationella erfarenheter.Det finns god grund i den internationella forskningen och genom intervjuer med representanter för svenska organisationer och myndigheter att anta att många migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar under oacceptabla förhållanden - bortom rättslig kontroll och insyn. Det handlar bland annat om undermåliga bostäder och bristande hygien, ökad olycksrisk, exponering för hälsovådliga kemikalier, ergonomiska problem, risk för hot och våld, diskriminering, trakasserier, brist på stöd från samhället såsom sjukvård och rättshjälp, långa arbetstider och låg lön.Det faktum att problematiken potentiellt är svårartad gör att kunskapsbristen i Sverige blir särskilt allvarlig – ny och fördjupad forskning behövs. Dessutom torde behovet av insatser från myndigheter och organisationer vara stort.
|
|
| 10. |
|
|
