| 1. |
- Lundqvist, Peter
(författare)
-
Occupational Health and Safety Regulations in the Dairy Industry
- 2013
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 18, s. 210-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The application of occupational health and safety (OHS) legislation in the dairy industry varies throughout the world. Generally there is no specific OHS legislation that applies to the dairy industry and mostly in countries the current OHS legislation applies to all workplaces with specific guidelines that apply to agricultural industries. The main difference between countries is in the application of OHS legislation specifically in relation to the size of the farms. In the USA, the OHS legislation, and therefore enforcement, does not, in most cases, apply to farms with less than 11 employees, whereas in other countries there is no minimum number of employees and in some cases such as the United Kingdom and Australia it covers all people who work on the farm. The other area of difference is in the use and publication of guidelines for the industry; some countries have a wide range of guidelines whereas other counties have few. Generally, this relates to the jurisdiction of the OHS legislation, which in several countries is not at a national level such as USA, Canada, and Australia. The main principal of OHS legislation is that all workplaces, including dairy farms, should be a safe and healthy place to work, and does not vary significantly between the countries reviewed even those with prescriptive legislation.
|
|
| 2. |
- Svensson, Måns, et al.
(författare)
-
Migrantarbetare inom jordbruket – arbetsmiljö och arbetsvillkor
- 2015
-
Bok (refereegranskat)abstract
- I såväl media som inom myndigheter och organisationer har det under de senaste åren i allt högre grad uppmärksammats att migrerande arbetskraft inom jordbruket/den gröna näringen eventuellt används på ett sätt som kan strida mot arbetsrättsliga och sociala regleringar.Avsikten med föreliggande studie är framförallt att sammanställa den forskning som finns avseende olika arbetslivs- och arbetsmiljöaspekter på migrantarbete inom den gröna näringen med fokus på säsongsarbete. Relevant forskning på området har sökts i olika databaser; och av en uppföljning av referenslistor i artiklar och böcker. På grund av den flerdimensionella problematiken kring migrantarbetet inom den gröna sektorn har en mångdisciplinär forskargrupp satts samman för studien. Redan på ett tidigt stadium stod det emellertid klart att det inte existerar någon mer omfattande svensk forskning på området vilket innebär att mycket av de resonemang som förs i den här skriften vilar på internationella erfarenheter.Det finns god grund i den internationella forskningen och genom intervjuer med representanter för svenska organisationer och myndigheter att anta att många migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar under oacceptabla förhållanden - bortom rättslig kontroll och insyn. Det handlar bland annat om undermåliga bostäder och bristande hygien, ökad olycksrisk, exponering för hälsovådliga kemikalier, ergonomiska problem, risk för hot och våld, diskriminering, trakasserier, brist på stöd från samhället såsom sjukvård och rättshjälp, långa arbetstider och låg lön.Det faktum att problematiken potentiellt är svårartad gör att kunskapsbristen i Sverige blir särskilt allvarlig – ny och fördjupad forskning behövs. Dessutom torde behovet av insatser från myndigheter och organisationer vara stort.
|
|
| 3. |
- Lundqvist, Peter, et al.
(författare)
-
Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion – Lantbruksföretagarnas perspektiv
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Företag med djurproduktion är en viktig del av svenskt lantbruk och svensk livsmedelsproduktion med en nyckelroll för en levande landsbygdsekonomi och biologisk mångfald. Dessa företagare kan dock utsättas för olika former av kritik, hot och brottslighet på grund av sin verksamhet. Syftet med denna studie var att studera djurproducenternas erfarenheter och upplevelser av dessa problem och dess konsekvenser för dem och deras familjer.Metod: En enkät distribuerades till cirka 9800 svenska lantbrukare via e-post, hämtade från Statistiska Centralbyråns Lantbruksregister. Enkäten var också tillgänglig via länk, med hjälp av LRF och de olika producentorganisationerna och omfattade även fiskodling, mink- och kaninproduktion. Datainsamling skedde mellan juni och september 2020. Den initiala svarsfrekvensen uppskattades till 56 %, men resultatet baseras på 3 815 svar (39 %) där man fullföljt hela frågeformuläret. Fördelningen av medverkande företag bedömdes relativt väl ge en representativ bild av svensk djurproduktion.Resultat: 17 %, dvs. 611 företagare hade blivit utsatta för protester, trakasserier, intrång, skadegörelse, frisläppande av djur, personangrepp i media eller liknande på grund av sin djurproduktion. Även om man inte själv hade drabbats så uppgav 42 % att de kände någon annan som blivit trakasserad på något sätt. Mink-, fisk-, gris- och fjäderfäproducenter var de produktionsgrenar som var mest drabbade. Utmärkande faktorer för att bli utsatt var: aktiv på sociala medier, produktion i större skala och anställd personal. Hela familjen drabbades ofta indirekt av dessa händelser och 9 % uppgav att deras barn påverkades negativt. Stöld av djur och fynd av slaktade djur hade drabbat cirka 12 % av djurproducenterna. Stölder av djur skedde främst under betesperioden och var i huvudsak relaterat till får- och i viss mån nötköttsproduktion. Det förekom en underrapportering av brotten till polisen. 65 % av djurproducenterna hade inte polisanmält olika incidenter som inträffat under åren 2017 – 2020 (intrång, stöld, sabotage, våld, trakasserier etc.). Av de anmälda ärendena lades 80 % ned av polisen. Förtroendet för polisen var lågt och 74 % av de som tidigare drabbats på något sätt p.g.a. att de var djurproducenter, litade inte på att polisen skulle komma om de behövde dem.Utsatthet för olika former av trakasserier och brottslighet gav negativa konsekvenser för djurproducenternas livskvalitet och företagande. Tilliten till andra människor minskade och man blev mindre öppen med sin verksamhet. Särskilt yngre bönder (30-49 år) var i högre grad påverkade av djurrättsaktivism som fenomen när det gällde graden av rädsla för aktivism, negativ påverkan på ekonomin som följd (40 %) och ett minskat förtroende för främlingar.Djurskyddsinspektioner upplevdes som positivt för verksamheten enligt hälften av de som svarat, men var femte djurproducent kände sig orolig inför inspektioner. Många (40 %) ifrågasatte också inspektörernas kunskap och kompetens.Närmare en femtedel upplevde olika former av störningar från allmänheten, exempelvis lösspringande hundar, öppnade grindar, nedskräpning och en generell brist på respekt.Slutsatser: Djurproducenter i Sverige drabbas både personligt och som företagare av djurrättsaktivister och annan brottslighet. Kriminaliteten och den negativa samhällsdebatten om djur- och köttproduktion bidrar till bristande framtidstro. Dessa former av kriminalitet rapporteras i låg utsträckning och relevanta brottskoder saknas vilket leder till bristande kunskaper i form av tillförlitlig statistik. Polisen bör prioritera dessa brott i större utsträckning och lagstiftningen behöver skärpas för att öka tryggheten hos landets djurproducenter.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Nilsson, Ulla, et al.
(författare)
-
Migrantarbete inom den gröna näringen
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I såväl media som inom myndigheter och organisationer har det under de senaste åren i allt högre grad uppmärksammats att migrerande arbetskraft inom den gröna näringen eventuellt används på ett sätt som kan strida mot arbetsrättsliga och sociala regleringar. Olika beskrivningar har pekat på levnads- och arbetsförhållanden som starkt avviker från de normalt förekommande i svenskt arbetsliv och inte uppfyller arbetsmiljölagens minimikrav. Det har dessutom påpekats att de bristfälliga förhållandena för den migrerande arbetskraften riskerar att påverka den gröna näringen i stort på ett negativt sätt där näringsidkare tvingas in i en nedåtgående spiral av underbudskonkurrens. Avsikten med föreliggande kunskapsöversikt är att sammanställa den forskning som finns avseende olika arbetslivs- och arbetsmiljöaspekter på migrantarbete inom den gröna näringen inklusive juridiska aspekter och myndighetsutövning. I den gröna sektorn finns arbetsmiljörisker förknippade med olycksfall, ergonomisk belastning, och exponering för t.ex. kemiska och biologiska bekämpningsmedel. Migrantarbetare inom den gröna sektorn i Sverige kommer ibland från länder där ‖arbetsplatskulturen‖ innefattar ett annorlunda säkerhetstänkande jämfört med i Sverige. Väl i Sverige kan språket vara ett hinder för arbetaren att tillgodogöra sig muntlig och skriftlig information om arbetet, miljön, skyddsföreskrifter och möjliga risker. Låg utbildningsnivå kan utgöra ytterligare problem. Undermåliga bostäder tillhandahållna av arbetsgivaren har beskrivits. En del av problemet utgörs av dolt arbete som utförs av papperslösa. Projektledning och administration i projektet, som har tagit fram kunskapsöversikten, har legat hos Arbetsmiljöhögskolan (AMH) vid Lunds universitet, som är en nätverksorganisation som samlar kompetenser från universitetets olika fakulteter för en mångvetenskaplig belysning av kunskapsläget på området. Kunskapsöversikten utgörs till största delen av en litteraturstudie där relevant forskning på området har sökts i olika databaser; och av en uppföljning av referenslistor i artiklar och böcker. På grund av den flerdimensionella problematiken kring migrantarbetet inom den gröna sektorn har en mångdisciplinär forskargrupp satts samman för uppdraget. Detta innebär att vi kan belysa problematiken utifrån många olika perspektiv. Redan på ett tidigt stadium stod det emellertid klart att det inte existerar någon mer omfattande svensk forskning på området vilket innebär att mycket av de resonemang som förs i den här skriften vilar på internationella erfarenheter. För att trots allt kunna ge en bild av förhållandena i Sverige har vi valt att genomföra ett antal telefonintervjuer med aktörer på nyckelpositioner. Intervjuer har gjorts med rådgivare, intresseorganisationer, fackliga organisationer för anställda och arbetsgivare samt berörda myndigheter. Genom den internationella litteraturen står det klart att det finns en rad arbetslivsoch arbetsmiljöproblem vilka är specifika för migrantarbete på säsongsbasis inom den gröna näringen. Ett av de främsta problemen har att göra med de uppenbara svårigheterna att följa upp och kontrollera konsekvenser och effekter. Säsongsarbetet innebär att människor endast uppehåller sig i landet under en begränsad period. Därför är det svårt att slå fast långsiktiga effekter på arbetstagarnas hälsa. Ett annat grundläggande problem är att incitamentet för värdländerna att vidta åtgärder för att minimera arbetslivs- och arbetsmiljöproblem är tämligen svagt. Ofta har de personer som lider skada på grund av bristfällig arbetsmiljö återvänt till sina hemländer då hälsoeffekterna blivit tydliga. Den här problematiken illustreras exempelvis av att de som har valt att ratificera FN:s konvention om migrantarbetares rättigheter– vilket borgar 6 främst är nationer varifrån migrantarbetarna kommer. Varken Sverige eller någon annan medlemsstat i EU har anslutit sig till konventionen. Det går inte att utifrån befintlig kunskap avgöra antalet migrantarbetare som på säsongsbasis arbetar inom den gröna näringen. Intervjuer med företagare ger vid handen att det skulle kunna röra sig om omkring 2 000 personer per år inom trädgård och jordbruk. Men det finns anledning att misstänka att det verkliga antalet är större minst på grund av att företagarna får antas dra sig för att rapportera om migrantarbetare som saknar nödvändiga papper och som är anlitade som svart arbetskraft. Det finns god grund i den internationella forskningen att anta att många migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar under oacceptabla förhållanden - bortom rättslig kontroll och insyn. Det handlar bland annat om undermåliga bostäder och bristande hygien, ökad olycksrisk, exponering för hälsovådliga kemikalier, ergonomiska problem, risk för hot och våld, diskriminering, trakasserier, brist på stöd från samhället såsom sjukvård och rättshjälp, långa arbetstider och låg lön. Intervjuerna som genomfördes med representanter för relevanta svenska organisationer och myndigheter antyder att vi har anledning att misstänka att migrantarbetare inom den gröna näringen i Sverige lever och arbetar med samma problem som migrantarbetare inom den gröna näringen i andra länder. Det faktum att problematiken potentiellt är svårartad gör att kunskapsbristen i Sverige blir särskilt allvarlig och organisationer vara stort.– inte– ny forskning behövs. Dessutom torde behovet av insatser från myndigheter
|
|
