| 1. |
- Persson, Annina H., 1963-, et al.
(författare)
-
Kreditsäkerhet i fartyg
- 2023. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om bokenNu publiceras andra upplagan av Hugo Tibergs klassiska verk Kreditsäkerhet i fartyg från år 1968. Såväl sjöfartsnäringen som formerna för fartygsfinansiering har förändrats kraftigt under de år som har gått sedan den första upplagan utgavs. Den nya upplagan utgör därför en starkt moderniserad framställning av de rättsregler som berör fartygsfinansiering. I boken diskuteras såväl skeppshypoteket som äganderättsförbehåll i båtar. Sjöpanträtten och retentionsrätten i fartyg är ytterligare frågor som behandlas. Slutligen berörs även frågor om exekution i fartyg.För den nya upplagan har professorerna Annina H. Persson och Johan Schelin svarat under medverkan av lektor Jeanette Andersson, bankjuristen Sebastian Bierfeldt Liptak och advokaten Mattias Widlund. Den ursprunglige författaren professor emeritus Hugo Tiberg har övervakat arbetet.
|
|
| 2. |
- Forward, Sonja, et al.
(författare)
-
Polisens attityder till trafikövervakning : en jämförelse mellan år 1999 och år 2007
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is based on the results obtained from two questionnaire studies carried out during 1999 and 2007. The aim of the studies is to increase our knowledge about the attitudes and approach of the police to traffic safety work and how these attitudes have changed with time. In the first study 729 randomly chosen police officers completed the questionnaire and in the second 1,022. The results show that the basic attitude among the police towards traffic surveillance has become more positive. The attitudes towards the directives from the governing bodies and their ability to participate in decision making have improved slightly from the first measurement to the second measurement. However, it is characteristic that a fairly large proportion still is dissatisfied with the same. The attitude of the police towards their own reporting of accidents has not changed appreciably at all. On the other hand, the understanding that a certain amount of statistics shall be reported is slightly greater in 2007 than in 1999. The attitudes towards automatic surveillance have strongly improved although a well-visible policeman is still advocated. The need to reinforce the surveillance of professional traffic is considered to be greater in 2007 than in 1999. According to the police, the attitude amongst the public towards speeding offences has become more negative than it was before. Nevertheless, a relatively high proportion still believes that it is a relatively minor offence. In 2006, the tolerance level for speeding offences was lowered at the same time as the fines for traffic offences were raised markedly. The results of the questionnaire show that the police are neutral towards whether or not these measures will influence the public’s acceptance of the traffic safety work, which could indicate that they have not yet defined their attitude regarding the question. More than half of all police officers in 2007 do not believe that the public are aware of the possibility of having a time for consideration with respect to the acceptance of a fine for a breach of regulations. Finally the results show that in 2007, more controls were carried out than before. The most important conclusions that can be drawn from these results are that the police have developed a more positive attitude towards the traffic safety work and that, at the same time, more traffic controls are being carried out. But there are also many who still do not feel that they are able to influence their work. Furthermore, many are dissatisfied with the governing body’s directives regarding traffic safety work. Such a dissatisfaction can influence the psycho-social work environment and the motivation for carrying out good work, but concretely the results show that such a dissatisfaction influences, both directly and indirectly, how many traffic controls one carries out.
|
|
| 3. |
- Nyström, Johan, 1979-, et al.
(författare)
-
Degrees of freedom and innovations in construction contracts
- 2016
-
Ingår i: Transport Policy. - : Elsevier BV. - 0967-070X .- 1879-310X. ; 47, s. 119-126
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- DB (Design and build) and DBB (Design-bid-build) represent two different contracting forms in construction. The first provides the contractor degrees of freedom in design, which enables innovation. DBB is the safe and traditional contracting form, where the client is responsible for the design and the contractor builds accordingly. Using a case study approach of five Swedish road construction projects, the present paper compares these contracting forms in terms of innovation. In this, the client's labelling of a contract being DB or DBB is taken at face value. It is established that the actual degrees of freedom for the contractors are highly restricted and that no important difference can be seen between the contracting forms regarding innovation. This implies that it is no reason to expect more innovation simply by labelling contracts as DB. Rational explanations for the usage of DB-contracts with bounds on the degrees of freedom are also suggested. Policy implications for promoting innovation in infrastructure contracting finalise the study. (C) 2016 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 4. |
- Cedersund, Hans-Åke
(författare)
-
Hur påverkades hastigheterna av höjda böter?
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- On 1 October 2006 the fines for most traffic infringements, inter alia violations of the current speed restrictions, were steeply increased. It is entirely logical that speed levels temporarily decrease when the fines for speed violations are increased. According to foreign reports, it is to be expected that, when fines are increased, speeds are reduced the most where motorists feel that the risk of detection is greatest, for instance on sections of road with speed cameras. The objective of the study is to see the effect of the increase in fines on 1 October 2006 and whether the increase is greater on sections with speed cameras than in other places. Speed measurements were made at a total of 13 sites in three areas, on European Route E20 around Skara, on National Road 50 at Omberg in the county of Östergötland, and finally on National Route 55 to the south of Katrineholm, and on neighbouring control sections. Before-measurements were made in the middle of September and after-measurements over two weeks from the middle of October 2006. On the automated traffic surveillance and control sections in the three areas, measurements were made both directly towards a camera and in the other direction, and also on a part of the section where no camera is visible. Speed measurements were also made on a neighbouring section with approximately the same traffic conditions as on the section with camera. In this way, therefore, measurements were primarily made on traffic travelling directly towards a camera but also, by way of control, in the opposite direction - at the camera, between the cameras and on a road that has not been equipped with traffic surveillance cameras.
|
|
| 5. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Analys av polisens alkoholutandningsprov i fem län åren 2001-2003
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The extent and results of the police breathalyser tests in Stockholm, Västerbotten, Östergötland, Skåne and Västra Götaland Counties over the period 2001-2003 have been analysed. The primary aim is to uncover and describe shortcomings in existing data, not to estimate the extent of drink driving. The analysis has been made with reference to the codes applied by the police to describe the type of control at which the test was made. These codes are - 0) Police initiated driver control - 1) "Random" control (not random in the strict statistical sense) - 2) Control because of a road traffic accident - 3) Targeted control (e.g. at strategically selected points such as shops selling alcoholic drinks) - 4) Other codes - It is mainly the breathalyser tests coded by the police as 0, 1 and 3 that are examined in the analysis. The other codes appear very rarely in the controls made.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Anund, Anna
(författare)
-
Uttröttning - vad säger lagen?
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Årligen skadas och dödas människor i trafiken i olyckor då förare kör alltför sömniga. Regelverket reglerar körning i trött tillstånd på lite olika sätt. Det kan diskuteras om befintligt regelverk är tillräckligt tydligt för att leda till straff men även för att förare ska veta när det är olämpligt att köra. Syftet med projektet har varit att utreda begreppet ”uttröttning” med fokus på att tydliggöra vad som krävs för att en förare som orsakat en olycka, där uttröttning varit en bidragande faktor, ska kunna straffas. Syftet har även varit att definiera begreppet så att trafikanterna vet när det kan föreligga en risk för uttröttning och därmed avstå från att köra. En expertgrupp med representanter från polisen, rikspolisstyrelsen, åklagare, Trafikverket, Transportstyrelsen, kliniker/forskare inom sömnmedicin (Sahlgrenska sjukhuset), VTI och Stressforskningsinstitutet (SU) har under tre tillfällen diskuterat i förväg förberedda frågor. Slutsaten är att det regelverk som finns i dag inte är tillräckligt för att fälla förare som kör i uttröttat tillstånd eller har orsakat olyckor då de varit uttröttade. I synnerhet inte om de varit privata förare. Bedömningen är att det så länge det inte finns objektiva sätt att mäta antingen sömnighet eller prestation så är det inte möjligt att hitta en bättre lösning än det regelverk som finns idag. En framtida ändring bör ligga i de krav som ställs på möjligheten att objektivt avgöra om uttröttning hos föraren varit en bidragande orsak.
|
|
| 8. |
- Bjørnskau, Torkel, et al.
(författare)
-
Personvern og ITS-baserte trafikksikkerhetstiltak : en studie av streknings-ATK, automatisk fartstilpasning (ISA) og atferdsregistrator (EDR)
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nye ITS-baserte trafikksikkerhetstiltak som kan brukes til å registrere og regulere uønsket atferd i trafikken, har et stort potensial for å øke trafikksikkerheten. Men de kan komme i konflikt med personvernet. Streknings-ATK og EDR har klare implikasjoner for personvernet og at ISA kan ha det om data fra ISA-systemet lagres. Konsekvensene for personvernet er tolket ulikt i Norge og Sverige. Prøvedrift med streknings-ATK på flere strekninger er startet opp i Norge, men i Sverige er dette ikke aktuelt pga. hensynet til personvern. I begge land installeres ISA i offentlige tjenestebiler. EDR har fått liten oppmerksomhet i begge land. Bileierne er overveiende positive til både streknings-ATK og ISA. Jo større forståelsen for at fart er en risikofaktor, desto større er aksepten for slike fartsregulerende tiltak. Bileierne er mest skeptiske til atferdsregistratorer som i dag er lite kjent. Atferdsregistratorer, som ?event data recorder? eller ?black box?, er imidlertid i ferd med å bli svært vanlige i moderne biler ? og stadig mer data fra kjøretøyene lagres. Bileiere bør derfor i større grad få informasjon om dette og tilgang til de data som registreres.
|
|
| 9. |
- Fors, Carina, et al.
(författare)
-
Symboler i vägbanan : en sammanställning av gällande regelverk i Danmark, Finland, Norge, Sverige, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie har syftat till att sammanställa befintliga regelverk och riktlinjer för användandet av symboler i vägbanan i de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige samt i Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Dessutom har en mindre litteraturstudie genomförts för att undersöka vilka dokumenterade kunskaper regelverken baseras på. Symboler i vägbanan används på liknande sätt i de sju studerade länderna. I stor utsträckning saknas det dock dokumenterade kunskaper och forskning om hur symbolerna ska se ut. Det borde därför finnas utrymme för att standardisera symbolerna inom Norden, vilket skulle kunna ge ett mer enhetligt intryck där trafikanterna känner igen och förstår informationen, samtidigt som utläggningen av symbolerna skulle kunna förenklas. Sammanfattningsvis kan konstateras att, från hastighetssynpunkt, primärt följande symboler skulle kunna vara av intresse att standardisera inom Norden vad gäller användning, utformning och mått:körfältspilarpilar för körfältsbyteväjningspliktstopplikthastighetsbegränsningvägnummer
|
|
| 10. |
|
|
