| 1. |
- Holgersson, Marcus, 1983
(författare)
-
Management av immateriella tillgångar: En litteraturstudie och inriktning för framtida forskning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- [English abstract follows below.]Svensk sammanfattning:Immateriella tillgångar står idag för en betydande del av företags tillgångar, och hanteringen av dem är en viktig del i företags och andra organisationers arbete med att stärka sin konkurrenskraft. Vinnova och PRV har fått ett regeringsuppdrag att bidra till en förstärkt kunskapsutveckling (forskning) om sambandet mellan immateriella tillgångar, innovation och ekonomisk tillväxt samt nyttjandet av patentinformation som strategiskt verktyg. Denna förstudie syftar till att göra en översikt av befintlig forskning kring hur management av immateriella tillgångar bidrar till olika aktörers konkurrenskraft i en innovationskontext. Målet är att förmedla en övergripande bild av det nuvarande kunskapsläget samt att föreslå områden inom vilka ytterligare forskning behövs. Förstudien behandlar mikro-/organisationsnivån. Fokus ligger på management av immateriella rättigheter och andra sätt att stärka konkurrenskraften relaterad till immateriella tillgångar.Förstudien innehåller tre relaterade delstudier. Den första delstudien innehåller en studie av tidigare litteraturgenomgångar. Den andra delstudien innehåller en genomgång av specialutgåvor (’special issues’) med fokus på management av immateriella tillgångar. Den tredje och sista delstudien gör en strukturerad litteratursökning av en stor mängd artiklar som innehåller relevanta koncept.Resultaten från de olika delstudierna sammanfattas i denna rapport. En relativt enhetlig bild framträder, vilket ligger till grund för förslag till framtida forskning. English abstract:Intellectual resources and properties are of increasing importance for firms and other organizations striving for competitive advantage. Vinnova and PRV have by the Swedish government been commissioned to contribute to improved knowledge development (research) about the link between intellectual properties, innovation, and economic growth, as well as the use of patent information as a strategic tool.The purpose of this pre-study is to make an overview of extant research on how management of intellectual property (IP) contributes to the competitive advantage of various actors within an innovation context. The goal is to provide an overview of the current state of knowledge and to suggest areas for further research. The pre-study covers the micro/organizational level. The focus is on management of IP rights (IPRs) and other means to strengthen the competitiveness related to intellectual property.The pre-study consists of three related sub-studies. The first sub-study includes a review of previous literature studies. The second sub-study consists of a review of special issues focusing on IP management. The third and final sub-study consists of a systematic literature search comprising a large amount of articles focusing on a set of relevant concepts.The results from the different sub-studies are summarized in this report. A relatively uniform view of the current state of knowledge emerges. This leads to a number of suggestions for future research.
|
|
| 2. |
- Holgersson, Marcus, 1983
(författare)
-
The management and commercialisation of intellectual property in European universities
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report presents the results of an empirical study that explores intellectual property (IP) management practices among universities in the European Union. The report presents models and processes of IP management and research commercialisation – and their interdependencies. Furthermore, the report identifies four main challenges for IP management, including lack of funding for proof-of-concept work, resource constraints, a broad range of technologies and industries with which technology transfer offices (TTOs) need to work, and a non-existent local industry combined with legitimacy problems when trying to partner internationally. All in all, these challenges typically make IP management in the university setting more difficult than in the private industry setting. The dominant and linear IP management process that focuses primarily on value capture – the appropriation model – is criticised, and interviewees see a need to shift focus to better interact with industry and focus more on value creation and utilisation rather than only on appropriation.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Englund, Oskar, 1982, et al.
(författare)
-
Legislative Readiness for RED
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An analysis of the legislative readiness among exporting countries to produce biofuels in compliance with the sustainability criteria in the EU Renewable Energy Directive
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Holgersson, Marcus, 1983, et al.
(författare)
-
Samband mellan immateriella tillgångar, innovation och ekonomisk tillväxt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Investeringar i immateriella tillgångar står idag för en betydande del av företags tillgångar, och hanteringen av dem är en viktig del i organisationernas arbete med att stärka sin konkurrenskraft. På samhällsnivå står dessa investeringar för en ökande andel av de totala investeringarna i ekonomin och är därmed är en avgörande faktor för fortsatt ekonomisk tillväxt och välstånd.Vinnova och Patent- och registreringsverket (PRV) har av regeringen fått i uppdrag att bidra till en förstärkt kunskapsutveckling, det vill säga forskning, om sambandet mellan immateriella tillgångar, innovation och ekonomisk tillväxt och nyttjandet av patentinformation som strategiskt verktyg.Med syftet att få fram en bild av kunskapsläget, och för att identifiera behov av ytterligare forskning, finansierade Vinnova under 2016 två kunskapsöversikter:Management av immateriella tillgångar som adresserar kunskap om samband på organisationsnivå och ger en översikt av forskning kring hur management av immateriella tillgångar framtagna i innovationsprocesser bidrar till konkurrenskraft.Immateriella tillgångar, innovationer och ekonomisk tillväxt/välstånd på makronivå avser som titeln antyder kunskapsläget kring dessa samband på samhällsnivå.
|
|
| 7. |
- Anderson, Maria, 1983, et al.
(författare)
-
Syns det inte finns det inte, eller? : En studie av hur emissioner från sjöfart hanteras i miljökonsekvensbeskrivningar
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Environmental Impact Assessment, EIA, is a method used all over the world to describe different activities and enterprises impact on environment and human health. In this report EIA and emissions of air pollutants from shipping is studied. Emissions from shipping have an impact on the environment and human health on local, regional and global scale and can cause acidification of lakes, eutrophication of the seas and premature deaths among other things. The aim is to investigate and map how emissions from shipping is handle in environmental impact assessments that are made for activities and enterprises that involve shipping. The aim is also to describe the work and process around EIA. The EIA-process contains of several steps and results in a document that is examined by authorities. Different actors have the possibility to point out their view in the question during the whole process. Emissions from shipping and how they are handled in EIAs varies which mainly depends on that the emissions are an indirect effect. In most cases results from the calculations of emissions are presented and connected to emissions from other sources and environmental legislation. Some EIA present emission factors mainly for sulfur dioxide which is connected to the sulphur content of the fuel. In the reports or attachments to the EIA you can find references to where the emission factors are found and the methodology for performed calculations of the emissions. The work with EIA and emissions from ships needs to develop further and guidelines for how to handle the emissions, where to find data and methodology can be created. Students and civil servants can be educated further in EIA and in courses that give a more interdisciplinary view to nature resource management and EIA.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bröchner, Jan, 1948
(författare)
-
Smart kravställande i markanvisningar: Bostadsmark i Göteborg
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Liksom i fråga om bygglov har kritik riktats från branschhåll mot att Göteborgs stad ställer särkrav i sina markanvisningar jämfört med många andra kommuner. Av stadens budget 2020 framgår att det inte ska ställas några kommunala särkrav som driver kostnader och hämmar utvecklingen, och man hänvisar där till Boverkets och Plan- och bygglagens regelverk. Projektet syftar till att analysera ekonomiska konsekvenser för bygg- och fastighetsföretag av de krav som Göteborg ställer i markanvisningar för bostadsbyggande, främst för flerbostadshus. De ekonomiska konsekvenserna uppstår genom krav som antingen är i snäv mening kostnadsdrivande eller leder till lägre intäkter. Kostnader avser både produktionskostnader och administrativa kostnader i företagen. Undersökningen rör däremot inte kommunala principer för markprissättning eller genomförandeavtal. Projektet har genomförts under januari – februari 2020. Relevanta lagar inklusive förarbeten, tidigare utredningar och studier av markanvisningsfrågor i Sverige har gåtts igenom och kompletterats med en kort internationell utblick. Därefter har de sex medverkande företagen besvarat en enkät om kostnadsdrivande krav som kan förekomma i Göteborgs stads markanvisningar. Varje kravexempel har klassats efter uppfattad grad av kostnadsdrivande effekt. Företagens kommentarer till de olika kraven har sammanställts och analyserats. Vad ska man mena med smart kravställande i markanvisningar? Rimligtvis bör utgångspunkten vara aktuella politiska mål och effektiva medel för att förverkliga dem. En kommun som anvisar mark bör klargöra varför de olika kraven ställs och vilka aktuella politiska mål som de är kopplade till. När nya kommunala krav införs bör det göras en bedömning av ekonomiska konsekvenser för exploatörer och även av hur deras processer påverkas. Som framgår av den brittiska studie som redovisats här kan höga kravnivåer påverka kommunens ekonomi genom att betalningsviljan för mark reduceras. Det är också en fråga om administrativ resursförbrukning inom en kommun. Samtidigt är det viktigt att en anvisningspolicy revideras när förutsättningar i omvärlden förändras så att tidigare ställda krav har förlorat i effektivitet. Det råder enighet hos de sex medverkande företagen om att det dyraste kravet är när staden kräver att en viss andel lägenheter ska ha lägre hyra. Bland de tio dyraste kraven återfinns stadens sätt att ställa krav på energihushållning. Det finns idag starka skäl att utgå från det nationella regelverket för energihushållning som successivt skärps av EU. I stället för att tillämpa särkraven i stadens Program för miljöanpassat byggande kan ett av flera urvalskriterier för markanvisningar vara hur sökande vill arbeta med den ekologiska hållbarheten. En möjlighet är att sökande anger vilket miljöcertifierings- eller miljömärkningssystem för byggnader detta motsvarar. Krav på verksamhetslokaler i bottenvåningar bör idag omprövas för att anpassas till den långsiktigt sjunkande efterfrågan på kommersiella lokaler, ett fenomen som har internationell räckvidd. En allmän synpunkt från flera av företagen är att krav på speciallösningar för Göteborg betyder att man inte kan återanvända bra och kvalitetssäkrade lösningar från resten av landet. Dessutom är hanteringen av kraven administrativt tung för såväl exploatörer som kommunen. När det gäller lämplig omfattning av markanvisningar kan man konstatera att olika projektområden har olika förutsättningar; innerstadsprojekt med komplicerade grundförhållanden och garage under mark kan bli mer effektiva om de omfattar fler bostäder än förortsprojekt. Med tanke på den framtida förvaltningen är det lämpligt med större markanvisningar för hyreshus än för bostadsrättsföreningar. Typiska volymer som nämnts är minst 100 à 130 lägenheter (hyra) och 60 à 65 lägenheter (bostadsrätt) med tanke på både produktion och förvaltning. För större områden med där det rör sig om stabila exploatörer med erfarenhet av planarbete kan marken anvisas redan efter att planbesked har erhållits. För mindre kapitalstarka exploatörer som inte har samma planeringserfarenhet kan det vara en fördel om detaljplanen har fått laga kraft när staden anvisar marken och att det rör sig om färre lägenheter.
|
|
| 10. |
|
|
