| 1. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Affiliatenätverkens marknadsrättsliga ansvar och andra mellanhänders omsorgsplikter i det digitala reklamlandskapet
- 2018
-
Ingår i: Ny juridik. - Stockholm. - 1400-3007. ; :2, s. 47-63
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den teknologiska utvecklingen har medfört ett förändrat reklamlandskap med nya marknadsföringsmetoder. En av de nya metoderna utgör användningen av s.k. affiliatenätverk som fungerar som en förmedlare mellan annonsörer och ägare av digitala kanaler. Affiliatenätverkens och andra mellanhänders tjänster är i grunden helt legitima. Samtidigt försvårar användningen av dessa nya metoder försök att motverka förekomsten av otillbörlig marknadsföring i det nya digitala reklamlandskapet. Av den anledningen inställer sig frågan vem som bär ansvaret för eventuell otillbörlig marknadsföring som förekommer inom ramen för den här typen av samarbeten. I denna artikel analyseras och diskuteras mellanhänders marknadsrättsliga ansvar.
|
|
| 2. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Corporate Social Responsibility – en marknadsrättslig fråga?
- 2017
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; 2017-18:2, s. 321-342
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konsumenterna blir alltmer medvetna om vilka samhälleliga konsekvenser olika konsumtionsvanor får. I samma takt integrerar företagen ett hållbart förhållningssätt till affärer i sina strategier, ökar sitt frivilliga engagemang och utvecklar grundläggande etiska standarder som ska respekteras oavsett var i världen de verkar. Denna utveckling beskrivs oftast med begreppet "Corporate Social Responsibility" (CSR) – man talar om att företag har ett socialt ansvar. Den här artikeln undersöker huruvida företagens frivilliga engagemang kan få marknadsrättsliga implikationer. Artikeln behandlar bl.a. följande frågor:Vilka åtgärder i samband med CSR utgör överhuvudtaget "marknadsföring"?När kan CSR-åtgärder som utgör marknadsföring vara vilseledande? Kan den allmänna generalklausulen i 5 § marknadsföringslagen tillämpas på CSR?Som en konsekvens mynnar undersökningen ut i de mer övergripande frågorna om CSR tillhör den affärsetiska eller den affärsjuridiska sfären samt om frivilliga CSR-policyer eller CSR-uppförandekoder kan ges en bindande rättsverkan med hjälp av marknadsföringslagen eller inte.
|
|
| 3. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Den nya allmänna dataskyddsförordningen – några anmärkningar
- 2018
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 240-264
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När EU:s allmänna dataskyddsförordning ersätter den svenska personuppgiftslagen i maj 2018 kommer det innebära påtagliga förändringar. Redan rättsformen EU-förordning utgör en relevant förändring, samtidigt som flera konceptuella nyheter införs. Hur dataskyddsförordningen faktiskt kommer att tillämpas i samtliga medlemsstater kan dock vid denna tidpunkt inte sägas definitivt, då den ger utrymme för många olika tolkningsmöjligheter. Den här artikeln analyserar några utvalda bestämmelser i dataskyddsförordningen och försöker att i det sammanhanget diskutera eventuella frågor.
|
|
| 4. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Det marknadsrättsliga ansvaret för länkar på Internet
- 2017
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 106-123
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillhandahållande av länkar som ett fenomen på Internet har sysselsatt immaterialrättsjurister i många år. Fokus vid den juridiska bedömningen av detta fenomen har hittills legat på upphovsrätten. Den här artikeln intar i stället ett marknadsrättsligt perspektiv och försöker på det sättet att komplettera bilden. Artikeln ger svar på frågorna om användningen av länkar i sig kan vara otillbörlig och huruvida marknadsföringslagen reglerar ett ansvar för material som en näringsidkare hänvisar till via länkar.
|
|
| 5. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Die AGB-Kontrolle im Wettbewerbsrecht : Zugleich ein Beitrag zum Verhältnis von UWG und dem Recht der Allgemeinen Geschäftsbedingungen
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Tyskland regleras allmänna villkor i standardavtal (tyska Allgemeine Geschäftsbedingungen) av avtalsrätten, närmare bestämt §§ 305–310 i tyska civillagen (BGB). Lagen ställer bland annat krav på innehållet i allmänna villkor. Som en del av avtalsrätten har dessa bestämmelser endast effekt på avtalsparterna och påverkar formellt inte tredje part. Tredje parter skulle dock kunna påverkas av allmänna villkor i standardavtal. I praktiken kan detta bli relevant i konkurrenssituationer där standardavtal inte överensstämmer med lagkraven och därmed kan anses vara olagliga. När företag konkurrerar med varandra kan frågan ställas om en konkurrent som inte är part i avtalet kan åberopa rättsmedel mot det företag som använder olagliga avtalsvillkor i sina standardavtal. Användningen av olagliga allmänna villkor kan ge konkurrensfördelar eftersom de rationaliserar avtal och överför risk till avtalsparter utöver vad som är tillåtet enligt lagen. Ett möjligt rättsmedel finns i den tyska marknadsföringslagen, lagen mot otillbörlig konkurrens (UWG), nämligen ett föreläggande om att upphöra med den otillbörliga affärsmetoden.Det har emellertid varit kontroversiellt om det finns en rättsgrund för en talan av konkurrenter. En rättsgrund som ligger nära till hands är den s.k. lagstridighetsprincipen som undersöks närmare i denna avhandling. Det som krävs för att lagstridighetsprincipen ska anses vara uppfylld är ett brott mot en lagbestämmelse som är avsedd att reglera marknadsbeteendet i marknadsaktörers intresse. §§ 307–309 BGB, som gäller innehållet i allmänna villkor, kan vara sådana lagbestämmelser. Vid tiden av författandet av avhandlingen hade den tyska federala högsta domstolen (BGH) ännu inte beslutat i frågan. Denna avhandling försöker därför analysera och bedöma de olika befintliga tillvägagångssätten och utvecklar till och med ett nytt, eget tillvägagångssätt för bedömningen av den föreliggande frågan. Analysen fokuserar på § 4 nr 11 UWG och undersöker om §§ 307 till 309 BGB faktiskt avser att reglera marknadsbeteende i marknadsaktörers intresse. Undersökningen visar att §§ 307 till 309 BGB ger alla konkurrenter lika villkor när det gäller rationalisering av kontrakt och risköverföring i standardavtal. På så sätt kan argumenteras att reglerna även är tänkta att (indirekt) skydda konkurrenter som tredje parter. Denna slutsats illustrerar att marknadsrätten och avtalsrätten, i alla fall i detta sammanhang, har betydande likheter och överlappningar. Av denna anledning analyseras och undersöks i avhandlingen även det allmänna förhållandet mellan dessa två rättsområden närmare.
|
|
| 6. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Die Prospekthaftung im Franchiserecht
- 2014
-
Ingår i: Zeitschrift für Vertriebsrecht. - München : C.H. Beck. - 2193-5769. ; :1, s. 23-29
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Prospectus liablity in German franchise law"German franchise law is, as compared to other countries, relatively unregulated. Legal rules applicable to franchise agreements are general in nature. For instance, the legal basis for the liability of the franchisor due to the failure to disclose information to the franchisee before signing the franchise agreement can be found in general rules of contract law.In connection with the breach of the pre-contractual duty to disclose following from general contract law, a legal opinion exists that wants to apply the so-called principle of prospectus liability, developed by the German Federal Supreme Court (BGH), to pre-contractual situations between a franchisor and a potential franchisee. The principle of prospectus liability states that persons responsible for the conception of an investment scheme can be held responsible for the information contained in a prospectus marketing the investment. The consequences of prospectus liability, if applied to franchising, would be that persons involved in the development and management of a franchise system could be personally liable for an alleged misinformation of the franchisee before signing the franchise agreement. This article analyses the question whether the application of the principle of prospectus liability to franchisor-franchisee relationships is desired and whether it can be justified in accordance with the legal practice of the German Federal Supreme Court. The article argues that, for several dogmatic reasons, this is not the case.
|
|
| 7. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Direktivkonform tolkning av transaktionstestet i marknadsföringslagen
- 2020
-
Ingår i: Europarättslig tidskrift. - 1403-8722 .- 2002-3561. ; :4, s. 619-631
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I december 2019 avgjorde Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) vid Svea hovrätt domen i mål PMT 2054-18 Konsumentombudsmannen mot Alexandra Media. Inom ramen för sina bedömningar tillämpade domstolen vid flera tillfällen en direktivkonform tolkning av marknadsföringslagen (MFL), dvs. en tolkning av den svenska lagen mot bakgrund av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder. I och med det utvecklade PMÖD en ny rättspraxis, dvs. ett nytt sätt att tolka transaktionstestet på. Den föreliggande artikeln argumenterar för att denna nya tolkning inte bättre utan sämre stämmer överens med direktivet och därför bör ändras.
|
|
| 8. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Förhållandet mellan immaterialrätt och otillbörliga affärsmetoder i Patent- och marknadsdomstolarna
- 2021
-
Ingår i: NIR. - 0027-6723. ; :1, s. 43-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- För att effektivisera och kvalitetssäkra handläggningen ändrades domstolsordningen i Sverige den 1 september 2016 genom inrättandet av två nya särskilda domstolar, Patent- och marknadsdomstolen (PMD) samt Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD). På det sättet samlades domstolsprövningen i immaterialrättsliga och marknadsrättsliga mål. Syftet med den här artikeln är att mot bakgrund av den nya domstolsordningen närmare analysera förhållandet mellan immaterialrätt och otillbörliga affärsmetoder. Artikelns fokus ligger på möjligheten till kumulation av mål samt frågan hur de materiella bedömningarna förhåller sig till varandra. Artikeln är uppbyggd på så vis att det först ges en bakgrundsbeskrivning av det generella förhållandet mellan rättsområdena; därefter beskrivs kort betydelsen av den nya domstolsordningen i Sverige och möjligheten till kumulation av mål; sedan analyseras hur överlappningen mellan rättsområdena manifesterar sig i marknadsföringslagens förbudsregler.
|
|
| 9. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Lagstridighetsprincipen : ett jämförande perspektiv
- 2015
-
Ingår i: Juridisk Tidskrift. - Stockholm. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; 2015-16:1, s. 120-144
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Enligt 5 § marknadsföringslagen skall marknadsföring stämma överens med god marknadsföringssed. I detta ligger bl.a. att marknadsföringen, i enlighet med den s.k. lagstridighetsprincipen, skall vara laglig, vilket betyder att den inte får strida mot annan lag. Lagstridighetsprincipen är så självklar och välförankrad i svensk rätt att det fram till denna tidpunkt inte har ansetts nödvändigt att lagfästa den. Hur självklar och välförankrad lagstridighetsprincipen än må vara i svensk rätt finns det inte mycket skrivet om den. Den här artikeln försöker därför att belysa denna princip med hjälp av en analys av Marknadsdomstolens rättspraxis samt en jämförelse mellan det svenska och det tyska rättsläget med utgångspunkt i EU-rätt.
|
|
| 10. |
- Holtz, Hajo Michael
(författare)
-
Oskäliga avtalsvillkor som otillbörlig marknadsföring : Får konkurrenter väcka talan enligt marknadsföringslagen?
- 2016
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - Uppsala : Iustus förlag. - 0039-6591. ; :5-6, s. 383-398
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Individuellt förhandlade avtal har på många områden ersatts av på förhand formulerade avtal. Sådana standardavtal rationaliserar hanteringen av ett stort antal avtal, förskjuter affärsriskerna till användarens förmån och kan på det sättet leda till kostnadsbesparingar. Däremot kan användningen av villkor i standardavtal som är oskäliga i lagens mening innebära en otillbörlig konkurrensfördel. Därför undersöker den här artikeln huruvida oskäliga avtalsvillkor är att anse som en otillbörlig affärsmetod och om enskilda näringsidkare med hjälp av marknadsföringslagen är berättigade att väcka talan mot en konkurrents oskäliga avtalsvillkor.
|
|
