| 1. |
- Sköld, Johanna, 1976-, et al.
(författare)
-
När välfärdssamhället gör fel : De vanvårdade och upprättelsens gränser
- 2021
-
Ingår i: Arbetarhistoria. - Huddinge, Sweden : Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. - 0281-7446. ; 179-180:3-4, s. 92-101
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article addresses the Swedish state’s process to provide redress for historical abuse in out-of-home care. The aim is to illuminate how the current state’s responsibility for past child abuse is negotiated in such processes. In Sweden, a temporary financial redress scheme was in effect 2013-16, which compensated fewer than every second applicant. The article demonstrates that the political ambition to recognize symbolically and acknowledge the victims’ suffering and the past society's betrayal of them resulted in unintended consequences when translated into a legal bureaucratic process. The logic of a court assessment is based not on recognition but on establishing legal liability. In the end, redress came to focus on what the state could be deemed responsible for in the past and how modern legal principles could be harmonized with a compensation scheme designed to compensate those for wrongdoings which cannot be redressed by current tort law.
|
|
| 2. |
- Schiratzki, Johanna, 1963-, et al.
(författare)
-
Redress in Context : The Swedish Redress Scheme forhistorical abuse of children incare – re-introducing inquisitorial procedure?
- 2019
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - Stockholm : Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. - 2000-6500. ; :21-22, s. 97-118
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Lag (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall tillkom för att ge ekonomisk ersättning till den som i samband med vården utsatts för övergrepp eller försummelser av allvarlig art när personen varit omhändertagen för samhällsvård, under tidsperioden den 1 januari 1920 till och med den 31 december 1980. En särskild nämnd, Ersättningsnämnden, inrättades för att under åren 2013–2016 pröva om en sökande var berättigad till schablonbeloppet om 250 000 kr. Den svenska processen har väckt uppmärksamhet bl.a. p.g.a. den stora andelen avslag och de komplexa kriterierna för ersättning. I artikeln presenteras resultaten från ett tvärvetenskapligt historiskt-rättsvetenskapligt forskningsprojekt: Gränserför upprättelse: välfärdsstatens historiska ansvar i upprättelseprocesser riktade till offer för vanvård i fosterhem och barnhem. I fokus är glappet mellan den politiska avsikten, att skapa ett rättssäkert system för en generös ersättning, och utfallet av den rättsliga processen, som innebar att majoriteten av de sökande nekades ersättning. Förklaringen, menar författarna, står åtminstone delvisatt finna i en sammanblandning av olika processformer och rättsprinciper. Detta kan relateras till en ojämn ansvarsfördelning mellan lagfarna ledamötermed expertis från allmän domstol respektive allmän förvaltningsdomstol.Framställningen tar avstamp i socialrättsligt reglerade förhållanden och spänner sedan över skadeståndsrätt, förvaltningsrätt, processrätt, barnrätt och mänskligarättigheter.
|
|
| 3. |
- Sköld, Johanna, 1976-, et al.
(författare)
-
Historical justice through redress schemes? : The practice of interpreting the law and physical child abuse in Sweden
- 2020
-
Ingår i: Scandinavian Journal of History. - : Informa UK Limited. - 0346-8755 .- 1502-7716. ; 45:2, s. 178-201
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Swedish redress scheme intended for victims of historical child abuse in out-of-home care compensated only 46% of claimants who sought economic compensation for past harms. This article explores the reasons behind this comparatively low validation rate by investigating a) how the eligibility criteria of the Redress Act were evaluated by the Redress Board; and b) the justifications and underlying values used when applications were rejected with reference to the fact that reported abuse was not deemed to be sufficiently severe according to past standards. Victim capital, which determines how vulnerable or credible a victim is perceived to be by others, as well as competence and narration, are essential aspects for this type of legal proceeding. The article demonstrates that the claimants had to traverse a complicated web of criteria to be awarded compensation. The outcomes for claimants were affected by how the past was conceptualized in this legal setting, what competences the victims themselves possessed, what competence and resources the administrative system offered, and the extent to which the decision-making process fragmented victims’ narratives.
|
|
| 4. |
- Sandin, Bengt, et al.
(författare)
-
Var går gränsen för statens ansvar? : Upprättelseprocessen för dem som vanvårdats i samhällsvård ur ett historiskt perspektiv på normalitet, aga och barns rättigheter : [What is the limit of state responsibility? A historical perspective on how the state interpreted its responsibility to safeguard children from abuse]
- 2022
-
Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift. - 0039-0747. ; 124:2, s. 349-377
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we study the legislative processes that formed the basis for how the state’s role and responsibility to protect and represent children was formulated during the 20th century based on legislative initiatives against corporal punishment. This is the backdrop for an analysis of the scheme to compensate adults that have claimed that they as children had been abused in the care of the state. As a basis for our analyzes, we have used laws and statutes, ordinances, and preparatory works in family and criminal law as well as school and social law. In the process that led up to the compensation scheme a choice was made; child abuse in the past would not be defined according to the norms set by past legislation and government ordinances to protect children from abuse, but in relation to what was believed to be common child-rearing practices. The focus shifted to current understandings of what was normal in the past as well as to how similar abuse would be treated in legal practice in current tort cases disregarding the explicit stands taken by past governments to protect children in care. The opportunity for reconciliation decreased with this development.
|
|
