SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Juridik) ;lar1:(gu);pers:(Bylander Eric 1973)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Juridik) > Göteborgs universitet > Bylander Eric 1973

  • Resultat 1-10 av 44
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Bylander, Eric, 1973 (författare)
  • Dymmelonsdagsbesluten – mer än dubbelt upp om dubbelprövning
  • 2010
  • Ingår i: InfoTorg Juridik. ; :2010-04-07
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Högsta domstolen meddelade på dymmelonsdagen, den 31 mars 2010, i mål nr B 2509-09 och B 5498-09, två parallella beslut om rätten enligt artikel 4 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll att inte bli lagförd eller straffad två gånger. Enligt majoriteten, som är oenig om motiveringen, hindrar inte ett påfört skattetillägg lagföring eller straff i skattebrottmålsordning avseende de oriktiga uppgifter som föranlett skattetillägget. Minoriteten är av motsatt uppfattning. Företrädare för både majo- och minoriteten gör egna tillägg. Här beskrivs och analyseras dessa dymmelonsdagsbeslut med inriktning på frågorna hur de bidrar till ledning av rättstillämpningen och vad de ger för bild av Högsta domstolens inställning till Europakonventionen och Europadomstolen.
  •  
2.
  •  
3.
  • Bylander, Eric, 1973- (författare)
  • Muntlighetsprincipen : En rättsvetenskaplig studie av processuella handläggningsformer i svensk rätt
  • 2006
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This doctoral thesis examines the different forms of procedural communication available to the Swedish courts. The choice traditionally stood between oral and written procedure. Today the procedure in the general courts is dominated by the principle of orality, while in the administrative courts, procedure chiefly takes the written form. This being said, the types of communication procedures used in courts today are constantly changing, the reason being, in part, the advent and advancement of new communication tools such as telephone, video and the internet.The cardinal aspiration for this doctoral thesis has been to prepare a generous substructure that will allow an assessment of how the principles that constitute the foundation for the choice of a form of procedural communication stand up against the arrival of new conditions. In attaining this goal the thesis takes stock of, structure, and evaluate the current knowledge of the regulation of the forms of procedural communication and the arguments that have been put forward regarding its design and application.The chosen method is a rhetorical-topical audit of the arguments provided by the legislative community. In addition it examines the relationship between these arguments and the activities of the courts and includes a comparative analysis of the current and historic conditions of the procedural communication forms.In the thesis nine different principle topoi (argument sources) for the analysed argumentation are identified and discussed: The Purpose of the Proceedings, Security, Speed, Cost-effectiveness, the European Convention on Human Rights and Fundamental Freedoms, the Decision-making, the Parties, Publicity and the Rules and Regulations.
  •  
4.
  • Landström, Sara, 1980, et al. (författare)
  • Rättspraktikers inställning till modern ljud- och bildteknik i rättssalen : En rättspsykologisk studie
  • 2012
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 197-218
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Processlagstiftningsreformen En modernare rättegång (EMR) har inneburit en ökad användning av modern teknik i rättsliga förfaranden. Frågan hur rättspraktiker uppfattar att denna teknik påverkar deras bedömningar av exempelvis trovärdighet är inte minst därför högaktuell.Rättspsykologiska studier har visat att förhör och förhörspersoner förmedlade genom ljud- och bilduppspelning (videouppspelning) eller ljud- och bildöverföring (videokonferens) bedöms som mindre trovärdiga och tillförlitliga än de som hörs på plats i rättssalen. De flesta av dessa studier har baserats på lekmäns bedömningar av fiktiva vittnesmål. Syftet med denna studie är att undersöka rättspraktikers inställning till den moderna ljud- och bildtekniken, liksom vilken betydelse de anser att presentationsformatet har vid bedömningar av målsägandes tillförlitlighet och trovärdighet i brottmål. Studien utgörs av enkätsvar från 400 svenska rättspraktiker (poliser, nämndemän, åklagare och lagfarna domare).Studiens resultat visar att respondenterna överlag var positiva till såväl videokonferens som videoinspelade tingsrättsförhör. Som fördelar framhölls att tekniken kan vara till stor hjälp för målsägande genom att reducera deras stress och öka utsagornas korrekthet. I linje med tidigare forskning menade man dock att de som hörs på plats i rättssalen framstår som mer tillförlitliga och trovärdiga än de som hörs genom videokonferens eller uppspelad video. Respondenterna beskrev förhör på plats i rättssalen som bland annat mer levande och känslomässigt engagerande. Resultaten diskuteras avseende likheter och skillnader mellan olika grupper av rättspraktiker och konsekvenser av teknikens tillämpning inom rättsväsendet.
  •  
5.
  •  
6.
  • Bylander, Eric, 1973 (författare)
  • Behovet av att ställa ytterligare frågor enligt 35 kapitlet 13 § andra stycket andra meningen rättegångsbalken
  • 2008
  • Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :8, s. 657-668
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Den 1 november 2008 träder lagändringarna beslutade inom det processrättsliga lagstiftningsprojektet En modernare rättegång i full kraft. Installationen av ny teknik för ljud- och bildhantering har under lång tid ansetts hindra detta ikraftträdande. Sedan den 1 december 2007 pågår en försöksordning avseende viss sådan teknik. I artikeln kommenteras en av projektets mest centrala bestämmelser, den först nu ikraftträdande 35 kapitlet 13 § andra stycket andra meningen rättegångsbalken, vilken lyder: ”Kan ett muntligt bevis läggas fram i hovrätten genom en ljud- och bildupptagning av förhöret vid tingsrätten, får beviset tas upp på nytt endast om ytterligare frågor behöver ställas.”
  •  
7.
  •  
8.
  • Bylander, Eric, 1973 (författare)
  • Blendow Lexnova Expertkommentar – Processrätt, april 2010 : Parts begäran om muntlig förhandling i utlänningsmål
  • 2010
  • Ingår i: Blendow Lexnova. ; :2010-04-27
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I april månads expertkommentar i processrätt skriver Eric Bylander om muntlig förhandling. Han behandlar ett antal avgöranden i utlänningsmål angående frågan. - Hur, om alls, kan man förklara migrationsdomstolarnas tillrättavisade tillvägagångssätt som något annat än en allmänt avog inställning till muntlig förhandling, skriver Eric Bylander. Han finner sedan en möjlig förklaring i ett av Migrationsöverdomstolens avgöranden.
  •  
9.
  • Bylander, Eric, 1973 (författare)
  • Blendow Lexnova Expertkommentar – Processrätt, januari 2010
  • 2010
  • Ingår i: Blendow Lexnova. ; :2010-01-28
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I januari månads expertkommentar i processrätt behandlar Eric Bylander inledningvis omorganisationen av de allmänna förvaltningsdomstolarna, förutom att antalet länsrätter minskar byter länsrätten också namn till förvaltningsrätten. Vidare behandlar Bylander ett par intressanta avgöranden från Högsta domstolen varav ett anknyter till det som benämns EMR - En modernare rättegång.
  •  
10.
  • Bylander, Eric, 1973 (författare)
  • Blendow Lexnova Expertkommentar - Processrätt, juni 2010
  • 2010
  • Ingår i: Blendow Lexnova. ; :2010-06-30
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Juni månads expertkommentar ägnar Eric Bylander åt en processrättslig tillbakablick på säsongen som passerat. Det senaste halvåret har bland annat aktualiserat frågan huruvida "allmänläkaren" och "obducenten" kommer att beviljas prövningstillstånd samt avgöranden om just prövningstillstånd till hovrätten och jävsfrågor.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 44

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy