| 1. |
|
|
| 2. |
- Mulder, Johann, et al.
(författare)
-
Ingående av offentlig anställning
- 2009
-
Ingår i: Arbeid og rett. Festskrift til Henning Jakhellns 70-årsdag. - Oslo : Cappelen akademisk. - 9788202302351 ; , s. 467-476, s. 467-476
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Mulder, Bernard Johann, et al.
(författare)
-
Sweden
- 2008
-
Ingår i: International labor and employment laws. Vol. 2 B. - Arlington : BNA Books. ; :3
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Czarnezki, Jason J., et al.
(författare)
-
Crafting next generation eco-label policy
- 2018
-
Ingår i: Environmental Law. ; 48:3, s. 409-452
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Eco-labels present a promising policy tool in the effort to achieve sustainable consumption. Many questions remain, however, about the extent to which eco-labels can contribute to sustainability efforts and how to maximize their effectiveness. This Article deploys research from evolutionary psychology, behavioral law and economics, and norm theory to offer specific insights for the design and implementation of eco-labels to enhance their influence on sustainable consumer choice. Notably, this research suggests possibilities for ecolabels to shape or expand consumer preferences for green goods, and thereby enhance eco-label influence on consumer behavior by extending it beyond eco-minded consumers. We suggest that public exposure of the label (so that people see it) and the exposure of the purchasing behavior (so that other people can see that you have bought the product) are key elements to the success of eco-labels—the social context around product purchasing may be as important as the ecolabel itself. We recommend that behavioral insights be used to improve eco-labeling as traditionally understood by incorporating knowledge about behavioral tendencies into label design so as to allow for more accurate matching of consumers’ preexisting environmental preferences to eco-labeled goods, and develop next-generation ecolabeling policy with the potential to significantly expand the market for eco-labeled goods. Specifically, 1) Eco-labels could be purposefully designed and implemented to attract consumers motivated by social norms; 2) Eco-labels could appeal to a wider range of abstract norm alternate more broadly or locally accepted and strong abstract that are stronger and/or more broadly accepted or locally-salient; and 3) Ecolabels could highlight private, near and near-term benefits.
|
|
| 6. |
- Erlandsson, Lennart, et al.
(författare)
-
Constitutional law as an instrument
- 2016
-
Ingår i: Studies in labour law and social policy Journal. ; , s. 175-192
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Erlandsson, Lennart
(författare)
-
Kommuner, landsting och regioner samt EU-rättsliga regleringar
- 2010
-
Ingår i: Kommunal rätt. - Malmö : Liber. ; :1. uppl., s. 129-144
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken "Kommunal rätt" ger en grundläggande introduktion i den kommunala rätten med anknytande lagstiftning. Lagstiftningen om regionerna, regeringsformen, de arbetsrättsliga lagarna, lagen om offentlig upphandling och olika regler avseende entreprenader, speciallagar av typen socialtjänstlagen, lagen om stöd och service för funktionshindrade, samt JO:s regler för tillsyn är anknytande regler som vi presenterar. Lagen om offentlig upphandling och EG-rätten ur olika perspektiv andra viktiga rättskällor som vi ägnar vardera ett kapitel åt.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Erlandsson, Lennart
(författare)
-
LSS och dess tillämpning : En rapport om normbildningsprocesser i välfärdsrättsliga beslut
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det har skrivits och debatterats mycket om Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) sedan lagen trädde ikraft 1994. Reformen har ifrågasatts och dagens debatt handlar mycket om Försäkringskassans tillämpning när det gäller personers rätt till assistansersättning. Försäkringskassans tolkar LSS restriktivt och tillämpar egna interna styrdokument som bindande rättskällor trots att kassan inte har någon lagstiftningsmakt. Domar från Högsta förvaltningsdomstolen tolkas felaktigt av Försäkringskassan som gör praxis av individuella avgöranden.1 Regeringen menar att de inte kan påverka Försäkringskassans beslut utan har istället aviserat en lagändring. Frågan är då vad en lagändring kan få för konsekvenser i praktiken när myndigheterna utvecklar egna metoder i strid med det som kan betraktas som gällande rätt. Därför är det av intresse att studera myndighetsutövningen med fokus på den rättighetslagstiftning som LSS innebär. Rapporten bygger på tidigare studier i ämnet, där utgångspunkten är att LSS ska tillämpas utifrån legalitetsprincipen med lagens målsättning och rättighetskonstruktion som norm. I rapporten presenteras också en studie som handlar om kommuners tillämpning av LSS och de normer som styr tillämpningen, med visst fokus på insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar.
|
|
