| 1. |
- Karlsson-Tuula, Marie, 1961-, et al.
(författare)
-
På vems förslag utses konkursförvaltaren?
- 2017
-
Ingår i: Insolvensrättslig Tidskrift. - Vällingby : Föreningen insolvensrättslig tidskrift. - 2002-3014 .- 2002-6315. ; :3, s. 45-60
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln behandlar vad som avses med rekvisitet särskilda skäl i 2 kap. 7 § konkurslagen. I den nämnda bestämmelsen framkommer att en uppgift av gäldenären att han är insolvent skall godtas, om det inte finns särskilda skäl att inte göra det. Frågan är således när det föreligger särskilda skäl för att inte godta gäldenärens uppgifter. För det andra behandlas frågan om val av konkursförvaltare och hur denna/denne utses samt i vilka situationer som en förvaltare kan anses jävig. Artikeln avslutas med egna reflektioner på de rättsliga problemen och en diskussion de lege ferenda.
|
|
| 2. |
- Karlsson-Tuula, Marie, 1961-, et al.
(författare)
-
Vem är behörig att ansöka om att försätta en bostadsrättsförening i konkurs?
- 2017
-
Ingår i: Insolvensrättslig Tidskrift. - Vällingby : Föreningen insolvensrättslig tidskrift. - 2002-3014 .- 2002-6315. ; :2, s. 10-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln behandlar vem som är behörig att ansöka om att försätta en bostads-rättsförening i konkurs och hur bostadsrättsinnehavarna informeras om att ett konkursförfarande kommer att inledas. Frågan är särskilt aktuell med hänsyn till att under den senaste fem års-perioden har 151 st. bostadsrättsföreningar försatts i konkurs. Slutsatsen är att det saknas uttryckliga regler för vem som är behörig att ansöka om att försätta en bostadsrättsförening i konkurs, vilket kan medföra stora problem av ekonomisk natur för bostadsrättsinnehavarna.
|
|
| 3. |
- Papadopoulou, Frantzeska, 1977-
(författare)
-
Supplementary Protection Certificates : still a grey area?
- 2016
-
Ingår i: Journal of Intellectual Property Law & Practice. - : Oxford University Press. - 1747-1532 .- 1747-1540. ; 11:5, s. 372-381
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Supplementary Protection Certificates (SPCs) were introduced in 1992, and have since been considered a very valuable tool for the pharmaceutical industry, allowing for market prolongation and compensating for the effective patent protection time lost in the process of market authorization.Over the past five years, numerous Court of Justice of the European Union (CJEU) rulings have attempted to interpret the provisions of EU Regulation 1901/2009 and provide clarity to patent holders as well as generics manufacturers as to the protection requirements and the scope of protection awarded. This article analyses the implication of major CJEU cases concerning the interpretation of Articles 3(a), 3(d) and 1(b) of the Regulation.The article also discusses the interrelation between the EU SPC Regulation, on the one hand, and the Market Authorization Regulation and the Market Authorization Directive, on the other, and compares the EU system with that provided by the USA. An analysis of recent case law reveals that now, some 25 years after the entry into force of the Regulation, the system is still obscure. A serious concern also arises as to whether the system as it stands today is simply inappropriate to the protection of modern pharmaceuticals and whether this is also one of the reasons for the growing volume of case law in the field.
|
|
| 4. |
- Persson, Annina H, 1963-, et al.
(författare)
-
National report for Sweden
- 2016
-
Ingår i: Ranking and priority of creditors. - Oxford : Oxford University Press. - 9780198727293
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Persson, Annina H., 1963-, et al.
(författare)
-
National report for Sweden
- 2013
-
Ingår i: Treatment of contracts in insolvency. - Oxford : Oxford University Press. - 9780199668366 ; , s. 491-511
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Persson, Annina H., 1963-, et al.
(författare)
-
National report for Sweden
- 2012. - 1
-
Ingår i: Treatment of contracts in insolvency. - Oxford : Oxford University Press. - 9780199668366 ; , s. 659-705
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andersson, Anna, et al.
(författare)
-
Innledning :
- 2018
-
Ingår i: Fremmedkrigere. - Oslo : Gyldendal Juridisk. - 9788205502642 ; , s. 9-23
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Enell, Sofia, et al.
(författare)
-
Rättigheter som ”token”, egenansvar och egenvärde – : Barn och ungas förståelse av rättigheter i låst institutionsvård
- 2023
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - : Stockholms universitet. - 2000-6500. ; :2023 35-36, s. 7-38
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, the recent debate on youth crime has focused on strengthening repressive measures. At the same time, government work is underway to strengthen children’s rights. Young people who are placed for the purpose of care in secure youth care (locked institutions) are placed at the intersection of these two trends. Starting from a critical children’s rights perspective, we explore how young people understand rights in a secure care environment and discuss how these understandings relates to central principals, laws and conventions. We start from the concrete situations and contexts in which rights are to be realized in order to contribute to a better understanding of the importance of rights in a secure care environment. The empirical data consists of 15 youth interviews, at four institutions. Three understandings of rights are identified; rights as tokens where rights are seen as something symbolic and without meaning, rights as self-responsibility where rights are seen as conditional on the young people’s actions and, rights as fundamental value where rights are understood as respect for one’s own and others’ human dignity, regardless of their actions. The three understandings of rights can be linked to different care contexts and to the relationship between staff and young people. Taken together, the young people’s understandings highlight the importance of basic principles of dignity and respect on equal terms, as well as the right of children deprived of their liberty to be helped to reintegrate into society. Implications for the operation of secure youth care are highlighted.
|
|
| 10. |
- Landström, Sara, 1980, et al.
(författare)
-
Rättspraktikers inställning till modern ljud- och bildteknik i rättssalen : En rättspsykologisk studie
- 2012
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :3, s. 197-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Processlagstiftningsreformen En modernare rättegång (EMR) har inneburit en ökad användning av modern teknik i rättsliga förfaranden. Frågan hur rättspraktiker uppfattar att denna teknik påverkar deras bedömningar av exempelvis trovärdighet är inte minst därför högaktuell.Rättspsykologiska studier har visat att förhör och förhörspersoner förmedlade genom ljud- och bilduppspelning (videouppspelning) eller ljud- och bildöverföring (videokonferens) bedöms som mindre trovärdiga och tillförlitliga än de som hörs på plats i rättssalen. De flesta av dessa studier har baserats på lekmäns bedömningar av fiktiva vittnesmål. Syftet med denna studie är att undersöka rättspraktikers inställning till den moderna ljud- och bildtekniken, liksom vilken betydelse de anser att presentationsformatet har vid bedömningar av målsägandes tillförlitlighet och trovärdighet i brottmål. Studien utgörs av enkätsvar från 400 svenska rättspraktiker (poliser, nämndemän, åklagare och lagfarna domare).Studiens resultat visar att respondenterna överlag var positiva till såväl videokonferens som videoinspelade tingsrättsförhör. Som fördelar framhölls att tekniken kan vara till stor hjälp för målsägande genom att reducera deras stress och öka utsagornas korrekthet. I linje med tidigare forskning menade man dock att de som hörs på plats i rättssalen framstår som mer tillförlitliga och trovärdiga än de som hörs genom videokonferens eller uppspelad video. Respondenterna beskrev förhör på plats i rättssalen som bland annat mer levande och känslomässigt engagerande. Resultaten diskuteras avseende likheter och skillnader mellan olika grupper av rättspraktiker och konsekvenser av teknikens tillämpning inom rättsväsendet.
|
|
