| 1. |
- Dahlstrand, Karl, et al.
(författare)
-
ÅTERTRÄFF MED DÅTIDEN. EN RETROSPEKTIV ANALYS AV 1970-TALETS KRIMINALPOLITIK
- 2018
-
Ingår i: Festskrift till Håkan Hydén. - 9789154405756 ; , s. 121-147
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet beskriver hur kritiken mot den straffrättsliga behandlingstanken formulerades av dåtidens radikala jurister och hur feministisk kritik mot av- och nedkriminalisingar på sexualbrottsområdet kom att forma ett kriminalpolitiskt perspektivskifte. Utgångspunkten är att 1970-talet utgör en kriminalpolitisk vändpunkt och att det därför är viktigt att återkommande reanalysera genom närläsningar av de centrala texterna för att förstå dagens situation. Den moderna svenska välfärdsstaten hade långtgående ambitioner att bryta med den traditionella straffrättens logik. I dess ställe presenterades radikala program som ville komma åt orsaken till kriminaliteten genom ett brett spektra av åtgärder. Varför övergavs denna proaktiva och sociala hållning som intuitivt kan upplevas som mer rättvis och effektiv och varför har istället kränkningsbegreppet blivit så centralt? Kapitlet är skriven utifrån ett rättssociologiskt perspektiv och knyter an främst till verk av Håkan Hydén och Hydéns beskrivning av spänningen mellan välfärdsrättens materiella innehåll med avvägningsnormer i centrum och den traditionella juridikens normrationella logik med pliktnormer i centrum.
|
|
| 2. |
- Dahlstrand, Karl, et al.
(författare)
-
Ära ur ett rättssociologiskt perspektiv
- 2016
-
Ingår i: Festskrift till Karsten Åström. - 9789154405695 ; , s. 131-131
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bergwall, Peter, et al.
(författare)
-
Tracing Critical Realism in the Work of Åström
- 2016
-
Ingår i: Festskrift till Karsten Åström. - 9789154405695 ; , s. 75-94
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this chapter is to discuss the possibilities of a critical realist sociology of law set against the background of the work of Professor Karsten Åström. Thus, in the next section I give a short description of Åström’s ”sociolegal stance”, and specifically his concept of parallel norm creating processes. I then proceed, in the third section, to describe the basics of Roy Bhaskar’s critical realism as a philosophy of science. This is followed in the fourth section by the recapitulation of Bhaskar’s own dialectical critical realism (DCR), which is built on the dialectics of Hegel and Marx. In section five, I move on to the legal theory of the critical realist law professor Alan Norrie with a focus on Norrie’s critique of ”liberal law”. Thereafter, in section six, I specifically highlight Norrie’s call for a sociology of law in the spirit of DCR, beyond legal positivist and poststructuralist conceptions of law. Then, in section seven, I discuss the potential critical realism of Åström’s work by reflecting on the analysis model of legal regulation (AMLR), applied in analyses of legal norms, e.g., in social service agencies. This is followed by how conceiving of AMLR dialectically may enable new ways for understanding social conflicts and social change in the field of social welfare. This is, in the final section, demonstrated by the case of EU migrants residing legally in Sweden but without the right to social welfare. In this case, an external social institution, an NGO, succeeded to influence, open up and ultimately collaborate with the local public administration, resulting in new policy with the potential to improve the living conditions for the migrants.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Banakar, Reza, et al.
(författare)
-
Law, Love and Responsibility : A Note on Solidarity in EU Law
- 2018
-
Ingår i: Festskrift till Håkan Hydén. - 9789154405756 ; , s. 69-83
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper argues that although solidarity was developed as a principle in EU law to enhance the unity and cooperation between the Member States, its viability at the transnational level remains ultimately a function of its efficacy at the micro level of EU citizens. The question at the core of this inquiry concerns, therefore, how micro and macro dimensions of solidarity are related to each other sociologically and what their relationship means for EU law and the EU’s integration policy. The paper begins by taking a closer look at how the notion of solidarity has been conceptualised within sociology and the sociology of law, before examining the role of solidarity in EU law and policy. It concludes by arguing that the crisis of solidarity must be reexamined in the context of the contradictory policies pursued by the EU which, on the one hand, promote social conflicts while, on the other hand, seek to stabilise social conditions by appealing to a European sense of solidarity. This turns the EU into a source of anxiety that generates a negative form of solidarity, one which is tribal in nature and lends itself easily to the populist tide of nationalism and fear that is currently sweeping across Europe.
|
|
| 7. |
- Bergwall, Peter, et al.
(författare)
-
Law, Materiality & Justice
- 2016
-
Ingår i: Scandinavian Studies in Law : Law without the state - Law without the state. - 9789185142767 ; 62, s. 35-60
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Can law still play a central role in governing human behavior even if the state law may have become less important? Whether law without the state is possible depends, of course, on how we define “law” and “state”. But it also depends on the perspective from which one approaches the legal material. From a sociology of law perspective, as will be presented in this chapter, the topic has a slightly different signification and consequence than within traditional legal dogmatics. After all, going back to the pioneers of sociological jurisprudence and sociology of law as, for example, Roscoe Pound (1870-1964) and Eugene Ehrlich (1862-1922), we hear the echoes of a time when the state had not yet grown so strong (Berman 1983). Surely, the times of Pound and Ehrlich were characterized less by “state-law” compared to present times. Still, would we describe the early 20th Century as governed by “non-state law”?In the first section, Materialism Revisited, we briefly show how materialism with roots in Marxian and Althusserian thought is making its way back into social theory. The implication is a challenge of importunate dichotomies, such as the social subject/object and the legal ought/is. In the next section, we proceed with the theoretical developments, labelled new materialism, emphasizing the flows generated by social and legal structures, rather than the structures per se. We then proceed to one of the main objectives of this chapter, the discussion building on the argument that materialist conceptions are essential in empirically grounded justice theories. Hence, the Justice section includes a brief overview of classical justice theories, followed by the critique of them, and a proposition that materialistic, evidencebased procedural justice theories are better equipped for socio-legal research compared to more idealistically grounded justice theories. We then present a research project which is about how distributive and procedural justice affects the intention to disclose personal health information in online contexts. We conclude by stating that, what we label emergent social order, i.e., the interplay between law, materiality and social normativity, is important for understanding the current condition, which is characterized by some as governed by “non-state law”.
|
|
| 8. |
- Dahlstrand, Karl, et al.
(författare)
-
Avtalet som rättsligt och socialt instrument
- 2020
-
Ingår i: Om rättssociologisk tillämpning. - 9789144132181 ; , s. 307-325
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel behandlar ett rättsligt instrument, avtalet, utifrån ett empiriskt perspektiv. Syftet är tvåfaldigt; dels att lyfta fram en inom rättssociologin försummad regleringsform, dels att ge en bild av vilka forskningsuppgifter studiet av avtal kan föra med sig. Det finns väsentliga skillnader mellan avtal och lag som rättsliga instrument. Lag som bekant är föreskrivande och talar om vad som ska gälla i olika hänseenden, medan avtalet är mer flexibelt och etableras av parterna självaDessa egenskaper hos avtalet ger upphov till en rad intressanta forskningsuppgifter som ännu inte har studerats; förekomsten av avtal inom näringslivet, hur konflikter löses och vilken betydelse tillit har för uppkomsten av avtal, för att nämna några. Här ligger fältet således öppet på olika nivåer för den intresserade forskaren. Vi vill också betona att avtalet som rättsligt och socialt instrument är relevant såväl utifrån den formella rätten som inom vardagslivets rätt och dess normer. Avtal återfinns således både i formella som informella sammanhang och i båda fallen kan man förenklat säga att avtalet möjliggör olika former av samarbeten och samverkan.
|
|
| 9. |
- Dahlstrand, Karl
(författare)
-
Compensation for Victims of Sexual Violence in Sweden: Some Empirical Findings from a Socio-Legal Perspective
- 2022
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Compensation for Victims of Sexual Violence in Sweden: Some Empirical Findings from a Socio-Legal PerspectiveKarl Dahlstrand, PhD, lecturer at Sociology of Law Department, Lund University, Sweden.The background of this study is my doctoral thesis in Sociology of Law “Violation and Satisfaction: A Sociology of Law Study of Non-Pecuniary Damages to Victims of Crime” (2012). After about ten years, I decided to make a replication based on the same method as in the original study presented in 2012. The general findings from the replication study are presented in the report “Violation and Satisfaction: Replication of a Socio-Legal Study“ (2022). Both studies include two surveys, one involving the public and the other involving crime victims who had received compensation for criminal injuries from the Swedish Crime Victim Compensation and Support Authority (Brottsoffermyndigheten). The study sample in the survey targeting the public consisted of self-recruited respondents from an online panel. The surveys consist of vignette questions selected from legal usage and questions about the victims’ experiences of the compensation. The legal rule about a victim’s right to compensation for the violation opens to different interpretations and several possible applications because of its vagueness. The study takes its starting point in how damages from criminal violations are determined. This type of non-pecuniary compensation to crime victims has a fundamental uncertainty regarding the computation of damages and what is meant by “violation” in the meaning of the law. There is also drift between the violation and the suffering, as to which the compensation is related. The violation dimension has a more “objective” connotation as a sanction in the sense of an attack on a protected interest within the rule of law. Whereas the suffering dimension focuses more on the “subjective”, individualized injury as the object of attack. According to the law, damages for violation should be set at a level reflecting the current social norms. Therefore, the compensation must be seen in relation to the context of criminal law, levels of punishment, the proportionality of the compensation in relation to the punishment and the crimes’ penal value.When the results from the replication were analysed, an in-depth analysis was made based on gender and focusing on sexual offences. The result showed significant gender differences in terms of how the respondents estimated different sexual offences and how they perceived the compensation. The compensation for Victims of Sexual Violence has been criticized and debated for a long time from different perspectives. To develop pathways to survivor-centred justice, I think some of these empirical findings can be both theoretically interesting from a socio-legal perspective and of practical value.
|
|
| 10. |
- Dahlstrand, Karl
(författare)
-
Den anomiska rätten. Om undantagskonstruktionen av de rent ideella kränkningsersättningarna.
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Anomi är ett centralt rättssociologiskt begrepp introducerat av Émile Durkheim (1858-1917) som beskriver ett tillstånd av oklarhet och normlöshet som överförs på individen vilket får denne att känna otillfredsställelse. Identifieringen av anomi indikerar rättsliga förändringsprocesser och tydliggör samtidens rättskultur när mönster bryts. Kränkningsersättning, s.k. rent ideellt skadestånd, som aktualiseras vid ett angrepp av någons personliga integritet och människovärde har kommit att spela en allt större roll under senare tid. Samtidigt finns det en tradition inom svensk rätt att begränsa den ideella ersättningens roll att kompensera en kränkning av någons rättigheter eller intressen. Icke-ekonomiska skador har uppfattats som alltför svåra att objektivt uppskatta i pengar. Den ideella ersättningen har beskrivits som normlös samtidigt som det fordras ett tydligt (norm)brott för att rätten till kränkningsersättning skall aktualiseras. Undantagskonstruktionen av de ideella ersättningarna i relation till de fysiska och ekonomiska skadorna riskerar att ge upphov till otillfredsställelse och legitimitetsproblem i takt med ett ökat rättspolitiskt intresse för brottsoffer, diskriminering och implementeringen av de mänskliga fri- och rättigheterna i vardagen. En rättsordning, fixerad vid det som objektivt går att inordna i tid och rum och som därmed intar en restriktiv attityd till möjligheten att utdöma ersättning för gärningar som innefattat en kränkning av någon annans rättigheter eller intressen, blir själv normlös. I brist på normer för att objektivt bestämma kränkningsersättningen för brott som innebär ett angrepp på den personliga integriteten, privatlivet eller människovärdet får rättstillämparen göra en skönsmässig bedömning baserad på de förhärskande etiska och social värderingarna. Ersättningen aktualiserar därmed den klassiska rättssociologiska frågan om man kan få empirisk kunskap om det allmänna rättsmedvetandet. En annan fråga blir vilken möjlighet vi har att få kunskap om i vilken grad kränkningsersättningen förmår att kompensera de känslor som den kränkande handlingen framkallat hos den skadelidande och därmed fungera som upprättelse och återställa den kränktes självrespekt och självkänsla. En annan viktimologisk fråga är om ersättningen, förutom att fungera reparativt, även bör och kan fungera preventivt genom att synliggöra rättens grundläggande värden och normer.
|
|
