SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Juridik) ;lar1:(mdh)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Juridik) > Mälardalens högskola

  • Resultat 1-8 av 8
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Szekely, Aron, et al. (författare)
  • Countering Protection Rackets Using Legal and Social Approaches An Agent-Based Test
  • 2018
  • Ingår i: Complexity. - 1076-2787.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Protection rackets cause economic and social damage across the world. States typically combat protection rackets using legal strategies that target the racketeers with legislation, strong sentencing, and increasing the presence and involvement of police officers. Nongovernmental organizations, conversely, focus on the rest of the population and counter protection rackets using a social approach. These organisations attempt to change the actions and social norms of community members with education, promotional campaigns, and discussions. We use an agent-based model, which draws on established theories of protection rackets and combines features of sociological and economic perspectives to modelling social interactions, to test the effects of legal and social approaches. We find that a legal approach is a necessary component of a policy approach, that social only approaches should not be used because they lead to large increases in violence, and that a combination of the two works best, although even this must be used carefully.
2.
  • Andrighetto, Giulia, et al. (författare)
  • Peer effects on compliance with extortive requests
  • 2020
  • Ingår i: PLoS ONE. - Public Library of Science. - 1932-6203. ; 15:4, s. 1-17
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • We conduct laboratory experiments to study peer effects on compliance with extortive requests. To this aim, we use an “extortion game” with multiple victims. In agreement with our hypothesis, our results show that when the information on peers’ behavior is available, compliance with appropriative requests is triggered by conformism among victims rather than by punishment. Moreover, we find that extorted sums are rather small, requests are proportional to the victim’s earnings, similar across victims, and are significantly lower when the extorter self-selects into this role. Punishment is rare, but effective. Finally, our results indicate that fairness concerns matter even in a context of extra-legal taxation, shaping both extorters’ requests and victims’ compliance. 
  •  
3.
  • Bamvita, J.M., et al. (författare)
  • Childhood predictors of adult psychopathy scores among males followed from age 6 to 33
  • 2017
  • Ingår i: Journal of criminal justice. - 0047-2352 .- 1873-6203. ; 53, s. 55-65
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Purpose: Psychopathic traits are associated with multiple negative outcomes. The present prospective, longitudinal study identified associations of childhood factors with adult psychopathy scores.Methods: 311 men, aged, on average, 33 years, were assessed using the Psychopathy Checklist-Revised (PCL-R). Predictors included neighbourhood deprivation, parents' characteristics, teacher ratings of behaviour at ages 6, 10 and 12, and academic performance at age 12. Hierarchical linear regression models were computed to identify predictors at different ages of PCL-R total and facet scores.Results: Age 33 PCL-R total and facet scores were significantly, and independently, associated with father's and mother's criminality and mother's age at participant's birth when teacher ratings of childhood behaviours and mathematics marks were included in the models. Anxiety was negatively associated with facet 1 scores at age 6. At age 12, 22% of the variance in facet 2 scores was predicted by father's violent convictions, mother's age and criminal charges, and reactive aggression. Facet 3 scores were associated with mother's age (marginally), inattention, and reactive aggression. Facet 4 scores were associated with father's violent criminality, mother's age, conduct probleins, inattention, and reactive aggression.Conclusion: Etiological research and prevention programs should focus on antecedents of psychopathic traits present in early childhood.
  •  
4.
  •  
5.
  • Eriksson, Kimmo, 1967-, et al. (författare)
  • Cultural Universals and Cultural Differences in Meta-Norms about Peer Punishment
  • 2017
  • Ingår i: Management and Organization Review. - Cambridge University Press. - 1740-8776. ; 13:4, s. 851-870
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Violators of cooperation norms may be informally punished by their peers. How such norm enforcement is judged by others can be regarded as a meta-norm (i.e., a second-order norm). We examined whether meta-norms about peer punishment vary across cultures by having students in eight countries judge animations in which an agent who over-harvested a common resource was punished either by a single peer or by the entire peer group. Whether the punishment was retributive or restorative varied between two studies, and findings were largely consistent across these two types of punishment. Across all countries, punishment was judged as more appropriate when implemented by the entire peer group than by an individual. Differences between countries were revealed in judgments of punishers vs. non-punishers. Specifically, appraisals of punishers were relatively negative in three Western countries and Japan, and more neutral in Pakistan, UAE, Russia, and China, consistent with the influence of individualism, power distance, and/or indulgence. Our studies constitute a first step in mapping how meta-norms vary around the globe, demonstrating both cultural universals and cultural differences. 
6.
  • Gustafsson, Mikael, 1965- (författare)
  • ArbetsDax – för psykiskt funktionshindrade Talet om klienter, samordnare och samverkan i en verksamhet för arbetslivsinriktad rehabilitering
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet inrättades runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Det ansågs då viktigt att utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och andra organisationer för att de psykiskt funktionshindrade inte skulle hamna ”mellan stolarna”. I Eskilstuna inrättades en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med en ny yrkesgrupp av professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med rapporten är att utifrån olika empiriska material bidra till förståelsen av verksamhetens diskursiva karaktär, det vill säga språkbrukets betydelse inom verksamheten, och till förståelsen av samordnarens yrkesroll. Det förstnämnda är intressant utifrån antagandet att språkbruket har en central roll i verksamheten. Det sistnämnda är intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kan bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än yrkesgrupper på de rena myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkar med.Verksamhetens diskursiva karaktär framstår i analysen av verksamhetsdokument, intervjuer och observationer som ett komplext konsensusarbete med särskilt fokus på klienter, samordnare och samverkan. Klienten framställs som en kluven identitet: å ena sidan som en aktiv individ med den ”rätta” viljan enligt arbetslinjen, å andra sidan som en passiviserad individ med en begränsad förmåga p.g.a. psykiska funktionshinder. Samordnaren framställs som en komplex och gränsöverskridande profession som ska utföra ett konsensusarbete med klienterna, exempelvis i form av ett motivationsarbete för att transformera betalningsmaktens tvång över klienten (i huvudsak från försäkringskassans sida) till klientens ”fria” vilja. Samordnaren har också att sträva efter konsensus i relation till andra myndigheters representanter och de arbetsgivare som klienterna ska arbetsträna hos. Samverkan framställs i form av direktiv för och problematiseringar av rehabiliteringsverksamheten. Detta sker bland annat med hjälp av intertextuella legitimitetsreferenser i policydokument för verksamheten, samt med hjälp av den centrala metaforen rehabiliteringskedjan som ordnar de samverkande myndigheterna i förhållande till klienternas ”rehabiliteringskarriär”. Stort fokus finns på språkliga skillnader mellan organisationerna, med strävan efter konsensus genom att på mer eller mindre subtila vis försöka mildra åtskillnaden. I analysen framstår ändå försäkringskassan som ”blåslampa”, arbetsförmedlingen som ”bromskloss” och kommunen som ”försvarare” av verksamheten.Samordnarens professionskaraktär analyseras genom jämförelser med två teorier: dels Roine Johanssons teori om strukturella dimensioner för gräsrotsbyråkrater inom rena myndigheter som försäkringskassan och arbetsförmedlingen, och dels Mats Börjesson & Eva Palmblads samt Annette Carstens teori om den nutida välfärdsarbetarens språkliga praktik. Analysen visar att samordnaren framstår som en gräsrotsbyråkratisk profession med tämligen stort handlingsutrymme, men därutöver som en gränsöverskridande ”hybridprofession” vars insats till stor del består i ett konsensusarbete i relation till klienter, samverkande organisationsrepresentanter, arbetsgivare hos vilka klienterna arbetstränar, samt i relation till betalningsmakten (i första hand försäkringskassan).I rapportens senare del fördjupas diskussionen om samordnaren som en profession som inte endast fokuserar på klientens förmåga och vilja, utan även på dennes spontana lust. Samtidigt framstår ArbetsDax som ett försök att utveckla välfärdsarbetets organisation i riktning bort från forna tiders omyndigförklarande socialpolitik, bland annat genom att skapa den nya professionen samordnare.
7.
  •  
8.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-8 av 8
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy