| 1. |
- Zetterqvist, Jenny, 1962-
(författare)
-
Visibility at risk for women as rights-holders : a study with regard to a refugee camp context
- 2019
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- By taking the recognition of persons as rights-holders in the framework of international human rights into account, this study directs its attention to women in protracted refugee situations, restricted to stay in camps also when their human rights are at risk due to various forms of violence. The question in focus is the following: To what extent may there be a risk that women in a refugee camp context, distinguished by a protracted refugee situation, do not become visible as rights-holders and entrusted to act with regard to international human rights and the problem of violence against women, especially domestic violence?The research process has taken the form of a continuous dialogue with the material for the study, a dialogue directing attention to material from an established international human rights system on one hand and material dealing with a local refugee camp context on the other. The study finds its entry-point primarily in the context of the international human rights treaty the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW), including the work of the CEDAW Committee as a treaty body, and also the international mandate of the Special Rapporteur on Violence against Women, its causes and consequences. Due to the presence of a variety of justice mechanisms in the camps, certain aspects of a local customary law tradition are also addressed. The existence of an unlocked legal door for women to take actions in family law matters, or in cases of gender-based violence is something not to take for granted. The hindrances could lie deep in the legal system practiced. It could be an issue of not being entrusted by the structure of the system to act in person, as woman, with a legal capacity and by own right before the law.The study underlines the importance of sharpened awareness and analysis of the presence of a complex legal context and a variety of customary law traditions in the camps. It appears from the study that for women in a refugee camp to be able to act as rights-holders and claim human rights as laid down in human rights conventions, the issue of visibility is not only a matter of training in presenting facts on the ground in front of local authorities. To be visible in addressing the problem of gender-based violence and gaps in protection of human rights in a refugee camp context is first and foremost an issue for women to be recognized the right to act in legal matters. It is an issue of having the freedom of expression and to be recognized the social and legal status to act in their own capacity in front of the local legal structures, including the local customary law context, and to address international human rights monitoring mechanisms, such as the CEDAW Committee or the Special Rapporteur.
|
|
| 2. |
- Forssén, Björn
(författare)
-
Skattskyldighet för mervärdesskatt : en analys av 4 kap, 1§ mervärdesskattelagen
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Företagare eller konsument? Det är den frågeställning som utgör huvudfrågan i denna bok. I första hand behandlas huvudregeln för bestämningen av skattesubjektet enligt mervärdesskattelagen (1994:200). Analysen gäller huruvida den bestämningen är EU-konform. Problemet som föreligger därvidlag är att mervärdesskattelagen och huvudregeln, 4 kap. 1 §, hänvisar för bestämningen av yrkesmässig verksamhet till begreppet näringsverksamhet i inkomstskattelagen (1999:1229). Är det förenligt med innehållet i huvudregeln i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) för bestämningen av beskattningsbar person, artikel 9.1 första stycket? Inom ramen för denna huvudfråga förekommer två underfrågor angående begreppet verksamhet och angående eventuell påverkan för huvudfrågan från regler om bestämningen av skatteobjektet.Två bifrågor berörs också, vilka sätter huvudfrågan i ett bredare perspektiv, nämligen beträffande begreppet skattskyldighet. Yrkesmässig verksamhet korresponderar med mervärdesskattedirektivets beskattningsbar person, medan skattskyldighet förutsätter att det har konstaterats att skattepliktiga transaktioner företagits. De båda bifrågorna behandlar frågeställningarna huruvida det är EU-konformt att skattskyldighet används i mervärdesskattelagen för bestämningen av uppkomsten av avdragsrätt för ingående moms och för bestämningen av skyldigheten att momsregistrera sig, medan mervärdesskattedirektivet i dessa hänseenden använder beskattningsbar person i huvudregeln för avdragsrättens uppkomst och räckvidd, artikel 168 a), och i artiklarna 213-216 angående registrering i stället för betalningsskyldighet (vilket skulle utgöra motsvarigheten till skattskyldighet). Den senare av de båda bifrågorna undersöks i första hand avseende kontrollproblem orsakade av att det svenska skattesystemet använder det allmänna skatteregistret eller momsregistret för beskattningsbara personer, beroende på om deras transaktioner är beskattningsbara eller inte mervärdesskatterättsligt sett.Författaren är advokat och boken är en akademisk avhandling för erhållande av juris licentiatexamen vid Örebro universitet.
|
|
