| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Martinsson, Dennis, 1986-
(author)
-
Att undervisa om juridiska begrepp : pedagogiska utmaningar och tänkbara strategier
- 2017
-
In: Juridisk Publikation. - Stockholm, Sweden : Juridisk Publikation. - 2000-2920 .- 2002-3537. ; :2, s. 429-450
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Ämnesdidaktiska frågor inom juristutbildningen har den senaste tiden tilldragit sig ett ökat intresse. I den här artikeln diskuterar jag en fråga som ständigt är aktuell för universitetslärare, nämligen den pedagogiska utmaningen i att undervisa om begrepp. Framställningen tar avstamp i en förhållandevis allmängiltig pedagogisk teori (socialkonstruktionism). Utifrån denna teori diskuteras utmaningen att göra juridiska begrepp begripliga i undervisningssammanhang. För att göra diskussionen gripbar, utgår jag från det straffrättsliga begreppet gärningsculpa, som många juriststudenter stöter på under straffrättskursen. Detta kan naturligtvis bytas ut mot vilket juridiskt begrepp som helst, varför artikeln kan vara givande även för den som undervisar inom andra rättsområden. De tankar som kommer till uttryck i artikeln bygger såväl på rön i högskolepedagogisk litteratur som på mina egna undervisningserfarenheter.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Martinsson, Dennis, 1986-
(author)
-
Nödvärnsexcess med livsfarligt våld
- 2010
-
In: Juridisk Tidskrift. - Stockholm : Jure. - 1100-7761 .- 2002-3545. ; 22:1, s. 141-146
-
Journal article (peer-reviewed)
|
|
| 9. |
- Martinsson, Dennis, 1986-
(author)
-
Om kritiskt tänkande i juristutbildningen
- 2018
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Kritiskt tänkande inom högre utbildning har varit föremål för en diskussion inom den högskolepedagogiska litteraturen under, åtminstone, de senaste trettio åren. Frågan om hur ett kritiskt tänkande bör genomföras inom ramen för juristutbildningen har aktualiserats då Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet nyligen antagit ett rambeslut som syftar till att förstärka studenternas förmåga till kritiskt tänkande.Syftet med mitt bidrag är att mot bakgrund av detta rambeslut, föra en diskussion kring hur en undervisning som utgår från ett kritiskt tänkande skulle kunna genomföras. Min utgångspunkt är att ett kritiskt tänkande inom ramen för juristutbildningen bör ta avstamp i respektive rättsområdes särdrag i kombination med att undervisningen fokuserar på generiska färdigheter. Särskild tonvikt bör, enligt min mening, ligga på metodologiska frågeställningar. Undervisningen bör, enligt min mening, inte ske på så vis att ”allt” inom ett rättsområde ska täckas i undervisningen. I stället bör rättsligt relevant material (såsom rättsregler, normer, rättsfall, statliga utredningar) användas som exempel för att belysa olika juridiska problemkomplex. Detta bör stimulera till ett djuplärande.Ett kritiskt tänkande inom juristutbildningen kan även inkludera externa perspektiv, dock med reservation för att den externa blicken på juridiken behöver ske i symbios med det interna perspektivet på juridiken. Detta kan t.ex. ske genom att fråga sig vad rättens funktion är i ett bredare samhällsperspektiv, vilket bör öka förståelsen för betydelsen av enskilda regler och normerI det här sammanhanget skulle jag vilja diskutera frågor såsom:• Vad innebär kritiskt tänkande inom ramen för juristutbildningen? Vad är det som ska betonas i undervisningen egentligen?• Hur kan en undervisning som präglas av ett kritiskt tänkande (inom ramen för juristutbildningen) tänkas se ut på ett mer konkret plan?
|
|
| 10. |
- Martinsson, Dennis, 1986-
(author)
-
Om straffrättsvillfarelse
- 2016
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- This doctoral thesis examines mistake of law from a Swedish criminal law perspective. The research has two main objectives: (1) to analyse the Swedish provision on mistake of law, and (2) to explore and analyse how to distinguish between mistakes that are relevant for the application of the intent requirement and mistakes that are relevant for the application of the provision on mistake of law. Mistake of law is, in Swedish criminal law, considered as an exculpatory circumstance, which means that the actor is excused, even though he or she committed an unlawful deed. The provision on mistake of law is regulated in the Swedish Penal Code chapter 24 section 9. In order for the defendant to be excused, the provision states two preconditions: (i) it must be a case of a misapprehension, and (2) this misapprehension must be manifestly excusable. In this thesis, I scrutinise both of these preconditions. I argue that it is important to differ between whether it is a case of misapprehension and whether the misapprehension is manifestly excusable. When determining if the misapprehension is manifestly excusable or not, the defendant has traditionally been excused when the mistake typically is deemed to be exculpatory. However, due to the wordings of the provision on mistake of law, I argue that it is possible to excuse the defendant also in other situations than the traditional ones. Furthermore, when determining whether the misapprehension is manifestly excusable, the legal sources suggest that this is a form of a culpability requirement which basically means that the defendant is excused when he or she conducted some kind of investigation of whether a certain deed was lawful or not. According to the findings in this thesis, this can explain most – but not all – cases where the defendant is excused. This idea must, however, be supplemented with other reasons as to why the defendant is excused. Therefore, I suggest that there are situations where the defendant can be excused although he or she did not investigate the lawfulness of a certain deed. When exploring the difference between mistakes that are relevant for the application of the intent requirement and mistakes that are relevant for the application of the provision on mistake of law, it is important to note that such an analysis can only be fruitful if it focuses on certain preconditions in certain offences. Thus, this thesis discusses this matter by a range of selected offences where this distinction becomes more interesting than in relation to other offences. In this part, I stress that the design of the scope of the intent requirement will determine whether a mistake in relation to a certain precondition in a certain offence, will be treated as a mistake which is relevant to the application of the intent requirement or a mistake of law. Furthermore, I underpin that the intent requirement can be designed as more or less qualified, which means that the intent requirement sometimes is deigned in such a way that it is enough if the defendant’s intent covers the factual basis of the necessary precondition and sometimes is designed in such a way that the defendant’s intent must cover the correct (or nearly correct) conclusion that a certain deed, in legal terms, was unlawful. However, the scope of the intent requirement can only be determined by analysing each and every precondition in each and every offence. Thus, this cannot be determined by an overarching method.
|
|
