| 1. |
|
|
| 2. |
- Lindholm, Johan, 1977-
(författare)
-
Dopad i praktiken : rättslig och idrottslig praxis
- 2009
-
Ingår i: Artikelsamling 2009. - Stockholm : SISU idrottsböcker. - 9789185433827 ; , s. 85-102
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idrottsrörelsen bedriver en omfattande, internationell kamp mot doping. I Sverige, till skillnad från i många andra länder, kan många idrottsliga dopingförseelser också utgöra brott i straffrättslig bemärkelse. En undersökning av vilka dopingärenden som prövas i de idrottsliga och rättsliga systemen visar att dessa system överlappar varandra i viss mån men att det också finns tydliga skillnader mellan vilka som fastnar i respektive system.
|
|
| 3. |
- Linander, Ida, 1987-, et al.
(författare)
-
Two Steps Forward, One Step Back: A Policy Analysis of the Swedish Guidelines for Trans-Specific Healthcare
- 2021
-
Ingår i: Sexuality Research and Social Policy. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1868-9884 .- 1553-6610. ; 18, s. 309-320
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction Sweden has one of the world's longest histories of providing subsidized gender-confirming medical procedures for people with trans experiences. However, until 2015, Swedish trans-specific healthcare lacked formal guidelines. Methods In this study, we analyse the Swedish guidelines for trans-specific healthcare from 2015 using Bacchi's approach: "What's the problem represented to be?" Following this approach, we analyse problem representations in the guidelines with special focus on evaluation, diagnosis of gender dysphoria and criteria for access to care. Results Three problem representations were identified in our analysis: "the problem of (non)linear gender", "the mental health paradox" and "gender dysphoria as a psychiatric, psychological and psychosocial problem". Together, these problem representations construct gender dysphoria as a psychopathology and allocate the decision-making power to mental health care providers. Hence, the guidelines reconstruct the gatekeeping function among care providers while undermining care seekers' ability to attain self-determination. While the guidelines do allow for non-linear embodiment, they simultaneously reconstruct a linear relationship between gender identity and social gender role. Mental healthiness and, for migrants, having a residence permit seem to be favoured in the evaluation of gender dysphoria and for access to gender-confirming medical procedures, while aspects of gender euphoria are silenced. Conclusions We conclude that the guidelines resemble, and have similar effects to, the psychomedical understandings of gender dysphoria prevalent in medical research and practice. At the same time, the guidelines attempt to depathologize trans experiences and open up space for new subjectivities to be eligible for access to gender-confirming medical procedures. Policy Implication The knowledge from this study can be useful when constructing, revising or analysing guidelines for trans-specific healthcare in several contexts.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Börjesson, Angelica, 1985-, et al.
(författare)
-
Vem vet bäst? : Bristande samsyn mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården inom den förebyggande sjukpenningen
- 2021
-
Ingår i: Nordisk Administrativt Tidsskrift. - Oslo : Det Nordiske Administrative Forbund (NAF). - 0029-1285 .- 2246-1310. ; 98:1, s. 1-22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I Sverige kan förebyggande sjukpenning lämnas till den som genomgår medicinsk behandlingeller medicinsk rehabilitering i syfte att förebygga sjukdom, förkorta sjukdomstiden, eller helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. Syftet med förmånen ärsåledes att en enskild ska kunna vara frånvarande från sitt arbete i den utsträckning det behövsför att medverka i medicinska insatser som kan förebygga att arbetsoförmåga på grund avsjukdom alls uppstår. Genom detta förebyggande syfte är förmånens ersättningsvillkor i högutsträckning knutna till prognostiska bedömningar i flera steg. Försäkringskassan, som är den myndighet som ska administrera ersättningen, ska bland annat bedöma om det finns en risk försjukdom, om den medicinska behandling som erbjuds kan förkorta eller förebygga sådan sjukdom i det enskilda fallet, samt om sjukdomen i sig kan förväntas sätta ner arbetsförmågan – vilket placerar förmånen mycket nära hälso- och sjukvårdens medicinska expertis. I artikeln visas att dessa omständigheter har förklaringsvärde för att Försäkringskassan samt hälso- ochsjukvården uppvisar vissa brister i samsyn när det gäller hur begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet ska förstås samt om förmånens syfte och funktion – och att detta inverkar på hur förmånens förebyggande (profylaktiska) syfte får genomslag i rättstillämpningen samt i sjukförsäkringen.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Cutas, Daniela, et al.
(författare)
-
Artificial gametes : perspectives of geneticists, ethicists and representatives of potential users
- 2014
-
Ingår i: Medicine, Health care and Philosophy. - : Springer Science+Business Media B.V.. - 1386-7423 .- 1572-8633. ; 7:3, s. 339-345
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Several threads of research towards developing artificial gametes are ongoing in a number of research labs worldwide. The development of a technology that could generate gametes in vitro has significant potential for human reproduction, and raises a lot of interest, as evidenced by the frequent and extensive media coverage of research in this area. We have asked researchers involved in work with artificial gametes, ethicists, and representatives of potential user groups, how they envisioned the use of artificial gametes in human reproduction. In the course of three focus groups, the participants commented on the various aspects involved. The two recurring themes were the strength of the claim of becoming a parent genetically, and the importance of responsible communication of science. The participants concurred that (a) the desire or need to have genetic offspring of one’s own does not warrant the investment of research resources into these technologies, and that (b) given the minefield in terms of moral controversy and sensitivity that characterises the issues involved, how information is communicated and handled is of great importance.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Eriksson, Anders, 1951-, et al.
(författare)
-
Rättsmedicin
- 2022. - 2
-
Ingår i: Medicinsk rätt. - Stockholm : Norstedts Juridik AB. - 9789139025269 ; , s. 321-335
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
