| 1. |
- Chapron, Guillaume, et al.
(författare)
-
What is an emergency? Neonicotinoids and emergency situations in plant protection in the EU
- 2022
-
Ingår i: AMBIO: A Journal of the Human Environment. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0044-7447 .- 1654-7209. ; 51, s. 1764–1771-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Actions potentially harmful to the environment that are otherwise illegal are sometimes permitted in cases of emergency. How to define an emergency can therefore be both controversial and highly consequential. In this article, we explore one such contemporary controversy: when the use of neonicotinoid pesticides, banned in the EU, can nevertheless be granted an emergency authorization. We analyse several questions, currently before the EU Court of Justice in the ongoing Pesticide Action Network Europe and Others case, that will determine the scope of an "emergency" in the context of derogating from the Pesticide Regulation, and that may impact how "emergencies" are defined in other legal contexts. We argue that the circumstances do not support a legal finding that emergency authorization is justified in this case, and that, in general, "emergencies" must be narrowly defined when justifying measures that involve risks to human health and the environment.
|
|
| 2. |
- Chapron, Guillaume, et al.
(författare)
-
Bolster Legal Boundaries to Stay within Planetary Boundaries
- 2017
-
Ingår i: Nature Ecology & Evolution. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2397-334X. ; 1:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The mounting threats posed to the global environment by harmful human activities cannot be averted without effective legislation controlling those activities. However, the environmental laws designed for this purpose are themselves under global attack. Because it is binding and enforceable, legislation is a unique and essential instrument in the overall effort to keep humanity’s impacts on the planet from transgressing critical thresholds. For instance, biodiversity laws do so by designating and protecting natural areas and controlling the exploitation of wildlife populations. Yet, due to short-term economic and other interests, such laws face constant pressures aimed at weakening their regulating impact on human activities. This new study reveals and illustrates the staggering number and diversity of tactics used to weaken biodiversity legislation across the globe. This ‘taxonomy of tactics’ encompasses dozens of categories, ranging from the creative re-definition of terms to the ‘fast-tracking’ of environmentally harmful projects, and from limiting concerned citizens’ access to court, to the silent or even express refusal of appointed authorities to enforce biodiversity laws.Whereas the predicament of the planet’s wild fauna and flora would have been even worse without the legal protection they have received so far, the onslaught against biodiversity laws has prevented these from fully performing their assigned function. The global acceleration of wildlife population declines bears witness to this. To stem the tide, strategic approaches are needed to anticipate and counter attacks on biodiversity legislation; to make the most of existing laws, including in court if need be; and to develop new or improved laws where necessary.
|
|
| 3. |
- Chapron, Guillaume, et al.
(författare)
-
European Commission may gut wolf protection
- 2023
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 382:6668, s. 275-275
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Epstein, Yaffa, et al.
(författare)
-
EU Court to rule on banned pesticide use
- 2021
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 373:6552, s. 290-290
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Zetterberg, Charlotta, 1960-, et al.
(författare)
-
Dispens från förbud att skada naturen : Slutrapport
- 2021
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Syftet med forskningsprojektet är att analysera hur reglerna om dispens från naturreservat, strandskydd, artskydd och det generella biotopskyddet tillämpas av länsstyrelser och (när det gäller strandskydd) kommuner. Ambitionen är att dra slutsatser om vad som främjar eller hindrar måluppfyllelse och rättssäkerhet i dispensbesluten och att ge rekommendationer om hur styrmedlen kan förbättras. En sammantagen bild av vår undersökning visar att beviljandegraden är hög vilket inte ligger i linje med själva dispensinstitutets syfte att utgöra ett undantag från en huvudregel och inte heller i linje med uttalanden i förarbeten om att prövningarna ska vara restriktiva. Studien visar för samtliga dispenstyper att det föreligger en stor variation i dispensbesluten såväl mellan länen som inom länen när det gäller hur en viss fråga hanteras, något som är svårförenligt med principer om likabehandling, konsistens och förutsebarhet. Mot bakgrund av likabehandlingsprincipen är avgörande att myndigheter i olika delar av landet, men också olika handläggare inom en och samma myndighet, behandlar lika fall på lika sätt (1 kap. 9 § RF). För att enskilda och andra berörda ska kunna förstå hur myndigheter har kommit fram till ett beslut får det ses som centralt att besluten är tydliga och transparanta. Den genomförda granskningen visar dock att det ofta är svårt att förstå hur bedömningar har genomförts samt på vilket underlag. Som påtalas i ett av delprojekten förefaller det som om vissa källor och hänvisningar på ett närmast slumpartat sätt har tagits med i besluten. Otydliga beslut är problematiska av rättssäkerhetsskäl och särskilt med beaktande av möjligheterna att överklaga beslut. Besluten bör därför i högre grad utformas så att det framgår vilket underlag besluten baseras på. I vägledningar till myndigheter kan förtydliganden göras i olika avseenden, t.ex. om vilken roll de allmänna hänsynsreglerna spelar i dispensprövningen, att kompensationsåtgärder krävs vid dispens från naturreservatsföreskrifter och att naturvärdesbedömningen sker utifrån kunskap om förhållandena i det aktuella området. Det kan innebära att besök på platsen bör ske oftare än idag. I vägledningar kan också beslutshanteringen harmoniseras och förtydligas så att den blir förutsebar och därmed mer rättssäker för olika intressenter, inte minst verksamhetsutövare. Det borde överhuvudtaget inte vara svårt att i vägledningar upprätta checklistor som beslutsfattare kan använda för att kontrollera att viktiga beslutsgrunder inte förbises. Av dispensbesluten framgår sällan att hänsyn tas till indirekta och kumulativa effekter. Med hänsyn till det stora antalet dispenser som beviljas är det rimligt att anta att den sammanlagda påverkan på naturvärden därför kan vara betydande. Utvecklandet av en landskapsplanering kan vara ett lämpligt instrument för att hantera denna brist. Planer kan ha flera viktiga funktioner. En är att ta fram och analysera information som beaktar ekologiska samband i ett större geografiskt område. En annan är att på ett tidigt stadium hantera potentiella intressekonflikter, göra prioriteringar och klargöra mål. Allt detta är till fördel vid efterföljande beslut om exempelvis dispens enligt 7 kap. MB. Förutsebarheten (rättssäkerheten) ökar.
|
|
| 6. |
- de Vries, Katja, et al.
(författare)
-
Rivers and robots as legal subjects? An imaginary encounter between Critical Theory and Law in four acts. : Law/Critical Theory/Speculative Fiction
- 2024
-
Ingår i: Posthuman convergencies. - Edinburgh : Edinburgh University Press.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter is a scholarly play in four acts. It is inspired by a series of discussions between three legal researchers (Van Dijk, Epstein and De Vries) and a cultural theorist (Goriunova), about proposals to grant legal personhood to two types of non-human entities: nature and artificial intelligence. We queried whether doing so would help meet challenges such as environmental catastrophes and co-existence with opaque and unpredictable AI systems. In Act I (Divergences) Law and Critical Theory present their respective positions, but fail to gain any understanding of each other. Law defends a neutral legal pragmatism, while critical theory debunks all claims to neutrality. Act II and Act III present two fictional narratives: one plays out in a courtroom where a man is suspected of the murder of a river (Act II) and the other features an AI-system addressing the European Parliament (Act III). By discussing these counterfactual narratives in Act IV (Convergences), Law and Critical Theory are, at least partially, able to see how there could be cross-fertilization between their respective positions: one has to take into consideration how legal personhood operates both inside the court room as well as how it impacts the world outside; and one can travel towards an “enlarged pragmatism” that focuses on the possibilities of masks, fiction and play in expressing different voices, perspectives and ontologies.
|
|
| 7. |
- Epstein, Yaffa
(författare)
-
Adversarial Legalism and Biodiversity Protection in the United States and the European Union
- 2018
-
Ingår i: Transnational Environmental Law. - : Cambridge University Press. - 2047-1025 .- 2047-1033. ; 7:3, s. 491-513
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article compares the use of litigation to enforce species protection law in the European Union (EU) with that of the United States (US). Recent legal disputes over wolf hunting on both continents offer useful case studies. Focusing on three aspects of litigation – namely, (i) against whom claims are brought, (ii) who can bring claims, and (iii) the types of claim that can be brought – the analysis contrasts US-style adversarial legalism with its European counterpart, or ‘Eurolegalism’, and assesses what each approach is able to deliver in terms of the legal protection of wolves. It is argued that Eurolegalism helps to explain the development of species protection law in the EU and its similarities to and differences from the American experience.
|
|
| 8. |
- Epstein, Yaffa, et al.
(författare)
-
Deforestation in the Colombian Amazon : Connecting the Environmental Rights of Future Generations and the Rights of Nature
- 2024
-
Ingår i: Les grands arrêts inspirants du droit de l'environnement. - : Larcier. - 9782807943063 ; , s. 15-29
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this 2018 decision, the Colombian Supreme Court considered that deforestation in the Colombian Amazon contributed significantly to climate change and therefore violated the constitutional environmental rights of future generations, as embodied by the young people who brought the case. Further, it recognized the Colombian Amazon as a subject of rights, with the rights to protection, conservation, maintenance and restoration. In its decision, the Court ordered the state and other organizational defendants to take several innovative measures intended to stop deforestation. It ordered the Presidency of the Republic, the Ministry of Environment and Sustainable Development, and the Ministry of Agriculture and Rural Development, and other regional and municipal bodies to issue action plans to address deforestation and reduce the impact of climate change. It also ordered the Presidency of the Republic, the Ministry of Environment and Sustainable Development, and the Ministry of Agriculture and Rural Development to formulate an "intergenerational pact for the life of the Colombian Amazon", together with the plaintiffs, impacted communities, scientists, and other interested persons including the general public, with a goal of reducing climate change, and reducing deforestation to zero. Importantly, this case made explicit the link between climate change, the rights of children, the rights of future generations, and the rights of nature.
|
|
| 9. |
- Epstein, Yaffa, et al.
(författare)
-
EU Court : Science must justify future hunting
- 2019
-
Ingår i: Science. - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 0036-8075 .- 1095-9203. ; 366:6468, s. 961-961
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Epstein, Yaffa, et al.
(författare)
-
The Hunting of Strictly Protected Species : The Tapiola Case and the Limits of Derogation under Article 16 of the Habitats Directive
- 2018
-
Ingår i: European Energy and Environmental Law Review. - 0966-1646. ; 27:3, s. 78-87
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Whether or under what circumstances the hunting of species listed as strictly protected in the Habitats Directive's Annex IV can be allowed has been the subject of extensive controversy and litigation in several Member States. Finland has asked the Court of Justice for a preliminary ruling on several questions, the answers to which will have wide-reaching consequences for how species are protected in the EU. This article addresses these questions, in particular the permissibility of the management hunting of strictly protected species, the permissibility of allowing hunting with the goal of preventing poaching, and at what scale the "favourable conservation status" of species populations should be considered. It argues that exploitive hunting of strictly protected species is not consistent with the purpose of the Habitats Directive, that hunting for the purpose of preventing poaching cannot be considered a conserva- tion measure under the Habitats Directive, and that species' conservation status should be considered unfavourable for the purposes of derogation if it is unfavourable at the local population level, the Member State level, or the EU level. It concludes by discussing the consequences of this analysis for hunting in the EU more broadly.
|
|
