| 1. |
- Dahlstrand, Karl, et al.
(författare)
-
ÅTERTRÄFF MED DÅTIDEN. EN RETROSPEKTIV ANALYS AV 1970-TALETS KRIMINALPOLITIK
- 2018
-
Ingår i: Festskrift till Håkan Hydén. - 9789154405756 ; , s. 121-147
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet beskriver hur kritiken mot den straffrättsliga behandlingstanken formulerades av dåtidens radikala jurister och hur feministisk kritik mot av- och nedkriminalisingar på sexualbrottsområdet kom att forma ett kriminalpolitiskt perspektivskifte. Utgångspunkten är att 1970-talet utgör en kriminalpolitisk vändpunkt och att det därför är viktigt att återkommande reanalysera genom närläsningar av de centrala texterna för att förstå dagens situation. Den moderna svenska välfärdsstaten hade långtgående ambitioner att bryta med den traditionella straffrättens logik. I dess ställe presenterades radikala program som ville komma åt orsaken till kriminaliteten genom ett brett spektra av åtgärder. Varför övergavs denna proaktiva och sociala hållning som intuitivt kan upplevas som mer rättvis och effektiv och varför har istället kränkningsbegreppet blivit så centralt? Kapitlet är skriven utifrån ett rättssociologiskt perspektiv och knyter an främst till verk av Håkan Hydén och Hydéns beskrivning av spänningen mellan välfärdsrättens materiella innehåll med avvägningsnormer i centrum och den traditionella juridikens normrationella logik med pliktnormer i centrum.
|
|
| 2. |
- Dahlstrand, Karl, et al.
(författare)
-
Ära ur ett rättssociologiskt perspektiv
- 2016
-
Ingår i: Festskrift till Karsten Åström. - 9789154405695 ; , s. 131-131
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bergwall, Peter, et al.
(författare)
-
Tracing Critical Realism in the Work of Åström
- 2016
-
Ingår i: Festskrift till Karsten Åström. - 9789154405695 ; , s. 75-94
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this chapter is to discuss the possibilities of a critical realist sociology of law set against the background of the work of Professor Karsten Åström. Thus, in the next section I give a short description of Åström’s ”sociolegal stance”, and specifically his concept of parallel norm creating processes. I then proceed, in the third section, to describe the basics of Roy Bhaskar’s critical realism as a philosophy of science. This is followed in the fourth section by the recapitulation of Bhaskar’s own dialectical critical realism (DCR), which is built on the dialectics of Hegel and Marx. In section five, I move on to the legal theory of the critical realist law professor Alan Norrie with a focus on Norrie’s critique of ”liberal law”. Thereafter, in section six, I specifically highlight Norrie’s call for a sociology of law in the spirit of DCR, beyond legal positivist and poststructuralist conceptions of law. Then, in section seven, I discuss the potential critical realism of Åström’s work by reflecting on the analysis model of legal regulation (AMLR), applied in analyses of legal norms, e.g., in social service agencies. This is followed by how conceiving of AMLR dialectically may enable new ways for understanding social conflicts and social change in the field of social welfare. This is, in the final section, demonstrated by the case of EU migrants residing legally in Sweden but without the right to social welfare. In this case, an external social institution, an NGO, succeeded to influence, open up and ultimately collaborate with the local public administration, resulting in new policy with the potential to improve the living conditions for the migrants.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Banakar, Reza, et al.
(författare)
-
Law, Love and Responsibility : A Note on Solidarity in EU Law
- 2018
-
Ingår i: Festskrift till Håkan Hydén. - 9789154405756 ; , s. 69-83
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper argues that although solidarity was developed as a principle in EU law to enhance the unity and cooperation between the Member States, its viability at the transnational level remains ultimately a function of its efficacy at the micro level of EU citizens. The question at the core of this inquiry concerns, therefore, how micro and macro dimensions of solidarity are related to each other sociologically and what their relationship means for EU law and the EU’s integration policy. The paper begins by taking a closer look at how the notion of solidarity has been conceptualised within sociology and the sociology of law, before examining the role of solidarity in EU law and policy. It concludes by arguing that the crisis of solidarity must be reexamined in the context of the contradictory policies pursued by the EU which, on the one hand, promote social conflicts while, on the other hand, seek to stabilise social conditions by appealing to a European sense of solidarity. This turns the EU into a source of anxiety that generates a negative form of solidarity, one which is tribal in nature and lends itself easily to the populist tide of nationalism and fear that is currently sweeping across Europe.
|
|
| 7. |
- Bergwall, Peter, et al.
(författare)
-
Law, Materiality & Justice
- 2016
-
Ingår i: Scandinavian Studies in Law : Law without the state - Law without the state. - 9789185142767 ; 62, s. 35-60
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Can law still play a central role in governing human behavior even if the state law may have become less important? Whether law without the state is possible depends, of course, on how we define “law” and “state”. But it also depends on the perspective from which one approaches the legal material. From a sociology of law perspective, as will be presented in this chapter, the topic has a slightly different signification and consequence than within traditional legal dogmatics. After all, going back to the pioneers of sociological jurisprudence and sociology of law as, for example, Roscoe Pound (1870-1964) and Eugene Ehrlich (1862-1922), we hear the echoes of a time when the state had not yet grown so strong (Berman 1983). Surely, the times of Pound and Ehrlich were characterized less by “state-law” compared to present times. Still, would we describe the early 20th Century as governed by “non-state law”?In the first section, Materialism Revisited, we briefly show how materialism with roots in Marxian and Althusserian thought is making its way back into social theory. The implication is a challenge of importunate dichotomies, such as the social subject/object and the legal ought/is. In the next section, we proceed with the theoretical developments, labelled new materialism, emphasizing the flows generated by social and legal structures, rather than the structures per se. We then proceed to one of the main objectives of this chapter, the discussion building on the argument that materialist conceptions are essential in empirically grounded justice theories. Hence, the Justice section includes a brief overview of classical justice theories, followed by the critique of them, and a proposition that materialistic, evidencebased procedural justice theories are better equipped for socio-legal research compared to more idealistically grounded justice theories. We then present a research project which is about how distributive and procedural justice affects the intention to disclose personal health information in online contexts. We conclude by stating that, what we label emergent social order, i.e., the interplay between law, materiality and social normativity, is important for understanding the current condition, which is characterized by some as governed by “non-state law”.
|
|
| 8. |
- Dahlstrand, Karl, et al.
(författare)
-
Avtalet som rättsligt och socialt instrument
- 2020
-
Ingår i: Om rättssociologisk tillämpning. - 9789144132181 ; , s. 307-325
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta kapitel behandlar ett rättsligt instrument, avtalet, utifrån ett empiriskt perspektiv. Syftet är tvåfaldigt; dels att lyfta fram en inom rättssociologin försummad regleringsform, dels att ge en bild av vilka forskningsuppgifter studiet av avtal kan föra med sig. Det finns väsentliga skillnader mellan avtal och lag som rättsliga instrument. Lag som bekant är föreskrivande och talar om vad som ska gälla i olika hänseenden, medan avtalet är mer flexibelt och etableras av parterna självaDessa egenskaper hos avtalet ger upphov till en rad intressanta forskningsuppgifter som ännu inte har studerats; förekomsten av avtal inom näringslivet, hur konflikter löses och vilken betydelse tillit har för uppkomsten av avtal, för att nämna några. Här ligger fältet således öppet på olika nivåer för den intresserade forskaren. Vi vill också betona att avtalet som rättsligt och socialt instrument är relevant såväl utifrån den formella rätten som inom vardagslivets rätt och dess normer. Avtal återfinns således både i formella som informella sammanhang och i båda fallen kan man förenklat säga att avtalet möjliggör olika former av samarbeten och samverkan.
|
|
| 9. |
- Dahlstrand, Karl, et al.
(författare)
-
Den anomiska rätten. Om undantagskonstruktionen av de rent ideella kränkningsersättningarna
- 2008
-
Ingår i: Brottsoffer i fokus : de vinnande bidragen i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling 2007. - 9789197720526 ; 7, s. 5-83
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Uppsatsen försöker att ta ett samlat rättssociologiskt grepp om kränkningsersättningen som är den viktigaste formen av brottsskadeersättning (under år 2006 betalade Brottsoffermyndighe-ten ut över 81 miljoner konor i kränkningsersättning). Hur dessa skador värderas och konstrueras speglar samhällets rättskultur och ger upphov till en rad rättssociologiska frågeställningar om rättens roll och samspel med sin omvärld. Särskilt gäller detta den rent ideella ersättningen för skador som inte tar sig sådana medicinska uttryck att det föreligger en personskada. Ersättningen syftar till att kompensera känslor såsom rädsla, förnedring, skam eller lidande och fungera reparativt i form av upprättelse och återställning av försvagad självrespekt och självkänsla. Handlingar som ger rätt till sådan ersättning är olika angrepp på person, frihet, frid och ära i form av t ex integritetskränkande handlingar, diskriminering, mobbning eller annan handling som kränker människovärdet. Det saknas, av naturliga skäl, normer för hur rättstillämparen ska värdera en sådan kränkning då skadan är av ideell (icke-ekonomisk) natur. Denne är hänvisad till en skönsmässig bedömning utifrån de rådande uppfattningarna i samhället. Varje ersättning är således en social konstruktion och en källa till kunskap om hur rättsordningen i samspel med sin kontext hanterar dessa grundläggande existentiella frågor inom en rättslig ram. För att göra ersättningen mindre subjektiv söker rättstillämparen efter vilken kränkning som typiskt sett kan anses ha uppkommit och tar mindre hänsyn till det enskilda rättssubjektet vid sin bedömning. På grund av svårigheterna att värdera de ideella skadorna har de länge präglats av en undantagskonstruktion som marginaliserat dess roll. Under senare årtionden kan man notera en tendens till att de har börjat spela en mer framträdande roll som en följd av bl a implementeringen av de mänskliga fri- och rättigheterna i vardagslivet och brottsofferperspektivet, vilka båda kan ses som ett uttryck för ett medborgarperspektiv på rättten. För att ersättningarna skall fungera reparativt och motsvara folks förväntningar krävs en ökad känslighet och lyhördhet från systemets sida gentemot aktörernas normer, värderingar och attityder. Om den även ska verka preventivt ökar troligen kunskapsbehovet ytterligare och de epistemologiska frågorna fördjupas. Vad som uppfattas som kränkande handlingar av ett rättssubjekt speglar vad som är ett rättsligt skyddat intresse eller ”rättsgott”. I brist på de formella rättsliga normerna vid värderingen av ideella skador bör man söka empirisk kunskap om de informella normerna med hjälp av rättssociologisk forskning som kan ligga till grund för återkommande omvärldsanalyser av ”det allmänna rättsmedvetandet.” Utifrån det under moderniteten rådande rättsliga paradigmet har de rent ideella kränkningsersättningarnas normlöshet eller anomiska karaktär konstruerats och befästs men ersättningarnas rättsliga status kan ifrågasättas och omförhandlas. Brottsoffren bör synliggöras och involveras då deras unika kunskap kan användas för att möjliggöra att deras behov blir uppfyllda i form av stöd från samhället.
|
|
| 10. |
- Dahlstrand, Karl, et al.
(författare)
-
En rättssociologisk undersökning av ett ersättningsrättsligt problemområde
- 2014
-
Ingår i: Allmän rättslära. Studiematerial. ; , s. 1-19
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den följande texten kommer resultat ur min rättssociologiska avhandling, Kränkning och upprättelse. En rättssociologisk studie av kränkningsersättning till brottsoffer (2012), att redovisas samtidigt som några aktuella frågor kring brottsofferersättningen och kränkning som skada att kommenteras samtidigt som det rättssociologiska forskningsfältet presenteras.
|
|
