| 1. |
- Dahlqvist, Julia, et al.
(författare)
-
Swedish Constitutional Response to the Coronavirus Crisis The Odd One Out?
- 2022
-
Ingår i: Pandemocracy in Europe. - Oxford : Bloomsburry publishing. - 9781509946365 ; , s. 135-154
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish response to the coronavirus crisis has, at least initially, deviated from those in most other comparable countries and the Swedish strategy has gained attention worldwide. Only a few binding restrictive measures have been enacted and the Swedish model has, at least initially, been to mostly rely on informal and voluntary measures based on recommendations from the Public Health Agency (PHA). No lockdowns, as in mass quarantines or stay-at-home orders, or mandatory mask wearing have, as of February 2021, been introduced. However, during the ‘second wave’ of the pandemic, in Autumn 2020, the strategy somewhat changed and new restrictions have gradually been introduced. The development brought to light the need for new legislative tools and at the beginning of 2021 the Swedish Parliament, the Riksdag, enacted the temporary COVID-19 Act, delegating further powers to the Government. It may be submitted that the constitutional framework, in essence, has been respected. However, the strong position of Swedish public authorities in the area of communicable diseases, together with the vast delegation of powers to the Government, has in practice impacted on the traditional division of tasks for implementing policies in a manner unprecedented in modern Swedish constitutional history.
|
|
| 2. |
- Grahn-Farley, Maria, et al.
(författare)
-
Introduction
- 2022
-
Ingår i: Governing with Public Agencies. - Stockholm : Poseidon Förlag. - 9789198538748 - 9789198538755 ; , s. 11-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Lind, Anna-Sara, 1977-, et al.
(författare)
-
Förvaltningen och EU:s dataskydd
- 2020
-
Ingår i: Den svenska förvaltningsmodellen. - Stockholm : Jure AB. - 9789186645144 ; , s. 258-285
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Lind, Anna-Sara, 1977-, et al.
(författare)
-
Introducing 250 years of transparency
- 2017
-
Ingår i: Transparency in the future. - : Ragulka förlag. - 9789185333752 ; , s. 9-17
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Reichel, Jane, 1971-
(författare)
-
Allocation of Regulatory Responsibilities : Who Will Balance Individual Rights, the Public Interest and Biobank Research Under the GDPR?
- 2021
-
Ingår i: GDPR and Biobanking. - Cham : Springer. - 9783030493882 - 9783030493875 ; , s. 421-434, s. 421-434
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this chapter, an analysis is undertaken of the division of legislative power in the space created by the GDPR, regarding the balancing of individual rights, the public interest and biobank research. The legislative competences of the EU, international obligations within bioethics, and the regulatory space left for Member States are all examined. The conclusion of the chapter is that in spite of the aim of the GDPR to further legal harmonisation, it is more likely that unity will be brought about through administrative cooperation and soft law tools.
|
|
| 8. |
- Reichel, Jane, Professor, 1971-
(författare)
-
Ensuring the Principle of Good Administration in the EU Financial Market Law
- 2021
-
Ingår i: Legal Accountability in EU Markets for Financial Instruments. - Oxford : Oxford University Press. - 9780192849281 ; , s. 126-157
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter examines how the principle of good administration can be used as an accountability tool within the composite administrative structure of EU financial market law. Composite administrative procedures are not new in EU secondary law, and are well known in the case law of the Court of Justice of the European Union (ECJ). But financial market law differs from traditional composite administrative procedures in that it does not merely link decision-making, but also aspires to establish a common supervisory culture. Supervision in its entirety, here, is shared between EU and member state bodies, both in regards to factual administration, and decision-making procedure in individual cases, where different parts of the administrative decision-making procedure are taking place within different jurisdictions, European and national. Since the financial crisis at the end of the first decade of this millennium, a coherent and efficient supervision of the integrated European financial market has, in itself, been identified as an overriding aim. However, even though administrative cooperation and composite procedure are regulated in MiFID II and MiFIR, central components of the principle of good administration—for example the duty to care and the right to be heard—are not addressed in these acts.
|
|
| 9. |
- Reichel, Jane, 1971-
(författare)
-
Europeiska principer för god förvaltning
- 2017. - 3
-
Ingår i: Offentligrättsliga principer. - : Iustus förlag. - 9789176789933
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Reichel, Jane, 1971-, et al.
(författare)
-
Förvaltning och EU:s datasskydd
- 2020
-
Ingår i: Den svenska förvaltningsmodellen. - Stockholm : Jure. - 9789186645144 ; , s. 258-285
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I fokus för detta bidrag står den förvaltningsrättsliga regleringen av EU:s dataskydd, vilken för medlemsstaternas del huvudsakligen finns i dataskyddsdirektivet. En av de största utmaningarna i sammanhanget är den genuint gränslösa hanteringen av personuppgifter på Internet. Efterfrågan på gränsöverskridande förvaltningslösningar är därför stort. Den föreslagna uppgiftsskyddsförordningen, som är tänkt att ersätta dataskyddsdirektivet, innehåller flera mekanismer avsedda att länka ihop medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter och därmed underlätta handläggning av ärenden av gränsöverskridande karaktär. Frågan som ställs här är hur det påverkar de svenska förvaltningsmyndigheternas roll och deras relation till regeringen och till riksdagen. Hur påverkas regeringens förutsättningar att styra förvaltningsmyndigheterna, när dessa agerar utanför landets gränser? Hur påverkas riksdagens möjlighet att kontrollera regeringen och i förlängningen förvaltningen? Artikeln avslutas med en kortare diskussion om alternativa modeller för styrning och kontroll inom den europeiska sammansatta förvaltningen.
|
|
