| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Wickenberg, Per
(författare)
-
Norm Supporting Actors and Structues at the very local level of Implementation in Higher Education
- 2005
-
Ingår i: [Host publication title missing].
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This Norm focussing article starts exploring the various influence processes that take place in connection with the dawn of a new theme - the environment and then sustainable development - in today's society. The Swedish society has in the early 1990-ies declared that educational institutions, places designed for the intentional influence, shall utilise the new environmental theme in its practice. In recent years the theme of sustainable development is added in this educational context. We probably will have a number of drivers and barriers as well in these new processes in higher education. What can we learn from these experiences? My Sociology of Law study (a research project carried out 1993-99 – Wickenberg, 1999 & 2000) is following and studying three flows of influence that meet in the local schools. From above come two geographically distant, slow processes of influence, collecting their active impulses from within the system in the form of: firstly, the Environment Amendment to the Act on Education, December, 1990 and the new curricula and syllabi that followed it; and secondly, the Agenda 21 program on the environment and the future, originating in Rio de Janeiro in June, 1992. From below comes the temporally distant and slowly but surely growing environmental interest of the understream. This interest is borne and conveyed by various categories of dedicated individuals (souls of fire) and key actors from the lifeworld in the local schools of the system. My research is into the meeting described above from structural as well as actor or individually based perspectives. I have utilised close and concrete studies of advanced practice, a practice that has not yet become a custom. In analysis, contextualisation, interpretation, and understanding I introduce my instrument of analysis, the Norm model: values-will, knowledge and opportunities. The Norm concept is the point of departure in order to be able to interpret and understand the actions and action patterns of individuals and groups, and is thus the theoretical centre of my research. An important result of my study is, from this perspective, the understanding that it is knowledge, commitment, and inspiration from the actor’s lifeworld that has been allowed - contrary to earlier ideals - to influence the professional role of the school's adult actors. This mode of professional, clearly value based practice has been introduced by dedicated individuals or key actors that have acted as forerunners and norm setters in their normative action. This development would not have been possible if the professional and bureaucratic-administrative actors had not adapted to this development by creating Norm supporting structures in the local environment. This in turn has collected its nourishment and driving force from the distant management and action impulses connected to the policy development that has taken place at the national and international level, especially in relation to the Agenda 21 program and the dawn and rising of the notion ’sustainable development’. The article then continues to elaborate and analyse some new but quite similar Norm Research projects – also in Higher Education – I have been running or have been part of since 1999. PER WICKENBERG LUND UNIVERSITY - SOCIOLOGY OF LAW P.O. BOX 114 - SE-221 00 LUND, SWEDEN TEL +46-46-222 88 15
|
|
| 6. |
- Wickenberg, Per
(författare)
-
Utbildning för hållbar utveckling – en gigantisk utmaning för Utbildnings-Sverige
- 2006
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Statsmakterna kräver nu att verksamheterna vid Sveriges universitet och högskolor ska genomsyras av ett hållbarhetsperspektiv. Riksdagen har nu beslutat att dessa verksamheter ska ”främja en hållbar utveckling”. I regeringens Budgetproposition 2005/06:1 återfanns förslag till lag om ändring i högskolelagen. Där föreskrevs att 1 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434) skall ha följande lydelse: Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Denna lag trädde i kraft den 1 februari 2006. Propositionen har bland annat föregåtts av ”Att lära för hållbar utveckling”, SOU 2004:104, som lämnades som ett betänkande av Kommittén för utbildning för hållbar utveckling (24 november 2004). Kommitténs tillkomst och arbete ska ses och förstås mot bakgrund av bland annat internationella policyaktiviteter och i den svenska strategin inför samt skeendet vid the UN World Summit on Sustainable Development i Johannesburg i juni 2002. Johannesburg Summit underströk behovet av en integrering av hållbar utveckling med de tre perspektiven (social, ekonomisk och ekologisk) i utbildningssystemen. Det ledde i sin tur till att FNs generalförsamling i december 2002 beslutade om ”The UN Decade 2005-15 on Education for Sustainable Development”. Ett initiativ av Sveriges regeringschef i Johannesburg utgjordes av en inbjudan till en internationell konferens i Sverige, som senare genomfördes i Göteborg, maj 2004 (”International consultation on Education for Sustainable Development: Learning to Change Our World: Reflect – Rethink – Reform”) och som organiserades av ovan nämnda Kommitté (tillsatt av regeringen 2003) och Chalmers/Göteborgs universitet. Vid invigningen av den internationella konferensen i Göteborg säger statsminister Göran Persson i sitt invigningstal – för flertalet i publiken oväntat – att Sverige genom ny lagstiftning ska föra in hållbar utveckling som ett uppdrag till alla universitet och skolor i landet.. Ändringen av högskolelagen kommer att i första hand påverka grundutbildningen, forskningen och lärarnas kompetensutveckling men naturligtvis även universitet och högskolor som arbetsplatser. När nu kravet om hållbarhetsperspektivet skrivits in i högskolelagen och därefter följs upp i högskoleförordningen är det dags för Högskoleverket att utforma direktiv för införandet. I detta skede är det angeläget att veta hur enskilda universitet och högskolor kommer att bemöta lagens krav om hållbarhetsperspektiv och Högskoleverkets åtföljande föreskrifter samt vilka åtgärder som vidtas lokalt för att klara utmaningen. Även de svenska läroplanerna anger redan sedan lång tid tillbaka (1994) att ”Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling” (Skolans uppgifter i Lpo94/Lpf04). Det finns också en uttalad ambition från statsmakterna att skollagens portalparagraf ska innehålla samma formulering - som nu högsskolorna har fått av riksdagen - om att ”skolan i sin verksamhet skall främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa”. Det svenska utbildningssystemet med alla sina delar står nu alltså inför en gigantisk uppgift och utmaning. Hur kommer man att ställa sig till dessa utmaningar? Hur vill man lösa uppgiften? Kan man? Orkar man?
|
|
