| 1. |
- Gerson, Anna, 1977-
(författare)
-
Compensation of Losses in Foreign Subsidiaries within the EU : A Comparative Study of the Unilateral Loss-Compensation Mechanisms in Austria and Denmark
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This study commences in the problems related to the restricted possibilities for cross-border groups to take losses incurred in foreign subsidiaries into account upon taxation. These difficulties lead to the situation where the overall tax burden of the group, seen as an economic unit, might exceed its economic capacity. Such over taxation is likely to cause the cross-border group cash-flow disadvantages, liquidity problems, reduced expansion possibilities and it might also effect the organisation and location of the group’s business activities. This study has two research aims; firstly to analyse unilateral compensation of losses in foreign subsidiaries de lege lata, and secondly to analyse the consequences of different alternatives, as well as refraining from taking specific measures, upon opening up a unilateral system to cover also foreign losses de lege ferenda. In these respects, the experiences from the Austrian and Danish unilateral loss-compensation systems, under which losses incurred in foreign subsidiaries are acknowledged, serve as valuable sources of information. The findings in the study are evaluated based on the fundamental objectives that ought to be balanced from the perspective of the group as well as the loss-granting state. These objectives are; the recognition of the ability of the cross-border group, seen as an economic unit, to pay taxes; the prevention of double dip of losses, and the prevention of arbitrary as well as permanent income shifting between MS.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Rendahl, Pernilla
(författare)
-
Cross-Border Consumption Taxation of Digital Supplies : A Comparative Study of Double Taxation and Unintentional Non-Taxation of B2C E-Commerce
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Consumption taxes such as a value added tax (VAT) or a goods and services tax (GST) is an important revenue source for several countries, not least within the European Union (EU) which has had a harmonized VAT since the end of the 1960s. The intention of consumption taxation is to tax expenditures made by persons for their private purposes, i.e. the tax burden is carried by the final consumer. In the middle of the 20th century the Internet opened up the possibility for electronic commerce. Many problems arise when the rapid evolution of techniques related to e-commerce is mixed with the objective of consumption taxation, particularly in cross-border supplies to consumers. This study focuses on the cross-border consumption taxation on digital supplies in business to consumer e-commerce from an international coordination perspective. The study presented in this book covers a comparative study of EC VAT, Australian GST and Canadian GST concerning how digital supplies are taxed in business to consumer cross-border supplies. It particularly focuses on if there are risks for double taxation and unintentional non-taxation and identifying the causes for such cases. In addition the possible remedies for double taxation and unintentional non-taxation are discussed. The findings in the study are evaluated based on rationality, which refers to if the consumption taxation upholds the principles that are part of the OECD, Ottawa Taxation Framework Conditions. The principles that are part of the Framework Conditions are; neutrality, efficiency, certainty and simplicity, effectiveness and fairness and flexibility.
|
|
| 4. |
- Sevastik, Per
(författare)
-
Informell modifikation av traktater till följd av ny sedvanerätt och praxis : En studie mot bakgrund av FN-stadgans innovativa utveckling
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis deals with the issue concerning the influence of customary international law on treaty law. Its main purpose is to analyse the interaction between the two most important sources of international law: custom and treaties. In this respect two objectives are set forth. The first is to examine the potential power of customary international law and what actual mechanisms involve informal modification of treaties. The second is to describe informal modification within a treaty regime. Does the process within the regime involve customary international law? The author argues that there is a distinction between informal modification in the light of subsequent customary international law and subsequent practice that develops within a treaty regime.The issue of how to assess the so-called "innovations" of the UN Charter is also described in this thesis. These "innovations' can be seen as either informal modifications of the Charter, or as new interpretations of the "same old rule". Thus, if practice within the Charter regime develops sub lege it is a question of interpretation. If practice develops contra legem a de facto modification may occur. The instances of de facto modifications are, however, rare and in most cases the Charter is interpreted sub lege and in both cases with no involvement of customary international law. Nevertheless doctrine treats these incidents interchangeably, i.e. as customary law. The International Law Commission Draft on the Law of Treaties provided that a treaty may be modified by subsequent practice in the application of the treaty establishing their agreement to that effect. Although this provision was not included in the text of the Vienna Convention, informal treaty modification by subsequent practice of the parties is generally considered to be a rule of customary law.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Sallander, Ann-Sophie
(författare)
-
Ömsesidiga överenskommelser enligt skatteavtal
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ömsesidiga överenskommelser (eng. mutual agreement procedures) återfinns huvudsakligen i artikel 25 OECD:s modellavtal. Syftet med sådana överenskommelser är att undvika internationell dubbelbeskattning. Överenskommelserna kan antingen utgöra ett rättsmedel, som är ett alternativ till domstolsförfarande, eller verka som ett medel för att få skatteavtalen att fungera bättre mellan de avtalsslutande staterna. De rättsliga svårigheter som uppkommer i samband med överenskommelserna beror huvudsakligen på att överenskommelserna utgör en internationellt, av OECD, konstruerad företeelse som ska anpassas till och tillämpas på ett nationellt, redan befintligt regelsystem. Det kan härmed uppkomma spänningar och motsättningar mellan olika bestämmelser.Det övergripande syftet med denna studie är att kartlägga och utvärdera en internationellt konstruerad företeelse, dvs. ömsesidiga överenskommelser, för att undersöka om ändamålet med sådana överenskommelser uppfylls inom ramen för det svenska regelsystemet. Studien företas inom rättsområdet internationell skatterätt, men har emellertid en interdisciplinär ansats. Härav analyseras även bestämmelser inom folkrätt, konstitutionell rätt, förvaltningsprocessrätt, allmän förvaltningsrätt och sekretess.
|
|
| 7. |
- Heidbrink, Jakob
(författare)
-
Logistikavtalet : Allmän kontraktsrätt i transporträttslig miljö
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingens syfte är att fastställa huruvida logistikavtalet ekonomiskt och juridiskt kan ses som en avtalstyp som följer för avtalstypen enhetliga regler. Utgångspunkten utgörs härvid av en analys av den transporträttsliga marknaden. Författaren argumenterar att logistikavtalet på marknaden ses som ett sammanhållet avtal om outsourcing av en transportavdelning. Från denna utgångspunkt undersöks huruvida detta ekonomiskt enhetliga åtagande också från juridiskt perspektiv kan ses som en avtalstyp.Enligt den traditionella transporträttsliga metodiken måste avtal av logistikavtalets slag ses som blandade avtal med transporträttsliga inslag, vilket medför att transporträtten anses vara tvingande tillämplig på avtalet. Enligt författaren bör detta synsätt inte överföras till logistikavtalet, då det vilar på en analys som inte är hållbar med avseende på logistikavtalet. Även om författarens syn inte skulle delas, anses åtminstone de delar av logistikavtalet som inte regleras av transporträttslig lagstiftning utgöra ett enhetligt åtagande. I det senare fallet framstår logistikavtalet som ett blandat avtal med dels transporträttsliga, dels logistikrättsliga inslag.Skillnaden mellan resultatförpliktelser och förpliktelser att visa omsorg läggs till grund för en analys av vilka påföljder som den kontraktsbrottslidande parten i ett logistikavtal kan göra gällande. Varje påföljds bakgrund i den allmänna kontraktsrätten analyseras grundligt och resultatet av denna analys läggs till grund för en undersökning av huruvida påföljden lämpligen bör komma ifråga vid logistikavtal.Författaren anser att endast skadestånd och hävning lämpar sig som påföljder vid åtaganden om logistik. Detta resultat vilar på hänsynstaganden som vid en juridisk bedömning av logistikavtalet återkommer, och logistikavtalet anses därför även enligt allmän svensk kontraktsrätt utgöra en avtalstyp.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
