SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Juridik) ;mspu:(licentiatethesis)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Juridik) > Licentiatavhandling

  • Resultat 1-10 av 35
  • [1]234Nästa
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Stoll, Jane (författare)
  • Swedish donor offspring and their legal right to information
  • 2008
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • All donor offspring conceived under the Swedish Genetic Integrity Act or the now-repealed Act on Insemination, from gametes donated after 1 March 1985, have the right to obtain identifying information about the donor when they are sufficiently mature. Despite this, studies undertaken in Sweden and abroad reveal that many donor offspring will never be able to exercise their right to information because their parents do not tell them how they were conceived. This study examines the regulatory framework established to facilitate access to identifying information for donor offspring in Sweden; the main objective being to determine whether or not the right to information is an effective legal right. In addition to giving an account of the source and scope of the right under Swedish law, Sweden´s possible obligations to donor offspring under the United Nations Convention on the Rights of the Child and the European Convention on Human Rights are explored. A number of measures that could promote the right to information are also considered.
3.
  • Backman, Jyri, 1968- (författare)
  • I skuggan av NHL en organisationsstudie av svensk och finsk elitishockey
  • 2012
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I denna licentiatuppsats har svenska elitseriens respektive finska SM-liigas seriemodeller analyserats i ljuset av NHL:s dominans över den globala ishockeyn. Bakgrunden till problemområdet är att företrädarna för svensk respektive finsk elitishockey implementerat olikartade organisatoriska lösningar, trots att de utvecklats i kontexter med likartade sportmodeller och samhällsvillkor. Metodologiskt bygger denna licentiatuppsats på komparativa studier. Som grund för min analys har jag använt mig av dokumentanalys med inslag av rättsdogmatik. Den teoretiska ramen har utgjorts av historikern Martin Alms amerikaniseringsbegrepp samt juristen och forskaren Lars Halgreens analys om amerikaniseringen av europeisk sport. Följande frågeställningar har analyserats: Hur har elitserien respektive SM-liiga utvecklats i relation till den amerikanska respektive europeiska sportmodellen, sedan 1970-talets mitt? Vilka kännetecken kan fastställas för de respektive organisationsmodellerna? På vilka sätt skiljer respektive liknar de varandra samt vilka förutsättningar för parallellverkan kan urskiljas, dels generellt och dels specifikt i en ishockeykontext? Vilka tendenser och inslag kan skönjas i elitserien respektive SM-liiga av det faktum att ishockeyn genom åren både sportsligt och kommersiellt dominerats av NHL? Min studie visar att ishockeysporten är en spjutspets i amerikaniseringen och kommersialiseringen av nordisk sport samt att ishockeyns kommersialisering och professionalisering i någon form leder till en amerikanisering. Studien visar att företrädarna för den finska elitishockeyn haft stor autonomi präglat av förbundssplitting, vilket har sin förklaring i Finlands 1900-talshistoria. Denna självständighet har utgjort grund för den finska elitishockeyns snabba och häftiga utveckling efter andra världskriget. I jämförelse är Sverige präglat av konsensusorientering med Sveriges Riksidrottsförbund som centraladministration och paraplyorganisation för hela den svenska idrotten, även om Svenska Hockeyligan Ab på senare år fått allt större roll inom svensk ishockey. En slutsats är att Finlands högsta ishockeyserie kan anses vara en hybrid mellan den amerikanska respektive europeiska sportmodellen. Sveriges högsta ishockeyserie är å andra sidan närmare sammanlänkad med den europeiska sportmodellen, även om det finns stora kommersiella intressen inom svensk elitishockey.
4.
  • Bäckström, Lars (författare)
  • Rätten till mineral en studie om befogenheter och legala inskränkningar i äganderätten till fastighetens beståndsdelar
  • 2012
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Since long, Swedish land owners has been forced to accept that their land is claimed for mining activities. The utilization has taken place in accordance with different laws and legal rules. Also the current Minerals Act expresses a right for third parties to assimilate minerals from other people's property. The question of who owns the mineral prior the utilization is however not answered by the Minerals Act or by any other statute. In addition to being principally interesting, the ownership issue is also of practical importance, for instance regarding the right to exploit minerals covered by the Minerals Act for household use, or the right to exploit unregulated mineral as well as in future assessments regarding e.g. mineral compensation. In addition to the principal question of ownership, the Minerals Act also gives rise to a number of other issues that affect the land owner's right in relation to the extraction of minerals on the property. The main purpose of this study has thus been to identify who, if any, can be regarded as the principal owner of the elements of earth that contains minerals under Swedish law. To do this it has been necessary to define the concept of ownership in the property context. Furthermore, the study also contains an investigation regarding whether the minerals in the earth is to be considered a part of the property, and if the property ownership entails a principal right (power) for the owner to utilize minerals that may exist underground. The right with which third parties can reside on private land and there perform the preliminary studies that may be required to obtain exploration permit is also examined, as well as the conditions for – and the powers that comes with – permit and concession in accordance with the Minerals Act. The results of the study confirm that the ownership of property in Sweden is negatively determined and that all powers relating to the property therefore is due to the owner, unless law, custom, tradition or other source of law states otherwise. The results of the study also indicate that the mineral in the ground are to be considered a part of the property; the landowner is therefore in principle its owner and the function of the Minerals Act is that of a legal constraint. It is also concluded that it is possible to perform a large part of the necessary preliminary investigations with support of the Right of Common (Swe: Allemansrätten).
5.
  • Christiernsson, Anna (författare)
  • Skyddet av biologisk mångfald vid jakt en studie om rättens förhållande till komplexa och dynamiska ekosystem tillämpat på uttag av viltarter
  • 2008
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Biologisk mångfald, variationsrikedom inom och mellan arter och ekosystem, är en förutsättning för allt liv på jorden. Trots att det finns rättsliga mål och instrument för bevarandet av den biologiska mångfalden i såväl nationell som internationell rätt har den biologiska mångfalden minskat drastiskt, särskilt under de senaste 50 åren. Antropogen aktivitet, däribland jakt, anses vara den kritiska påverkandefaktorn. En presumtiv förklaring till de rättsliga instrumentens otillräcklighet är att de inte utformats med tillräcklig hänsyn till ekosystemens komplexitet och dynamik. Det övergripande syftet med avhandlingen är därför att utveckla nya rättsliga angreppssätt som är mer ändamålsenliga för bevarandet av biologisk mångfald. Detta förutsätter en undersökning av rättssystemet. Av utrymmesskäl avgränsas undersökningen i licentiatavhandlingen till uttagsregleringen av viltarter genom jakt. Syftet med avhandlingen är således att undersöka hur gränser för uttag av viltarter bestäms och om de rättsliga kriterierna för bestämmandet överensstämmer med ekologiska kriterier för bevarandet av den biologiska mångfalden. Analysmaterialet omfattar rättskällor och icke-juridiskt bindande tolkningsmaterial på såväl nationell som EG-rättslig nivå och viss utsträckning internationell nivå. Resultatet av analysen visar att det föreligger skillnader mellan rättsliga och ekologiska kriterier. Lagstiftningen är framför allt inriktad på att skydda enskilda arter och rättsliga krav på hänsyn till arters interaktioner, artens funktion i ekosystemet m.m. vid jaktbeslut saknas. Populationsstorleken och andra typer av faktorer som rör den beskattade populationen är har ofta en övervägande (uteslutande) betydelse vid bestämmandet av gränser för (hållbara) jaktuttag. Jaktlagstiftningen är vidare endast tillämplig på viltarter och det finns därmed inga krav att vidta åtgärder för stöd av andra arter eller ekosystem trots att även dessa kan påverkas av jakten såtillvida detta inryms inom det allmänna intresset. Eftersom det inte finns något övergripande mål att bevara biologisk mångfald och att detta inte anges som allmänt intresse i förarbeten är det dock inte troligt att det ges (stor) vikt i en avvägning. I flera avseenden saknas rättsliga gränser för avvägningarna mot ekonomiska intressen (exempelvis skador på ekonomiskt viktiga trädarter eller tamdjur) som säkerställer att ekologiskt hållbara gränser inte överskrids. Den övergripande miljölagstiftningen, miljöbalken, gäller dock parallellt och har en principiell viktig funktion framför allt eftersom det finns ett övergripande mål om bevarandet av biologisk mångfald såväl som krav på tillämpning av försiktighetsprincipen som gäller mot var och en. Det saknas dock praktiskt fungerande genomföranderegler som innebär att miljöbalkens regler tillämpas vid beslut om jakt. Genom EG-rätten har vidare ett visst "ekosystemperspektiv" införts i regleringen av jaktuttag. Bland annat gäller krav, i vissa situationer, på att en gynnsam bevarandestatus ska upprättas inom hela artens utbredningsområde oavsett administrativa gränser. Vidare föreligger ett flertal brister avseende EG-rättens genomförande i den nationella lagstiftningen. Givet de briser som framkommit i analysen är det relevant att diskutera nya rättsliga angreppssätt för en mer ändamålsenlig reglering av uttag av viltarter, däribland utformandet av en lagstiftning med större hänsyn till samspel mellan arter och deras ekosystem för att hantera ekosystemens komplexitet och dynamik. Särskilt viktigt för en mer ändamålsenlig förvaltning av viltarter är införandet av rättsliga krav och minimigränser i jaktlagstiftningen som tydligare speglar ekologiska kriterier, särskilt ekosystemkriterier, såväl som försiktighetsperspektiv och införandet av tydligt styrande mekanismer för genomförandet av miljöbalkens krav som därmed ramstyr beslut i jaktlagstiftningen och kopplar till målet om bevarandet av biologisk mångfald. Dessutom krävs en ökad samordning mellan rättssystem på olika nivåer nödvändig och ett mer adekvat genomförande av EG-rätten. Hur reglerna i EG-rätten och den internationella rätten har utformats saknar betydelse för resultatet om de inte införlivas korrekt i de nationella rättsordningarna och/eller efterlevs fullt ut av medlemsstater eller parter.
6.
  • Ewing, Thomas L, 1958- (författare)
  • Indirect Exploitation of Intellectual Property Rights By Corporations and Investors: IP Privateering & Modern Letters of Marque & Reprisal
  • 2011
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Competitive pressures and rent-seeking behaviors have motivated companies and investors to develop indirect techniques for beneficially exploiting third-party intellectual property rights (IPRs) that qualitatively depart from the slate of direct exploitation tools whose usage has been honed during the past 30 years of the pro-patent era. Companies have increasingly realized that they do not need to create IPRs themselves to exploit them beneficially, which has been the conventional usage pattern. Among other things, because of a growing IPR market, companies can exploit IPRs beyond those arising from their own research and development (R&D) activities; they can simply purchase IPRs previously obtained by others. Similarly, a company defending itself in an IPR litigation may bring counterclaims against the plaintiff using not only its own IPRs but also market-acquired IPRs. These third-party purchases can be very helpful when the company holds no pertinent IPRs of its own. In a further development to this indirection trend, which is the subject of this thesis, companies have further realized that not only do they not need to create IPRs in order to exploit them beneficially, companies have also realized that they do not even need to own IPRs in order to consequently benefit from their exploitation by others. This phenomenon is labeled here as “IP privateering” because of its similarities to a method of waging war on the high seas that was banned by international treaty some 150 years ago.This thesis comprises a descriptive portion followed by a normative portion. After recounting the increasing IPR competition and rent seeking of the past 30 years, the descriptive portion identifies IP privateering as a strategy among the set of IPR litigations and licensing assertions. This behavior is classified as a specie of aggressive non-practicing entities (NPEs), with the distinction being that an aggressive NPE has no sponsor and is solely motivated by maximizing revenue from IPR assertions while an IP privateer has a sponsor who seeks consequential benefits from IPR assertions against specific target companies. The parameters of this newly identified strategy are probed using a variety of methods. Because of the sponsor’s needs to keep this strategy secret, the strategy has likely spread slowly among a small set of operating companies. The apparent evolution of this indirect IPR exploitation strategy is traced among these companies. Techniques for uncovering hidden information about NPEs are discussed and employed as tools for locating IP privateering cases among the aggressive NPEs. The limitations of this method for discovering sponsors are discussed. Electronic detection of indirect IPR exploitation is also discussed along with some highly granular results. Possibilities for future methodological developments are discussed, and it is also noted that specific government agencies, such as the Securities and Exchange Commission (SEC) and the Antitrust Division of the US Department of Justice (DOJ), have at their disposal tools that are not available to the academic community that could be used to gauge the breadth and depth of IP privateering, especially among the population of investors, and for curtailing the behavior where it is clearly illegal. A typology for IP privateering is provided that identifies the key variables associated with this strategy. Examples of privateering, both actual and hypothetical are also discussed. The identified privateering scenarios, while small in number, have amounted to well over $3 billion USD in rent collections and have possibly saved sponsoring companies an order of magnitude more in avoided revenue losses. Limitations on the strategy are explored by examining the negative consequences that could arise for the privateering sponsor. The risk of losing business reputation is discussed along with the various counterclaims that a target might potentially bring against a sponsor discovered in litigation. Corporate formalisms and lack of public disclosure regarding corporate ownership and control are discussed as tools that may prohibit targets from even being aware of IP privateering so that they could formulate counterclaims. The descriptive section discusses the infrastructure that supports privateering and concludes with a discussion of how a possible patent oversupply may facilitate this strategy. The normative portion observes that existing law may possibly be used to curtail anticompetitive and market manipulative privateering but further observes that effective curtailment may require the intervention of the SEC as well as the DOJ’s Antitrust Division, as private actors may be unable to defend themselves adequately. A review of those forms of privateering that are not clearly anticompetitive or market manipulative concludes that they will likely continue in the short-to-medium term and may require the intervention of the legislator if their curtailment is desired. The social utility of these legal forms of privateering is examined from various points of view including corporate, SME, investor, and inventor. Further questions are posed regarding IP privateering and aggressive NPEs (observing that both actors are likely supported financially by participants operating in the investment capital market), the need for ownership transparency in the innovation system, and whether the legislator should more explicitly design an innovation system that includes boundaries for various IPR strategies. The thesis concludes with an outline for further analysis and the additional tools that may need to be developed to support further studies.
  •  
7.
  •  
8.
  • Holgersson, Marcus, 1983- (författare)
  • Intellectual Property Strategies and Innovation: Causes and Consequences for Firms and Nations
  • 2011
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • New and useful ideas and knowledge, commonly denoted innovations after coming into use, are of decisive importance for economic growth and welfare. To promote the generation and diffusion of innovations, most, if not all, industrialized and industrializing societies rely on some form of an intellectual property rights (IPRs) system. As technological diversification, technological convergence, and open innovation become increasingly important, proper management of and strategies for IPRs and intellectual property (IP) becomes ever more central for the competitiveness of firms and nations. The general purpose of this thesis it to explore and explain the causes and consequences of IP strategies and policies at firm, national, and international levels in different industrial contexts with different types and degrees of openness in innovation. With focus on technological innovations and technology-related IP, various methods are employed to fulfill the purpose. The results show that, due to IP policy developments at national and international level, large firms have increasingly developed various IP strategies, especially patent strategies, to appropriate returns from innovations. As an example, large firms were found to in a first step increase their patenting (in terms of quantity), and in a second step focus more on selective and quality-oriented patenting in which the IP-related work is also internationalized. This internationalization of IP heavily impacts the patent offices and IP policies, especially in small countries where the national patenting tend to decrease as a result. Small firms on the other hand cannot gain the same benefits as large firms from an IPR system, especially from the patent system as currently designed, since they do not have enough resources for monitoring and enforcing their rights, which in turn limits the protective function of patents. Instead, small firms use patents to attract customers and investors. Patents then provide a governance mechanism for early stage financing of innovations. A new measure based on statistics at the national level indicates that the preferred markets for patenting from firms and inventors in various countries become increasingly similar. In addition, there is a convergence of national legal IPR systems around the world. Developing and industrializing nations in this convergence process typically switch from a weak to a strong IP regime in their national innovation systems, at a point in time when the mainly innovative benefits of a strong regime outweigh the mainly imitative benefits of a weak regime for the nation and its firms. A similar switch from a weak to a strong IP regime can be seen in various innovation systems, e.g. in mobile telecommunications. The openness of innovation in such a corporate innovation system is closely related to the IP strategies of the involved firms, and the results show that the openness in a system is directly and strongly affected by changes in the IP strategies of its firms.The thesis shows the importance of the interaction between IP strategies of large and small firms, between different large and small nations’ IP policies, and between IP strategies of firms and IP policies of nations. Such interactions are essential to consider for future research, as are the roles of IPRs and IP management in innovation systems with various degrees of openness.
9.
  • Pettersson, Maria (författare)
  • Legal preconditions for wind power implementation in Sweden and Denmark
  • 2006
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Swedish energy policy relies heavily on the promotion of renewable energy resources, in particular wind energy and in 2002 the Swedish Government adopted a national planning goal of a yearly wind power generation of 10 TWh by 2015, which implies a substantial increase from the current 0.6 TWh level. The main purpose of this study is to analyse relevant functions of the Swedish law with reference to the im-plementation of wind power; the overarching question at issue being in what respects the law impedes respectively facilitates the development of wind power, and to compare the results from the Swedish analysis with the corresponding functions in Danish law, and b) to present some implications for the choice between different legislative measures to meet the Swedish wind power planning goal. The results are based on in-depth studies of relevant legal rules and case law, and the overall indi-cations are: a) on one hand, that several of the Swedish legal rules in connection with the overarching management and use of land and water areas are vaguely formulated and provide an extensive room for discretion, which makes the outcomes unpredictable and increase the uncertainties associated with wind power investments, b) on the other hand, that certain specific rules regarding the location of the wind-mills, together with the requirement to objectively assess alternative sites for the installation have shown to seriously hamper the establishment of windmills in Sweden, c) that the strong support for the munici-pal self- governance in connection with the system for physical planning in Sweden implies that great stress is laid on the existence of territorial plans for wind power, which in turn implies that windmills are unlikely to be established without municipal consent, and finally d) that the installation of windmills on Swedish territory may require as many as five different permits, which imply time-consuming (and hence costly) processes with unpredictable outcomes. The results from the analysis of the corresponding Danish system reveal a quite different situation; the specific and precise regulations regarding the installation of windmills in Denmark imply a lot less room for discretion which reduce the uncertainty in connection with the investment decision. Moreover, that the vertically integrated planning system in Denmark greatly enhances the possibilities to implement national planning objectives on the regional, municipal and local level.
10.
  • Strömberg, Caroline (författare)
  • Etik och normkonflikter inom miljörättslig lagstiftning
  • 2016
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • En normkonflikt försätter rättssubjektet i en svår sits. Vissa normkonflikter medför till och med att ett rättssubjekt inte på något sätt kan agera helt och hållet lagenligt, så länge konflikten inte är löst. Detta innebär bland annat brister i rättssäkerhet samt att rättsreglerna inte lyckas guida rättssubjektets beteende, vilket brukar anses vara en av lagens viktigaste egenskaper. I uppsatsen har diskuterats frågor om uppkomst av, problem med samt hantering av normkonflikter inom miljörätten. Två fallstudier har använts för att diskutera olika typer av normkonflikter som förekommer i miljörättslig lagstiftning. Det har i uppsatsen konstaterats att det ena fallet är ett exempel på att lagen både förbjuder och tillåter samma beteende, och att det andra fallet är ett exempel på att lagen både förbjuder och föreskriver samma beteende. Vidare har det i uppsatsen föreslagits att motstridiga etiska antaganden som kan tänkas ligga bakom bestämmelserna kan utgöra delförklaringar till att normkonflikterna uppstår, och att det kan vara rimligt att använda etiska teorier vid tolkning av lagen i fall där det förekommer oklara till synes etiska uttryck i lagen. 
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 35
  • [1]234Nästa
Åtkomst
fritt online (17)
Typ av publikation
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (35)
Författare/redaktör
Holgersson, Marcus, ... (1)
Larsson, Stefan, (1)
Arvidsson, Niklas (1)
Platzer, Ellinor, (1)
Stefan, Ioana, (1)
Pettersson, Maria, (1)
visa fler...
Backman, Jyri, 1968- ... (1)
Strömberg, Caroline, (1)
Landqvist, Hans, 195 ... (1)
Haupt, Dirk Roland, (1)
Burmeister, Jari, (1)
Bäckström, Lars, (1)
Epstein, Yaffa, (1)
Christiernsson, Anna ... (1)
Glader, Marcus, (1)
Diakité, Arthur, (1)
Gustafsson, Anna, 19 ... (1)
Erlandsson, Lennart, (1)
Evertsson, Nubia, (1)
Ewing, Thomas L, 195 ... (1)
Olander, Mari, (1)
Forssén, Björn, (1)
Nguyen, Tu (1)
Minssen, Timo, (1)
Pavlovskaia, Evgenia ... (1)
Hatakka (g. Gräns), ... (1)
Hästbacka, Rasmus, 1 ... (1)
Juma Nyabinda, Richa ... (1)
Kardell, Johan, 1973 ... (1)
Kronblad, Charlotta, ... (1)
Massaro, Maria, 1989 ... (1)
Weber, Nina, (1)
Bengtsson, Lars, Pro ... (1)
Johan, Frishammar, P ... (1)
Stoll, Jane, (1)
Van Kesbeeck Anderss ... (1)
Zetterqvist, Jenny, ... (1)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (12)
Uppsala universitet (6)
Luleå tekniska universitet (4)
Chalmers tekniska högskola (4)
Göteborgs universitet (2)
Stockholms universitet (2)
visa fler...
Örebro universitet (2)
Högskolan Kristianstad (1)
Umeå universitet (1)
Malmö universitet (1)
Linnéuniversitetet (1)
Högskolan i Gävle (1)
Blekinge Tekniska Högskola (1)
Karlstads universitet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (19)
Svenska (16)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (35)
Teknik (4)
Medicin och hälsovetenskap (1)
Humaniora (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy