SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Juridik) ;mspu:(report)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Juridik) > Rapport

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Edwardsson, Eva (författare)
  • Fri rörlighet för välfärd : Rättsutvecklingen gällande den fria rörligheten för sjukvårdstjänster
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Enligt EG-rätten skall det råda fri rörlighet för tjänster. Sjuk- och hälsovård är sådana tjänster som omfattas av den fria rörligheten. Om allmän sjukvård i Sverige tidigare har uppfattats mer som en skyldighet för landstingen, har EG-rätten medfört att möjligheten att under vissa förutsättningar få vård i andra EU-länder utgör en rättighet för dem som är bosatta i Sverige.Rättsläget i EG-rätten är idag ganska klart. I fråga om sjukvård eller tand-vård som tillhandahålls utanför sjukhus kan en person som är bosatt i Sverige välja om den vill att vården skall utföras i Sverige eller i ett annat EU- eller EES-land. Förutsättningen är att det rör sig om vård som ges av den allmänna sjukvården i Sverige. Svenska myndigheter får ersätta utländska vårdgivare och patienten betalar endast sådana kostnader som den skulle ha betalat i Sve-rige.För vård på sjukhus har EG-domstolen godkänt att patienter får resa utom-lands för vård endast efter tillstånd från den egna staten eller försäkringskassa. Sådana tillstånd måste dock beviljas om patienten inte kan få vården eller minst lika effektiv vård i tid i den egna medlemsstaten. Sverige har ännu inte infört ett förhandstillståndssystem, men det finns planer på detta. När ett så-dant system införs, ökar myndigheternas möjligheter att avslå begäran om att få vård utomlands. Därmed begränsas svenska patienters möjligheter att söka sig till andra EU-länder. Samtidigt begränsas ovissheten om ersättning kom-mer att medges eller inte. De ekonomiska transaktionerna kring vården utom-lands behöver inte längre skötas av de enskilda patienter som får tillstånd.I den mån vårdens kringkostnader, som kostnad för resa, logi, att patienten behöver stöd av en medföljande etc. ersätts vid vårdresor inom Sverige, gäller i princip att sådana kostnader också skall ersättas när patienten reser utom-lands. Det skall råda likabehandling mellan patienter som får vård inom Sveri-ge och svenska patienter som får vård i andra EU-länder.EG-rätten innebär ett förändringstryck på svensk sjukvård. Vård skall i EU-länderna ges efter behov och inte efter betalningsförmåga. För att alla skall kunna få vård efter behov krävs någon form av kollektiv finansiering. I och med att EG-rätten gör det möjligt för enskilda patienter att ta med sig skatte-pengar utomlands utan att själva behöva betala annat än svenska patientavgif-ter, uppstår ett finansiellt utflöde. Om väldigt många patienter gör bruk av den fria rörligheten, skulle det kunna leda till dåliga finanser för sjukvården. Erfa-renheterna visar att det trots allt är ganska få patienter som verkligen söker vård utomlands. Den svenska sjukvården kan också möta ett eventuellt pati-entutflöde genom att erbjuda effektiv vård i tid i Sverige och förbättra vårdens tillgänglighet.Sammantaget kan inte rättsutvecklingen inom EU sägas utgöra ett hot mot den europeiska sociala modellen.
  •  
2.
  • Fahlström, Gunilla, et al. (författare)
  • Etiska aspekter på insatser inom det sociala området: En vägledning för att identifiera relevanta etiska frågor
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Dessa vägledande frågor är framtagna med syftet att utgöra ett stöd för att identifiera och reflektera kring etiska aspekter vid systematisk utvärdering av insatser inom det sociala området, dvs. socialtjänst och funktionshinderområdet. Syftet är att frågorna ska minska risken för att missa relevanta etiska aspekter avseende specifika insatser. Underlaget är tänkt att användas som ett av flera steg i arbetet med etiska aspekter i SBU:s rapporter.
3.
  • Munthe, Christian, 1962-, et al. (författare)
  • Etiska aspekter på att lyssna på barn i familjehem – mål, komplikationer och konflikter
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Det finns goda skäl för att samla in upplevelser från familjehemsplacerade barn eftersom det är de som bäst kan berätta om sin egen situation och om hur familjehemsorganisationen fungerar. Men att samla in sådan information medför också en rad möjliga etiska konflikter som analyseras i den här rapporten. Syftet är att ge en grund för utvärdering och jämförelse av olika mer specifika och konkretiserade förslag på hur en modell för att lyssna på barn i familjehem ska utformas. När man tar fram en modell för informationsinhämtning måste syftet tydligt klargöras. Om flera syften ska gynnas är det viktigt att analysera potentiella målkonflikter. De etiska hänsyn som vi belyser är främst sådana som aktualiseras när barn är informationsförmedlare snarare än mottagare av vård. Utöver detta presenterar vi vägar att behandla begreppsliga och etiska grundfrågor om tolkningen och värderingen av barns intressen. Barn i allmänhet och familjehemsplacerade barn i synnerhet utgör en särskilt sårbar och värnlös grupp. Det är därför viktigt att lyssna på dem och att då vara extra varsam. Det är särskilt viktigt att dels ta hänsyn till barns växande förmåga till självbestämmande, dels att utforma modellen så att den hjälper barnen att kunna berätta om såväl positiva som negativa erfarenheter. Den modell som används för att inhämta information från familjehemsplacerade barn måste syfta till att förbättra deras situation i allmänhet, samtidigt som man måste se till att detta syfte inte kommer i konflikt med enskilda barns intressen. Det gäller i synnerhet när barnen är så små att de inte kan ge giltigt samtycke och där forskningsetiken föreskriver skarpa krav på riskfrihet. Med äldre barn följer krav på att respektera och främja barnens självbestämmande. En viktig fråga är hur modellen ska förhålla sig till den reguljära familjehemsvården. Det finns goda skäl att hålla isär dem, både på grund av modellens syfte och för att de som använder modellen inte ska missförstå den. Samtidigt kan det vara bra att ha kvar kopplingar mellan modellen och den reguljära familjehemsvården, även om det aktualiserar en rad etiska frågor som rör integritet, partiskhet och risker för barnen. De etiska aspekterna förankras dels i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och Helsingforsdeklarationen – Etiska principer rörande medicinsk forskning som involverar människor (Helsingforsdeklarationen), dels i en etisk och filosofisk bakgrundsdiskussion med stöd i internationell forskning. Rapporten avslutas med en checklista till hjälp för att systematiskt analysera etiska aspekter av olika modeller som kan användas för att lyssna på barn i familjehem.
  •  
4.
  • Waltman, Max (författare)
  • Prohibiting Purchase of Sex in Sweden Impact, Obstacles, Potential, and Supporting Escape
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This paper analyzes the core reasons for the Swedish law from 1999 which criminalizes purchase of sex and decriminalizes the prostituted person, passed as part of an omnibus bill against violence against women and recognizing prostitution as a form of it. Further, it documents the law’s impact by comparing data from several recent Swedish studies with the situation in other relevant countries, concluding the law has significantly reduced the occurrence of prostitution manifolds compared to its neighboring countries. Crucial obstacles to effective implementation are also addressed, particularly in current case law. Some of the critique against the law and disinformation about the law’s effects are also commented. Finally, to realize its full potential to support escape from prostitution more efficiently, it is argued that the civil rights of prostituted persons under current law should be strengthened to get damages paid for directly by the tricks/johns for the harm they have contributed to. An additional consideration is for individual states to extend the use of the Palermo Protocol (international law acknowledging connections between prostitution and sex trafficking) to charge tricks for trafficking when they “receive” persons who are effectively pimped.
5.
6.
  •  
7.
  •  
8.
  • Ascher, Henry, 1953-, et al. (författare)
  • Stöd till ensamkommande barn och unga – effekter, erfarenheter och upplevelser
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Begreppet ensamkommande barn innefattar enligt svensk lag asylsökande barn under 18 år som vid ankomsten till mottagarlandet är skilda från såväl föräldrar som annan vuxen person som kan anses ha trätt in i föräldrarnas ställe, eller barn som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Vår systematiska genomgång av den vetenskapliga litteraturen har inte funnit några kontrollerade studier som har undersökt eller jämfört effekter av olika stödjande insatser för ensamkommande barn och unga. Vår systematiska genomgång av forskning som på olika sätt belyser ensamkommande barns och ungas erfarenheter och upplevelser av vad som främjar och hämmar deras sociala integrering, psykiska och fysiska hälsa och funktionsförmåga, har resulterat i sju övergripande teman (teman på nivå tre*): – Säkerhet och kontroll: En grundläggande förutsättning. Ensamkommande barns och ungas erfarenheter av trauma och förlust, i kombination med osäkerhet om framtiden, innebär en brist på grundläggande trygghet, kontroll och säkerhet. Det präglar starkt tillvaron och påverkar välbefinnandet och förmågan att hantera sin vardag och sina svårigheter samt att kunna se en framtid. – Det nya landet: Både möjligheter och svårigheter. Ensamkommande barn och unga uttrycker en stark motivation att utbilda sig, att anpassa sig till det nya landet och att ta vara på de möjligheter som finns. Samtidigt beskrivs strukturella och sociala hinder samt svårigheter kopplade till att befinna sig i en ny kulturell och samhällelig kontext. Allt detta kan hämma en positiv utveckling av hälsa, integration och funktionsförmåga. – Att hantera svårigheter: En balans mellan olika strategier. Copingstrategier (strategier för att med tankar och beteenden hantera svårigheter) såsom undvikande, flykt och positivt tänkande, kan fungera främjande men ibland också hindrande för hälsa, integration och funktionsförmåga. Religion kan upplevas som betydelsefull för välmående och förmåga att hantera svårigheter. – Vardagsmiljöer: Stödjande relationer, inflytande i boende och tillgång till skola och aktiviteter är viktigt. Ensamkommande barn och unga framhåller stöd, goda relationer och eget inflytande i boendet samt måltider i boendet som viktiga, oberoende av boendeform. Skolan upplevs som viktig för inlärning, välmående och relationer. Betydelsen av stöd och råd från vuxna i skola och i förhållande till skola och utbildning understryks. När det gäller skolan som plats för att utveckla relationer med jämnåriga beskrivs både positiva och negativa erfarenheter. Fritidsaktiviteter beskrivs som viktiga för att må bra, för att bygga sociala relationer och återskapa mening i tillvaron. – Relationer: Stöd och vägledning från vuxna är betydelsefullt, kontakt med jämnåriga viktigt men också svårt. Ensamkommande barn och unga lyfter betydelsen av vägledning, stöd, kontinuitet men också möjligheter till inflytande och självständighet i relation till vuxna. Relationer till jämnåriga upplevs som viktigt men också svårt. Relationer till biologisk familj innebär både saknad och stöd. Beroende på kvaliteten i de olika relationerna kan de fungera hämmande eller främjande för välbefinnande och utveckling. – Socialtjänst och hälso- och sjukvård: Varierande uppfattningar om och erfarenheter av stöd och behov. Ensamkommande barn och unga upplever socialtjänsten som viktig för grundläggande stöd, men också att stödet inte är tillräckligt. De uttrycker varierande uppfattningar om och erfarenheter av psykologiskt stöd från hälso- och sjukvården. – Identitet och tillhörighet: Att få ihop det förflutna, nuet och framtiden. Ensamkommande barn och unga strävar efter att både bevara modersmål och kultur och att anpassa sig till det nya landet samt att bevara relationer till personer i ursprungslandet och att stödja dem. De kan kämpa med att få ihop sin tillhörighet. Religion kan vara ett sätt att skapa en kontinuitet i tillvaron. * Teman på nivå tre är formulerade så att de centrala budskapen ska framgå. De har använts för att ordna och presentera resultatet på ett enkelt och läsvänligt sätt. Temana har kondenserats utifrån samtliga andra nivåns teman, oavsett evidensstyrka.
9.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (451)
Typ av publikation
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (865)
populärvet., debatt m.m. (56)
Författare/redaktör
Edvardsson, Bo, 1944 ... (76)
Numhauser-Henning, A ... (21)
Hettne, Jörgen (19)
Bengtsson, Bertil (17)
Åström, Karsten, (16)
Gipperth, Lena, 1963 ... (14)
visa fler...
Wickenberg, Per, (13)
Rönnmar, Mia, (12)
Wolk, Sanna, 1970-, (12)
Kalbro, Thomas, 1951 ... (12)
Granmar, Claes, 1970 ... (12)
Svensson, Måns, (11)
Pettersson, Maria, (11)
Schratzenstaller, Ma ... (11)
Cameron, Iain, 1959- ... (10)
Lundin, Olle, 1966-, (10)
Persson, Annina H., ... (10)
Söderholm, Patrik, (9)
Darpö, Jan, 1952-, (9)
Michanek, Gabriel, 1 ... (9)
Töllborg, Dennis, 19 ... (9)
Stendahl, Sara, 1963 ... (8)
Larsson, Stefan, (8)
Ekbäck, Peter, 1961- ... (8)
Bergström, Maria, (7)
Kouvo, Sari, 1971-, (7)
Belfrage, Henrik, (7)
Cramér, Per, 1958-, (7)
Nerudová, Danuše, (7)
Hydén, Håkan, (6)
Langlet, David, 1977 ... (6)
Malmberg, Jonas, (6)
Norberg, Per (6)
Engdahl, Ola, 1967-, (6)
Gunneflo, Markus, (6)
Erhag, Thomas, 1970- ... (5)
Reichel, Jane, 1971- ... (5)
Malmberg, Jonas, 196 ... (5)
Larsson, Jörgen, (5)
Johansson, Susanna (5)
Gustafsson, Susanne, (5)
Munthe, Christian, 1 ... (5)
Dahlstrand, Karl (5)
Heber, Anita, (5)
Strand, Susanne, (5)
Marcusson, Lena, 194 ... (5)
Olsson, Katarina (5)
Krenek, Alexander, (5)
Solilová, Veronika, (5)
Stattin, Daniel, 197 ... (5)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (223)
Uppsala universitet (180)
Örebro universitet (105)
Göteborgs universitet (100)
Stockholms universitet (86)
Umeå universitet (51)
visa fler...
Luleå tekniska universitet (36)
Kungliga Tekniska Högskolan (27)
Försvarshögskolan (24)
Linnéuniversitetet (20)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (20)
Mittuniversitetet (13)
Linköpings universitet (11)
Högskolan i Jönköping (10)
Chalmers tekniska högskola (10)
Södertörns högskola (9)
Karlstads universitet (7)
Högskolan Kristianstad (6)
Sveriges Lantbruksuniversitet (6)
Röda Korsets Högskola (3)
Högskolan i Gävle (2)
Ersta Sköndal Bräcke högskola (2)
Mälardalens högskola (1)
Malmö universitet (1)
Högskolan i Halmstad (1)
Högskolan i Borås (1)
Nordiska Afrikainstitutet (1)
Blekinge Tekniska Högskola (1)
Naturvårdsverket (1)
visa färre...
Språk
Svenska (552)
Engelska (346)
Norska (3)
Finska (3)
Danska (2)
Franska (1)
visa fler...
Odefinierat språk (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (905)
Humaniora (21)
Naturvetenskap (18)
Teknik (18)
Medicin och hälsovetenskap (13)
Lantbruksvetenskap (6)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy