| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ejdemo, Thomas, et al.
(författare)
-
Turismen och naturresurserna, konflikt eller samverkan? : en förstudie till ett rättsekonomiskt forskningsprojekt
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Turismen har blivit en viktig näringsgren i Sverige, detta gäller både i storstadsregioner och på landsbygd. Landsbygdens - och inte minst Norrlands - särskilda nisch bygger i hög grad på naturupplevelser, såsom bl.a. forsränning, överlevnadskurser, jakt, fiske, exkursioner, fågelskådning etc. Anspråken på naturresurserna är dock många, och i flera fall finns en ökad risk för intressekonflikter kring utnyttjandet av exempelvis markområden. Denna rapport ut-gör resultatet av en förstudie till ett större forskningsprojekt vars huvudsakliga mål skulle vara att analysera möjligheterna för ett samhällsekonomiskt effektivt nyttjande av de norrländska naturresurserna för turism- och rekreationsändamål, samt i vilken mån den rådande lagstift-ningen utgör ett hinder för att uppnå detta mål. Syftet med denna förstudie är att: (a) ge en översikt av tidigare nationell och internatio-nell forskning som bidragit med kunskap om naturens rekreationsvärden, samt om åtgärder genom vilka dessa värden kan förstärkas; samt (b) identifiera centrala intressekonflikter vilka möjliggör en analys av lagstiftningens roll för ett samhällsekonomiskt effektivt utnyttjande av naturresurserna. Vår genomgång av tidigare forskning visar att det finns ett såväl vetenskapligt som praktiskt värde i att utforma ett rättsekonomiskt forskningsprojekt där dagens lagstiftning och rättstillämpning skärskådas med samhällsekonomiska metoder, men där samtidigt dessa senare metoders begränsningar lyfts fram tydligare än vad som tidigare har varit fallet. Dessa begränsningar består främst i: (a) det begränsade utrymmet för deliberation och diskussion; (b) antagandet om kontinuerliga och exogena preferenser; samt (c) fokus på individuella snarare än kollektiva värden. Detta innebär att existerande värderingsmetoder med fördel kan kompletteras med ett starkare inslag av fokusgruppdiskussioner och s.k. medborgarjurys där preferenser kan skapas endogent via diskussioner med andra (inklusive experter). I rapporten argumenteras för att dessa nya angreppssätt är av stort värde för ett forskningsprojekt som rör den norrländska naturens turism- och rekreationsvärden, och de intressekonflikter som kan beröra realiserandet av dessa. Rapporten identifierar vidare fyra områden inom vilka denna forskning praktiskt bör kunna bedrivas: (a) allemansrätten och turismen; (b) gruvindustrin och turismen; (c) omställ-ningen av energisystemet och turismen; samt (d) markupplåtelser och upplevelseturism. På alla dessa områden finns ett tydligt utrymme för fruktbart mångvetenskapligt samarbete kring ett rättsekonomiskt projekt, där exempelvis lagstiftningens begränsningar och samhällsekono-miska konsekvenser kan belysas och kontrasteras utifrån såväl lagtext, förarbeten, och praxis som kompletterande preferensstudier av "stakeholders" samt allmänhet. Genom att fokusera forskningen på ett eller flera sådana områden lyfts också centrala frågor och problem fram som rör turism- och upplevelseproduktion i Norrland och dess koppling till nyttjandet av landsändans naturresurser och markområden.
|
|
| 4. |
- Gåhlin, Emil, et al.
(författare)
-
Tillståndprocesser för kärnkraft : internationella lärdomar
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna rapport är att analysera och jämföra den lagstiftning som kringgärdar tillståndsgivningen för (i första hand) nya kärnkraftverk i ett antal utvalda länder. Rapporten kan på så sätt bidra med ett viktigt kunskapsunderlag för att diskutera ändamålsenligheten i olika nationella processer (inklusive den svenska). Analysen i rapporten bygger till stora delar på rättsvetenskapliga undersökningar, och behandlar såväl de formella kraven på tillstånd och fysisk planering samt former för medborgar-samverkan i respektive fall. Studien fokuserar i första hand på lagstiftningens utformning i de utvalda länderna, och i begränsad omfattning på praxis. Denna juridiska ansats kompletteras dock också med ett investerarperspektiv på lagstiftningen, dvs. en analys av hur de relevant rättsreglerna kan påverka investeringsbeslut i praktiken. Arbetet bygger till stora delar på synteser av tidigare studier samt intervjuer med forskare, elbolag och myndighetsrepresentanter i Sverige och utomlands. De länder som ingår i jämförelsen är Sverige, Finland, Frankrike, Schweiz, Storbritannien, USA, Sydkorea och Kanada. Dessa länder inkluderar de som nu investerar i kärnkraft samt de som nyligen reformerat sina tillståndsprocesser under de senaste åren. Viktiga skillnader länderna emellan belyses, t.ex. frågor som det politiska inflytandet i prövningen, förhållandet mellan den nationella och lokala makten, former för medborgarsamverkan, samt den övergripande transparensen och förutsägbarheten i lagstiftningen. Ambitionen är också att studera de praktiska konsekvenserna av den rådande lagstiftningen; empiriska erfarenheter finns i en del relevanta fall.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Pettersson, Maria, 1971-, et al.
(författare)
-
Miljölagstiftningens betydelse för stora kunskapsintensiva investeringar
- 2019
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- I den här studien analyserar vi hur miljöprövningen kan utformas för att driva på miljöarbetet vid etableringen av stora kunskapsintensiva investeringar (SKI), utan att äventyra konkurrenskraften. Frågan är central eftersom miljöprövningen ofta är ett viktigt ramvillkor vid SKI. Studien visar att en planerad lokalisering, tydliga riktlinjer för miljöprövning av nya verksamheter och bättre förutsättningar för en kontinuerlig miljöanpassning är viktiga faktorer. Studien utgår från tidigare forskning och egna fallstudier av tre SKI-relaterade verksamheter: Facebooks datacenter i Luleå, Northvolts batterifabrik i Skellefteå och Preems raffinaderi i Lysekil.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
