SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Juridik) ;mspu:(researchreview);spr:swe"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) hsv:(Juridik) > Forskningsöversikt > Svenska

  • Resultat 1-10 av 16
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Brännström, Malin, 1973-, et al. (författare)
  • Samebyars avtalsrätt — en replik
  • 2019
  • Ingår i: Svensk juristtidning. - Uppsala : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :2, s. 165-169
  • Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I artikeln "Samebyars avtalsrätt" gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar rättslig befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar.
  •  
2.
  • Schömer, Eva (författare)
  • Personlig assistans - en arbetsrättslig limbo
  • 2017
  • Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692. ; 23:3, s. 24-24
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • Artikeln belyser hur personliga assistenter upplever sin arbetsmiljö och vilka möjligheter de anser sig ha, att påverka sina arbetsförhållanden utifrån ett rättssociologiskt perspektiv. Författaren länkar personliga assistenters arbetslivserfarenheter med några av de juridiska förutsättningarna, som gäller vid arbete i annans hem. Syftet är att utveckla förståelsen för vadsom händer vid dessa möten, då människor och juridik korsar varandra på ett arbetsrättsligt område, som i det närmsta verkar befinna sig i ett slags arbetsrättsligt ingenmansland. I artikeln diskuteras bland annat hur brukares och assistenters intressen kan tillgodoses, utan att den enas rättigheter inte kränker den andres?
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  • Hellner, Agnes, 1982- (författare)
  • Perspektiv på framtidens förvaltningsprocess
  • 2021
  • Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; 3, s. 589-607
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • I artikeln analyseras frågan vilka framtida utmaningar den svenska förvaltningsprocessen står inför, utifrån en förvaltningsprocessrättslig ”spaning” om vilka utvecklingslinjer och aktuella fenomen som kan identifieras i förvaltningsrätten i stort, och vilka förvaltningsprocessrättsliga utmaningar som de kan ge upphov till. Sedan FPL trädde i kraft har den materiella förvaltningsrätten och förvaltningsprocessrätten utvecklats i betydande omfattning. Förvaltningsrätten är idag rik och spretig till sitt innehåll, styrd av rättskällor härrörande från ett flertal centra och tolkade av ett flertal aktörer i och bortom staten. I denna brokighet kan det vara utmanande att identifiera det för förvaltningsprocessen gemensamma. Likväl är det emellertid viktigt att kunna ta några steg tillbaka och reflektera över frågor som rör just förvaltningsprocessrätten som helhet. Inom ramen för den diskussion som förs i artikeln har några perspektiv från teoribildningen om polycentrisk rätt introducerats, för att begreppsliggöra och problematisera de identifierade utvecklingslinjerna.
  •  
10.
  • Nergelius, Joakim (författare)
  • Lissabonfördraget och maktbalansen mellan EU:s institutioner
  • 2008
  • Ingår i: Europapolitisk analys. ; :7, s. 1-6
  • Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Ett av de centrala rättsområdena inom EU-rätten, och ett av dem som tveklöst påverkas allra mest av Lissabonfördraget, gäller EU:s institutionella rätt eller kort och gott förhållandet mellan EU:s institutioner. De förändringar som fördraget medför analyseras nedan. Först ges dock en kort historisk bakgrund till fördragets tillkomst, vilket är av särskild vikt eftersom Lissabonfördraget innehållsmässigt är ganska snarlikt men för den skull inte identiskt med det tidigare förslaget till en konstitution för EU. Denna presenterades 2004 men drogs tillbaka sedan Frankrike och Holland röstat nej i folkomröstningar på våren 2005.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 16

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy